Årskrönika 2007
Hej, hej igen!
Snart börjar det nya året, 2008.
2007 var ett väldigt händelserikt år på många sätt.
En vän sa någon gång i något konstigt sammanhang att "sånt där händer bara dig". Jag kan verkligen hålla med om det. Jag råkar alltid ut för de mest osannolika händelserna, och hamnar i konstiga situationer. Jag har inte bloggat så flitigt den senaste tiden, men under året har jag bloggat en hel del.
Det här inlägget är som en slags sammanfattning av min blogg under året som gått. Och bloggen är ju en sammanfattning av mitt liv, så det här blir en sammanfattning av vad jag varit med om under 2007.
Jag försöker ju bli skådespelare, och det här året har min karriär både gått uppåt och neråt. Lite som en bergochdalbana. I slutet av 2006 fick jag en praktikplats på Angereds Teater. Där hade jag två små roller i en föreställning, som repades under hösten.
När år 2007 började var min karriär på väg uppåt, kan man säga, och jag mådde finemang. Jag jobbade på en riktig teater och repade och stod i. I februari var det premiär och vi spelade till maj. Efter sommaren fick jag jobb på Posten. Planen var att det skulle vara tillfälligt, men när jag fick besked från Angereds Teater om att jag inte fick medverka i höstens föreställning kändes det som att jag skulle fastna på Posten och min skådespelarkarriär kändes avlägsen. Mycket avlägsen.
Trots detta har jag lyckats sticka fram näsan lite ändå.
I augusti var jag med i radioprogrammet Christers talangjakt i Sveriges Radio P3. Jag vann deltävlingen och sedan även finalen. Det kändes på ett sätt som en liten kul grej i ett litet radioprogram, men det visade sig att folk från alla möjliga håll och kanter hade hört det. En tjej hade skrivit om det i sin blogg, och min syster hamnade i ett vanligt litet samtal där en av deltagarna plötsligt kom in på att hon hade hört en kille på radio som var så bra på dialekter.
Det var många som hade hört min insats och jag blev lite småkändis under en kort, men väldigt rolig period.
En liten ljusglimt i mit liv på Posten.
Sen åkte jag en sväng till Stockholm för att göra audition till ett TV-program i sexan. Jag gick inte vidare, men min insats, som inte alls var planerad, visades i TV, och det var faktiskt en del bekanta som hade känt igen mig.
Detta var också året då jag träffade Josie och blev ihop med henne. På nyårsdagen har vi varit ihop i tre månader och allt tyder på att vi kommer att hålla ihop...
Jag sitter och bloggar på hennes dator nu, och jag bor mer hemma hos henne än hemma i Sävedalen.
Men här kommer en lista med några av mitt livs höjdpunkter i år:
Januari
Jag jobbade ju på Angereds Teater, och föreställningen som spelades innan jag började blev nominerad till ett pris av Nöjesguiden. Därför blev jag inbjuden på en liten kändisfäst, kan man säga. Men det var ingen höjdare. Alternativet var att åka till Ulricehamn och se Krakow Kasanovas spela.
Läs inlägget Ulricehamn eller Brädgår'n?
Fyllde 20 gjorde jag också. Det var en kul födelsedag och och regissören Jenny Andreasson och skådespelarna Anders Lönnbro, Kave Foladi och Julia Marko Nord sjöng för mig när jag kom till teatern.
Eftersom jag fyllde 20 beställde jag också böcker på nätet för första gången i mitt liv.
Läs inlägget Albin fyller 20!
Februari
Den 9 februari var det premiär på En måste ju leva. Det var en häftig upplevelse. På kvällen var det fest till sent på natten och på spårvagnen hem såg jag en reklamaffisch för föreställningen. När jag kom hem somnade jag lycklig.
Läs inlägget Lugnet efter stormen
Jag fick ett samtal från Agnes också. Två platser som nyckelfunktionärer på Arvikafestivalen var reservarade till mig och min kompis Maurits. Det var glada nyheter, och trots att det bara var februari tänkte jag väldigt mycket och ofta på Arvikafestivalen under de följande månaderna.
Läs inlägget Skogen kallar (samtal från Arvika)
Fredagen den 23:e februari fick jag ett overkligt telefonsamtal. Det var Johan, en av teknikerna på teatern. Han berättade att Tommy, som skulle spela prinsen i teaterelevernas slutproduktion, hade blivit sjuk och att jag skulle få hoppa in om jag ville. Det ville jag gärna. Det var verkligen som i nån film eller nåt, att de ringer och säger "Huvudrollsinnehavaren är sjuk! Kan du hoppa in!?". Jag hade bara 2½ vecka på mig att lära mig manuset och jag spelade genrepet, premiären och en föreställning till av föreställningen Yvonne - Prinsessa av Burgund och sedan tog Tommy över igen.
Läs inlägget Jag förgiftade inte Tommy
Mars
Bilddagboken anordnade en orvitstävling och jag skickade in bilden till höger av de två bilderna nedan. Jag hade faktiskt turen att komma med bland de 30 finalisterna. Min bild var tyvärr sist i listan med bidrag och dessutom blev jag bombarderad med bildkommentarer i stil med "Jag fattar inte!". Det var rätt tröttsamt. Jag kom dock på fjortonde plats, och blev slagen av en bild med en kille som ser skrämd ut av en öl, och bildtexten "Oh No! It's a bear!!".
Jag startade även en GAS-wiki. Alltså en wiki som bara handar om Galenskaparna och After Shave. Den har fått en del uppmerksammhet i Galenskaparna och After Shaves fanclub, men tyvärr har den blivit attackerad av botar som automatiskt gör användarkonton och sedan skapar artiklar på engelska och japanska. Nu har jag nästan gett upp.
http://gaswikin.hejs.se
Av någon dum anledning startade jag en poesiblogg. Tanken var att jag skulle lägga upp tramspoesi för att betona att poesi är fjantigt, men jag hittade lite bra poesi, och så lite jag gjort själv. Tyvärr lade jag ner mer tid på bloggens design (som inte blev så vacker) än själva innehållet.
http://poesi.hejs.se/
April
En webbtidning har jag dragit igång också. Inte heller en bra idé. Den är väldigt inaktiv.
http://magazine.hejs.se/
Jag och några polare var på Flame, som tidigare hette BBQ. Vi deltog först i en liten frågetävling som vi lyckades vinna och därför blev bjudna på Champagne.
Efter det var det biljardturnering. Mina kompisar åkte ut direkt, men jag vann tre matcher på ren tur, så jag hamnade i slutfinalen som jag tyvärr förlorade. Jag bjöds dock på tröstcider. "Artisten" CK var också med och tävlade, faktiskt.
Läs inlägget Tävlingskvällen
Förra året var jag med i tävlingen UKM (Ung Kultur Möts) där jag vann varenda del med Albin & Art - Best of. ...sort of. I april i år ringde några från UKM och frågade om jag kunde ställa upp som jury i kategorin Film. Jag fick åka till Lidköping och blev uppassad med kakor och godis. Under dagarna där var det också en del aktiviteter och jag provade på att göra pärlplattor. Jag engagerade mig rejält och gjorde en stor pärlplatta som tog ca två timmar att göra.
Läs inlägget Förra helgen, och denna
Min fina pärlplatta.
Jag insåg att poesibloggen inte hade någon framtid, så jag lade ner den och startade citatbloggen. Ingen bra idé det heller.
http://citat.hejs.se
Maj
Av olika anledningar promenerade jag och tre elever från Angeredsgymansiet iväg ut i skogen. Jag hade med mig ett par steppskor och började jag steppa på ett litet träbord. Det hela filmades och har blivit en liten klassiker av någon outgrundlig anledning.
Läs inlägget Att steppa på ett träbord i skogen
Den 11 maj spelades den sista föreställningen av En måste ju leva på Angereds Teater. Det var lite sorgligt, men när vi skiljdes åt, sent på natten, sa alla så snälla saker. Att jobba på Angereds Teater var en riktigt häftig upplevelse.
Läs inlägget It ends tonight
Efter sista föreställningen av En måste ju leva var min praktik slut. Därför gick jag till Arbetsförmedlingen för att meddela detta. När jag kom dit sa två handledare "Oj! Kommer du nu!? Vi satt just och läste din blogg". När jag berättade att jag skulle söka Wendelsberg sa de "Ja, vi vet. Vi läste det i din blogg".
Läs inlägget Albin besöker Arbetsförmedlingen
Min handledare på Teatern, Lisa Gröön, uppmanade mig att söka till Wendelsbergs folkhögskola och Skara Skolscen. Hon hjälpte mig dessutom med mina scener. Först ut var Wendelsberg och det var en trevlig upplevelse. Där kom en kille fram till mig och sa "Är det du som är Albin? Jag läser din blogg". Då berättade jag om händelsen på Arbetsförmedlingen, men då sa han bara "Ja, jag vet. Jag läste det i din blogg".
Jag gick vidare till andra delprovet och tydligen gjorde jag ganska bra ifrån mig där också, men jag blev tyvärr bara reserv.
Läs inlägget Albin söker Wendelsberg - Delprov ett
I Kvällspasset i P3 pratades det om Island. Jag ringde in och berättade om vad min kompis Stefán har berättat om isländsk jul. När Stefán fick veta detta ringde han också in och berättade lite allt möjligt om Island.
Ladda ner programmet som MP3-fil
Läs inlägget Rendering, radio och tretton tomtar
Sen var det dags att åka till Skara och göra inträdesprov till Skara Skolscen. Det var också en spännande upplevelse och jag gick vidare till andra provet, men längre kom jag tyvärr inte.
Läs inlägget Albin i staden som alltid sover
Juni
I juni var det dags för de elever som gick året under mig att ta studenten. Jag var där för att titta på och teatertreorna på Angeredsgymnasiet tyckte att jag skulle åka med på deras flak. Det var roligt, och när vi åkte runt inne i stan vinkade Ingvar Oldsberg till oss.
Läs inlägget Ett år efter studenten
Det var möte om Arvikafestivalen, och eftersom ja ginte hade något annat för mig åkte jag med mamma och pappa till Arvika, och sedan hem dagen därpå. Ett litet anorlunda Arvikabesök som varade mindre än tolv timmar.
Läs inlägget Snabbvisit i Arvika
När jag kom hem till Göteborg igen var jag inte hemma länge förrän jag bestämde mig för att åka tillbaka till Arvika igen, eftersom min syster bestämt sig för att åka dit med sina små barn. Jag tog tåget dit och sedan åkte jag med min syster när hon skulle hem. På vägen hem ringde Thomas från GAS-klubben och intervjuade mig om GAS-wikin. Det var också trevligt.
Läs inlägget Göteborg - Arvika - Göteborg - Arvika - Göteborg (och lite pittipanna)
När jag var hemma ringde någon från butiken BikBok i Allum. De frågade om jag ville komma och provjobba en dag, och det lät spännande och kul.
Redan dagen därpå ringde de från BikBok igen och sa att de hade hittat en annan kille och att jag inte alls skulle komma och provjobba.
Min vän Andreas Narfström som skulle cykla till Afrika började om från början och cyklade vägen om Göteborg. Han fick då bo hemma hos oss natten till midsommarafton. Det var trevligt och kul att träffa honom IRL. Tyvärr var jag tvungen att ge mig av den dagen eftersom jag firade midsommar hemma hos Sara. Andreas var dock kvar hemma hos oss ett tag och fick äta midsommarmat och träffa min bror som också har rest en hel del.
Läs inlägget När jag träffade Andreas Narfström på riktigt
Juni var även månaden då jag av en slump fick se en skymt av Justin Timberlake och så köpte jag min brorsas Gamecube och mobiltelefon för en väldigt liten peng. Till GameCuben köpte jag en massa kontroller som krånglade hela tiden.
Lär inlägget Jag mötte Lassie. Och några andra.
Juli
Hela juli dominerades av Arvikafestivalen. Det var mycket planering, eftersom jag var nyckelfunktionär. Jag och Maurits letade folk i databasen, och så fick vi ringa runt till dem och fråga om de kunde. Det var ett jäkla jobb och det var väldigt många som inte kunde. Till slut visade det sig att Maurits inte fick ledigt från Liseberg, så jag fick ta hand om allt själv. Allt krånglade och folk hoppade av utan att säga till och allt var en enda röra. SOm tur var fick jag hjälp av Sara, en av mina funktionärer. Hon fixade ihop lite folk hon med.
Läs inlägget Funktionärskrångel
Precis innan jag åkte till Arvika föddes min brorson Caspian. En söt liten krabat som jag inte hann träffa innan jag åkte, men broder Daniel skickade en fin bild.
Läs inlägget Bild på Caspian
Broder Daniel med nyfödde sonen Caspian.
Sen var det äntligen dags för Arvikafestivalen. Det var verkligen en upplevelse. Det var rörigt och roligt och jobbigt. Allt på en gång. Jag ansvarde för lite drygt 20 personer och det var alltid någon som inte dök upp när han/hon skulle så det blev ett jäkla ringande med min telefon. En del skötte sig exemplariskt och andra inte.
Jag höll på att kollapsa på natten, den första festivaldagen och jag jobbade ca 17 timmar per dag under festivaldagarna. Ja, jisses. Kul människor, dumma människor och en massa underliga situationer.
Inna jag åkte hem blev jag av med min ryggsäck, innehållande T-shirts, mobilladdare, plånbok med kontanter, bankomatkort, ID-kort, med mera.
På vägen hem träffade vi en alkoholiserad tågvärd på en station i Kil, och honom lyckades jag filma.
År 2006 års Arvikafestival bloggade jag så mycket att jag var tvungen att dela upp inlägget i två delar. Det här året bloggade jag så mycket att jag fick dela upp det i inte mindre än fem(!) inlägg.
Läs inläggen
Arvikafestivalen 2007 - Dagarna innan festivalen öppnade
Arvikafestivalen 2007 - Torsdag och fredag
Arvikafestivalen 2007 - Lördagen (sista festivaldagen)
Arvikafestivalen 2007 - Efter festivalen
Arvikafestivalen 2007 - Hemresan
Jag med min funktionärsbricka och ett jättefint nyckelband som jag fick av några av mina funktionärer. Bandet försvann tyvärr med min ryggsäck.
Frej från Slagsmålsklubben hälsade på i mitt tält och förklarade för sin kompis att han inte hade hånglat med dennes flickvän. Han hade dock legat med henne.
En dag var min kamera borta. Det var trist och jag letade länge. Det blev några tecknade bilder i min bilddagbok. Till sist hittade jag kameran i fickan på min morgonrock. Fyndet firades med att jag videobloggade.
Läs inlägget Kameran är tillbaka! (Videoblogg)
Augusti
Med hjälp av diverse kontakter lycakdes jag i början av augusti få jobb på Posten. Tanken var att det skulle vara tillfälligt, och jag trivdes inte så bra i början. Jag har nu jobbat där fem månader. Det funkar väl, men det lite upp och ner.
Dessutom fick jag ett ryck och tänkte göra färdigt Albin & Arts tredje program. Jag gjorde en hel del, men programmet är fortfarande inte färdigt.
Läs inlägget Albin hittar ett jobb (+nytt klipp med Albin & Art)
Albin & Art - I väntan på trean
Efter att ha blivit av med mitt bankomatkort på Arvikafestivalen fick jag ett nytt. Då visade det sig att Swedbank hade börjat med "Kort på kort". Det skulle jag naturligtvis ha, så jag beställde ett nytt bankomatkort som såg ut som på bilden nedan. Sedan sa banken att jag kunde få ett Visakort och då fick jag ett tredje kort. På det var det ingen bild, så då fick jag klaga och få ett fjärde kort.
Läs inlägget Kort på kort på kort
På jobbet finns mycket underliga filurer. Jag bloggade om en kollega jag kallade för "Den onde". Han är mystisk. Och ond. Efter att några andra kollegor läst mitt blogginlägg har de också börjat kalla honom "Den onde" när de pratar om honom.
I samma blogginlägg skrev jag om en dag då jag började jobba extra tidigt och fick promenera i regn och rusk. Det var jag och en kollega och på vägen passade jag på att sjunga lite och det blev ännu ett fint filmklipp till YouTube.
Läs inlägget Den onde, den gode och mitt jobb (+videoblogg)
En dag ringde jag in till radioprogrammet Christer i P3. De hade en talangjakt och jag sa att jag kunde många dialekter. De sa att de skulle ringa upp inom en timme, men det gjorde de inte. Veckan därpå lyssnade jag inte på radio, men då ringde Christerredaktionen upp och frågade om jag ville vara med. Det ville jag och jag fick tävla mot fyra andra som gjorde diverse ljud och röster. Jag vann den tävlingen och gick vidare till finalen.
Läs inlägget "Dialektmannen" Albin är med i radio (igen)
Ladda ner inslaget som MP3-fil (8,5 MB).
Veckan därpå var det stor final i Christers talagjakt. Lyssnarna fick höra de tjugofem bidragen som hade tävlat under sommaren och till sist var det ju bara fem kvar. Av dessa fem var det jag som fick den stora äran att vinna hela tävlingen.
Läs inlägget Dialektmannen deltar i finalen
Ladda ner inslaget som MP3-fil (20,1 MB).
Angereds Teater hörde till slut av sig och sa att jag fick komma på en slags audition. Jag gick dit och hoppades på det bästa. De skulle ringa på tisdagen, men när det var fem minuter kvar tills teaterns kontor stängde hörde jag själv av mig. Jag fick då veta att rollerna gått till två andra. Det var ett ganska hårt slag, eftersom jag var helt säker på att jag skulle få en roll, och dessutom hade några inblandade sagt att det var säkert att jag skulle få en roll.
Samma dag som beskedet kom var jag i stan och träffade Josie för första gången. Då var vi ju bara kompisar och så skulle det förbli trodde jag då och hade inte kunnat föreställa mig att jag nu bor hos henne betydligt mer än hemma.
Läs inlägget Albin blir nekad drömjobbet
September
September började med att jag träffade en tjej som jag faktiskt var lite intresserad av. Vi tog en promenad som blev väldigt, väldigt lång. Promenaden avslutades med ett besök på Triumfglass och då insåg jag att för henne var den där promenaden mest till för att gå ner i vikt, eftersom hon efter många timmars promenerande inte kunde tänka sig att ta bussen hem om hon åt glass.
Läs inlägget Långlångpromenad och en konstig natt
En karta som visar på ett ungefär hur vi gick.
I september började jag också jobba natt.
En dag hörde Ida av sig. Hon hade börjat en utbildning på Wendelsberg och tyckte att jag skulle börja där. Hon hade redan pratat med lärare och klasskamrater och jag klurade länge innan jag insåg att det nog var bäst att tacka nej.
Läs inlägget Ett livsavgörande beslut. Typ.
Av någon anledning Googlade jag på Dialektmannen och hittade ett blogginlägg där en tjej (Celina) skriver att hon hade lyssnat på radio, hört mig och blivit imponerad. Då blev jag väldans glad. Vilken egoboost!
Läs inlägget Albin egosurfar på sitt nya namn
Josie hade till slut avslöjat att hon var intresserad av mig, och några dagar senare, i slutet av september träffas vi och jag inser att jag är kär i henne.
Oktober
Den första oktober blir jag och Josie officiellt ihop. Sedan dess har vi umgåtts varje dag och varit ifrån varandra max en helg.
En dag hör min kompis Kave, från Angereds Teater, av sig och säger att han har ett jobb till mig. Jag vet att han håller på med ett filmprojekt och han säger att jag ska ta med mig mitt skådespelar-CV. Jag vet också att han är med och leder en audition samma dag. Jag behöver inte göra någon audition. När jag kommer dit får jag veta att Kave vill att jag fotograferar. Stillbilder. Mest till de som är inblandade i filmen. Det var ju inte direkt vad jag hade tänkt, men det skulle bli inspelningar i bl.a. Turkiet och England och jag kanske skulle få åka med. Kave skulle höra av sig två veckor senare angående kontrakt, men det har inte blivit något av det.
Läs inlägget Tillbaka och kär
Sen var det dags att satsa lite på kariären igen. Min kompis Viktoria tipsade om en annons på nätet. De sökte en sidekick till Musse i TV-programmet Yippee Ki-Yay MF i TV6. Jag tog en sista minutenbiljett till Stockholm och gjorde audition. Jag var bara där en halvtimme och sedan hade jag drygt fem timmar på mig att vandra runt i Stockholm och det var faktiskt jättetråkigt.
Under min audition lyckades jag göra ett hål i en vägg och jag kände på mig att det skulle visas i TV.
En dag ringde min telefon när jag var hos Josie. Då var det en kille från SVT som ville att jag provfilmade för en liten, liten roll i en ny mini-TV-serie som heter "Stormen". Det gick skapligt, men jag hade jobbat natt precis innan så jag var ganska trött. Samma morgon blev jag uppringd av Christerredaktionen igen. De skulle göra ett program om dialekter och undrade om jag kunde medverka dagen därpå. Det kunde jag och eftersom jag ändå skulle till TV-huset för min provfilmning fick jag hälsa på Christerredaktionen. Det var trevligt och Christer själv bad om en liten dialektdemonstration och han blev väldigt imponerad.
Läs inlägget Stockholm, två auditions, ett hål i väggen och Dialektmannens återkomst
November
I november umgicks jag ju med Josie hela tiden, som vanligt, och det blev inte mycket bloggande alls.
Jag skrev dock om att jag och mina kollegor hade problem med en vresig busschaufför som inte lyssnade på oss, och bara körde ifrån våra andra kollegor. Det hela slutade med att han hotade min kollega med stryk.
Läs inlägget När min kollega blev hotad av busschauffören
Sedan läste jag en notis i tidningen om barn som lockades till konfirmationsläsning med hjälp av en resa till Göteborg och Liseberg. Då blev jag så arg att jag bloggade och efter det ringde tillochmed min morbror upp och sade att det var ett väldigt bra blogginlägg.
Läs inlägget Konfirmationen går ut på att lura barn
December
I december berättade två kolelgor att de hade sett mig i TV-programmet Yippee Ki-Yay MF. Jag laddade ner programmet och såg mina förträffliga insatser. Jag klippte även ihop audition-delarna av programmet och lade upp det på YouTube.
Det var det. En kort sammanfattning av året som gick.
2008
År 2008 kommer jag nog flytta in i en lägenhet tillsammans med Josie.
Jag ska försöka pusha på min skådespelarkarriär genom att hålla ögonen öppna, och dessutom göra lite själv. Försöka göra klart Albin & Arts tredje program, men också lära mig ett program som man kan göra tecknade filmer med och kanske göra lite kul kortfilmer som man kan lägga ut på nätet.
Gott nytt år på er allihopa!
Snart börjar det nya året, 2008.
2007 var ett väldigt händelserikt år på många sätt.
En vän sa någon gång i något konstigt sammanhang att "sånt där händer bara dig". Jag kan verkligen hålla med om det. Jag råkar alltid ut för de mest osannolika händelserna, och hamnar i konstiga situationer. Jag har inte bloggat så flitigt den senaste tiden, men under året har jag bloggat en hel del.
Det här inlägget är som en slags sammanfattning av min blogg under året som gått. Och bloggen är ju en sammanfattning av mitt liv, så det här blir en sammanfattning av vad jag varit med om under 2007.
Jag försöker ju bli skådespelare, och det här året har min karriär både gått uppåt och neråt. Lite som en bergochdalbana. I slutet av 2006 fick jag en praktikplats på Angereds Teater. Där hade jag två små roller i en föreställning, som repades under hösten.
När år 2007 började var min karriär på väg uppåt, kan man säga, och jag mådde finemang. Jag jobbade på en riktig teater och repade och stod i. I februari var det premiär och vi spelade till maj. Efter sommaren fick jag jobb på Posten. Planen var att det skulle vara tillfälligt, men när jag fick besked från Angereds Teater om att jag inte fick medverka i höstens föreställning kändes det som att jag skulle fastna på Posten och min skådespelarkarriär kändes avlägsen. Mycket avlägsen.
Trots detta har jag lyckats sticka fram näsan lite ändå.
I augusti var jag med i radioprogrammet Christers talangjakt i Sveriges Radio P3. Jag vann deltävlingen och sedan även finalen. Det kändes på ett sätt som en liten kul grej i ett litet radioprogram, men det visade sig att folk från alla möjliga håll och kanter hade hört det. En tjej hade skrivit om det i sin blogg, och min syster hamnade i ett vanligt litet samtal där en av deltagarna plötsligt kom in på att hon hade hört en kille på radio som var så bra på dialekter.
Det var många som hade hört min insats och jag blev lite småkändis under en kort, men väldigt rolig period.
En liten ljusglimt i mit liv på Posten.
Sen åkte jag en sväng till Stockholm för att göra audition till ett TV-program i sexan. Jag gick inte vidare, men min insats, som inte alls var planerad, visades i TV, och det var faktiskt en del bekanta som hade känt igen mig.
Detta var också året då jag träffade Josie och blev ihop med henne. På nyårsdagen har vi varit ihop i tre månader och allt tyder på att vi kommer att hålla ihop...
Jag sitter och bloggar på hennes dator nu, och jag bor mer hemma hos henne än hemma i Sävedalen.
Men här kommer en lista med några av mitt livs höjdpunkter i år:
Januari
Jag jobbade ju på Angereds Teater, och föreställningen som spelades innan jag började blev nominerad till ett pris av Nöjesguiden. Därför blev jag inbjuden på en liten kändisfäst, kan man säga. Men det var ingen höjdare. Alternativet var att åka till Ulricehamn och se Krakow Kasanovas spela.
Läs inlägget Ulricehamn eller Brädgår'n?
Fyllde 20 gjorde jag också. Det var en kul födelsedag och och regissören Jenny Andreasson och skådespelarna Anders Lönnbro, Kave Foladi och Julia Marko Nord sjöng för mig när jag kom till teatern.
Eftersom jag fyllde 20 beställde jag också böcker på nätet för första gången i mitt liv.
Läs inlägget Albin fyller 20!
Februari
Den 9 februari var det premiär på En måste ju leva. Det var en häftig upplevelse. På kvällen var det fest till sent på natten och på spårvagnen hem såg jag en reklamaffisch för föreställningen. När jag kom hem somnade jag lycklig.
Läs inlägget Lugnet efter stormen
Jag fick ett samtal från Agnes också. Två platser som nyckelfunktionärer på Arvikafestivalen var reservarade till mig och min kompis Maurits. Det var glada nyheter, och trots att det bara var februari tänkte jag väldigt mycket och ofta på Arvikafestivalen under de följande månaderna.
Läs inlägget Skogen kallar (samtal från Arvika)
Fredagen den 23:e februari fick jag ett overkligt telefonsamtal. Det var Johan, en av teknikerna på teatern. Han berättade att Tommy, som skulle spela prinsen i teaterelevernas slutproduktion, hade blivit sjuk och att jag skulle få hoppa in om jag ville. Det ville jag gärna. Det var verkligen som i nån film eller nåt, att de ringer och säger "Huvudrollsinnehavaren är sjuk! Kan du hoppa in!?". Jag hade bara 2½ vecka på mig att lära mig manuset och jag spelade genrepet, premiären och en föreställning till av föreställningen Yvonne - Prinsessa av Burgund och sedan tog Tommy över igen.
Läs inlägget Jag förgiftade inte Tommy
Mars
Bilddagboken anordnade en orvitstävling och jag skickade in bilden till höger av de två bilderna nedan. Jag hade faktiskt turen att komma med bland de 30 finalisterna. Min bild var tyvärr sist i listan med bidrag och dessutom blev jag bombarderad med bildkommentarer i stil med "Jag fattar inte!". Det var rätt tröttsamt. Jag kom dock på fjortonde plats, och blev slagen av en bild med en kille som ser skrämd ut av en öl, och bildtexten "Oh No! It's a bear!!".
Jag startade även en GAS-wiki. Alltså en wiki som bara handar om Galenskaparna och After Shave. Den har fått en del uppmerksammhet i Galenskaparna och After Shaves fanclub, men tyvärr har den blivit attackerad av botar som automatiskt gör användarkonton och sedan skapar artiklar på engelska och japanska. Nu har jag nästan gett upp.
http://gaswikin.hejs.se
Av någon dum anledning startade jag en poesiblogg. Tanken var att jag skulle lägga upp tramspoesi för att betona att poesi är fjantigt, men jag hittade lite bra poesi, och så lite jag gjort själv. Tyvärr lade jag ner mer tid på bloggens design (som inte blev så vacker) än själva innehållet.
http://poesi.hejs.se/
April
En webbtidning har jag dragit igång också. Inte heller en bra idé. Den är väldigt inaktiv.
http://magazine.hejs.se/
Jag och några polare var på Flame, som tidigare hette BBQ. Vi deltog först i en liten frågetävling som vi lyckades vinna och därför blev bjudna på Champagne.
Efter det var det biljardturnering. Mina kompisar åkte ut direkt, men jag vann tre matcher på ren tur, så jag hamnade i slutfinalen som jag tyvärr förlorade. Jag bjöds dock på tröstcider. "Artisten" CK var också med och tävlade, faktiskt.
Läs inlägget Tävlingskvällen
Förra året var jag med i tävlingen UKM (Ung Kultur Möts) där jag vann varenda del med Albin & Art - Best of. ...sort of. I april i år ringde några från UKM och frågade om jag kunde ställa upp som jury i kategorin Film. Jag fick åka till Lidköping och blev uppassad med kakor och godis. Under dagarna där var det också en del aktiviteter och jag provade på att göra pärlplattor. Jag engagerade mig rejält och gjorde en stor pärlplatta som tog ca två timmar att göra.
Läs inlägget Förra helgen, och denna
Min fina pärlplatta.
Jag insåg att poesibloggen inte hade någon framtid, så jag lade ner den och startade citatbloggen. Ingen bra idé det heller.
http://citat.hejs.se
Maj
Av olika anledningar promenerade jag och tre elever från Angeredsgymansiet iväg ut i skogen. Jag hade med mig ett par steppskor och började jag steppa på ett litet träbord. Det hela filmades och har blivit en liten klassiker av någon outgrundlig anledning.
Läs inlägget Att steppa på ett träbord i skogen
Den 11 maj spelades den sista föreställningen av En måste ju leva på Angereds Teater. Det var lite sorgligt, men när vi skiljdes åt, sent på natten, sa alla så snälla saker. Att jobba på Angereds Teater var en riktigt häftig upplevelse.
Läs inlägget It ends tonight
Efter sista föreställningen av En måste ju leva var min praktik slut. Därför gick jag till Arbetsförmedlingen för att meddela detta. När jag kom dit sa två handledare "Oj! Kommer du nu!? Vi satt just och läste din blogg". När jag berättade att jag skulle söka Wendelsberg sa de "Ja, vi vet. Vi läste det i din blogg".
Läs inlägget Albin besöker Arbetsförmedlingen
Min handledare på Teatern, Lisa Gröön, uppmanade mig att söka till Wendelsbergs folkhögskola och Skara Skolscen. Hon hjälpte mig dessutom med mina scener. Först ut var Wendelsberg och det var en trevlig upplevelse. Där kom en kille fram till mig och sa "Är det du som är Albin? Jag läser din blogg". Då berättade jag om händelsen på Arbetsförmedlingen, men då sa han bara "Ja, jag vet. Jag läste det i din blogg".
Jag gick vidare till andra delprovet och tydligen gjorde jag ganska bra ifrån mig där också, men jag blev tyvärr bara reserv.
Läs inlägget Albin söker Wendelsberg - Delprov ett
I Kvällspasset i P3 pratades det om Island. Jag ringde in och berättade om vad min kompis Stefán har berättat om isländsk jul. När Stefán fick veta detta ringde han också in och berättade lite allt möjligt om Island.
Ladda ner programmet som MP3-fil
Läs inlägget Rendering, radio och tretton tomtar
Sen var det dags att åka till Skara och göra inträdesprov till Skara Skolscen. Det var också en spännande upplevelse och jag gick vidare till andra provet, men längre kom jag tyvärr inte.
Läs inlägget Albin i staden som alltid sover
Juni
I juni var det dags för de elever som gick året under mig att ta studenten. Jag var där för att titta på och teatertreorna på Angeredsgymnasiet tyckte att jag skulle åka med på deras flak. Det var roligt, och när vi åkte runt inne i stan vinkade Ingvar Oldsberg till oss.
Läs inlägget Ett år efter studenten
Det var möte om Arvikafestivalen, och eftersom ja ginte hade något annat för mig åkte jag med mamma och pappa till Arvika, och sedan hem dagen därpå. Ett litet anorlunda Arvikabesök som varade mindre än tolv timmar.
Läs inlägget Snabbvisit i Arvika
När jag kom hem till Göteborg igen var jag inte hemma länge förrän jag bestämde mig för att åka tillbaka till Arvika igen, eftersom min syster bestämt sig för att åka dit med sina små barn. Jag tog tåget dit och sedan åkte jag med min syster när hon skulle hem. På vägen hem ringde Thomas från GAS-klubben och intervjuade mig om GAS-wikin. Det var också trevligt.
Läs inlägget Göteborg - Arvika - Göteborg - Arvika - Göteborg (och lite pittipanna)
När jag var hemma ringde någon från butiken BikBok i Allum. De frågade om jag ville komma och provjobba en dag, och det lät spännande och kul.
Redan dagen därpå ringde de från BikBok igen och sa att de hade hittat en annan kille och att jag inte alls skulle komma och provjobba.
Min vän Andreas Narfström som skulle cykla till Afrika började om från början och cyklade vägen om Göteborg. Han fick då bo hemma hos oss natten till midsommarafton. Det var trevligt och kul att träffa honom IRL. Tyvärr var jag tvungen att ge mig av den dagen eftersom jag firade midsommar hemma hos Sara. Andreas var dock kvar hemma hos oss ett tag och fick äta midsommarmat och träffa min bror som också har rest en hel del.
Läs inlägget När jag träffade Andreas Narfström på riktigt
Juni var även månaden då jag av en slump fick se en skymt av Justin Timberlake och så köpte jag min brorsas Gamecube och mobiltelefon för en väldigt liten peng. Till GameCuben köpte jag en massa kontroller som krånglade hela tiden.
Lär inlägget Jag mötte Lassie. Och några andra.
Juli
Hela juli dominerades av Arvikafestivalen. Det var mycket planering, eftersom jag var nyckelfunktionär. Jag och Maurits letade folk i databasen, och så fick vi ringa runt till dem och fråga om de kunde. Det var ett jäkla jobb och det var väldigt många som inte kunde. Till slut visade det sig att Maurits inte fick ledigt från Liseberg, så jag fick ta hand om allt själv. Allt krånglade och folk hoppade av utan att säga till och allt var en enda röra. SOm tur var fick jag hjälp av Sara, en av mina funktionärer. Hon fixade ihop lite folk hon med.
Läs inlägget Funktionärskrångel
Precis innan jag åkte till Arvika föddes min brorson Caspian. En söt liten krabat som jag inte hann träffa innan jag åkte, men broder Daniel skickade en fin bild.
Läs inlägget Bild på Caspian
Broder Daniel med nyfödde sonen Caspian.
Sen var det äntligen dags för Arvikafestivalen. Det var verkligen en upplevelse. Det var rörigt och roligt och jobbigt. Allt på en gång. Jag ansvarde för lite drygt 20 personer och det var alltid någon som inte dök upp när han/hon skulle så det blev ett jäkla ringande med min telefon. En del skötte sig exemplariskt och andra inte.
Jag höll på att kollapsa på natten, den första festivaldagen och jag jobbade ca 17 timmar per dag under festivaldagarna. Ja, jisses. Kul människor, dumma människor och en massa underliga situationer.
Inna jag åkte hem blev jag av med min ryggsäck, innehållande T-shirts, mobilladdare, plånbok med kontanter, bankomatkort, ID-kort, med mera.
På vägen hem träffade vi en alkoholiserad tågvärd på en station i Kil, och honom lyckades jag filma.
År 2006 års Arvikafestival bloggade jag så mycket att jag var tvungen att dela upp inlägget i två delar. Det här året bloggade jag så mycket att jag fick dela upp det i inte mindre än fem(!) inlägg.
Läs inläggen
Arvikafestivalen 2007 - Dagarna innan festivalen öppnade
Arvikafestivalen 2007 - Torsdag och fredag
Arvikafestivalen 2007 - Lördagen (sista festivaldagen)
Arvikafestivalen 2007 - Efter festivalen
Arvikafestivalen 2007 - Hemresan
Jag med min funktionärsbricka och ett jättefint nyckelband som jag fick av några av mina funktionärer. Bandet försvann tyvärr med min ryggsäck.
Frej från Slagsmålsklubben hälsade på i mitt tält och förklarade för sin kompis att han inte hade hånglat med dennes flickvän. Han hade dock legat med henne.
En dag var min kamera borta. Det var trist och jag letade länge. Det blev några tecknade bilder i min bilddagbok. Till sist hittade jag kameran i fickan på min morgonrock. Fyndet firades med att jag videobloggade.
Läs inlägget Kameran är tillbaka! (Videoblogg)
Augusti
Med hjälp av diverse kontakter lycakdes jag i början av augusti få jobb på Posten. Tanken var att det skulle vara tillfälligt, och jag trivdes inte så bra i början. Jag har nu jobbat där fem månader. Det funkar väl, men det lite upp och ner.
Dessutom fick jag ett ryck och tänkte göra färdigt Albin & Arts tredje program. Jag gjorde en hel del, men programmet är fortfarande inte färdigt.
Läs inlägget Albin hittar ett jobb (+nytt klipp med Albin & Art)
Albin & Art - I väntan på trean
Efter att ha blivit av med mitt bankomatkort på Arvikafestivalen fick jag ett nytt. Då visade det sig att Swedbank hade börjat med "Kort på kort". Det skulle jag naturligtvis ha, så jag beställde ett nytt bankomatkort som såg ut som på bilden nedan. Sedan sa banken att jag kunde få ett Visakort och då fick jag ett tredje kort. På det var det ingen bild, så då fick jag klaga och få ett fjärde kort.
Läs inlägget Kort på kort på kort
På jobbet finns mycket underliga filurer. Jag bloggade om en kollega jag kallade för "Den onde". Han är mystisk. Och ond. Efter att några andra kollegor läst mitt blogginlägg har de också börjat kalla honom "Den onde" när de pratar om honom.
I samma blogginlägg skrev jag om en dag då jag började jobba extra tidigt och fick promenera i regn och rusk. Det var jag och en kollega och på vägen passade jag på att sjunga lite och det blev ännu ett fint filmklipp till YouTube.
Läs inlägget Den onde, den gode och mitt jobb (+videoblogg)
En dag ringde jag in till radioprogrammet Christer i P3. De hade en talangjakt och jag sa att jag kunde många dialekter. De sa att de skulle ringa upp inom en timme, men det gjorde de inte. Veckan därpå lyssnade jag inte på radio, men då ringde Christerredaktionen upp och frågade om jag ville vara med. Det ville jag och jag fick tävla mot fyra andra som gjorde diverse ljud och röster. Jag vann den tävlingen och gick vidare till finalen.
Läs inlägget "Dialektmannen" Albin är med i radio (igen)
Ladda ner inslaget som MP3-fil (8,5 MB).
Veckan därpå var det stor final i Christers talagjakt. Lyssnarna fick höra de tjugofem bidragen som hade tävlat under sommaren och till sist var det ju bara fem kvar. Av dessa fem var det jag som fick den stora äran att vinna hela tävlingen.
Läs inlägget Dialektmannen deltar i finalen
Ladda ner inslaget som MP3-fil (20,1 MB).
Angereds Teater hörde till slut av sig och sa att jag fick komma på en slags audition. Jag gick dit och hoppades på det bästa. De skulle ringa på tisdagen, men när det var fem minuter kvar tills teaterns kontor stängde hörde jag själv av mig. Jag fick då veta att rollerna gått till två andra. Det var ett ganska hårt slag, eftersom jag var helt säker på att jag skulle få en roll, och dessutom hade några inblandade sagt att det var säkert att jag skulle få en roll.
Samma dag som beskedet kom var jag i stan och träffade Josie för första gången. Då var vi ju bara kompisar och så skulle det förbli trodde jag då och hade inte kunnat föreställa mig att jag nu bor hos henne betydligt mer än hemma.
Läs inlägget Albin blir nekad drömjobbet
September
September började med att jag träffade en tjej som jag faktiskt var lite intresserad av. Vi tog en promenad som blev väldigt, väldigt lång. Promenaden avslutades med ett besök på Triumfglass och då insåg jag att för henne var den där promenaden mest till för att gå ner i vikt, eftersom hon efter många timmars promenerande inte kunde tänka sig att ta bussen hem om hon åt glass.
Läs inlägget Långlångpromenad och en konstig natt
En karta som visar på ett ungefär hur vi gick.
I september började jag också jobba natt.
En dag hörde Ida av sig. Hon hade börjat en utbildning på Wendelsberg och tyckte att jag skulle börja där. Hon hade redan pratat med lärare och klasskamrater och jag klurade länge innan jag insåg att det nog var bäst att tacka nej.
Läs inlägget Ett livsavgörande beslut. Typ.
Av någon anledning Googlade jag på Dialektmannen och hittade ett blogginlägg där en tjej (Celina) skriver att hon hade lyssnat på radio, hört mig och blivit imponerad. Då blev jag väldans glad. Vilken egoboost!
Läs inlägget Albin egosurfar på sitt nya namn
Josie hade till slut avslöjat att hon var intresserad av mig, och några dagar senare, i slutet av september träffas vi och jag inser att jag är kär i henne.
Oktober
Den första oktober blir jag och Josie officiellt ihop. Sedan dess har vi umgåtts varje dag och varit ifrån varandra max en helg.
En dag hör min kompis Kave, från Angereds Teater, av sig och säger att han har ett jobb till mig. Jag vet att han håller på med ett filmprojekt och han säger att jag ska ta med mig mitt skådespelar-CV. Jag vet också att han är med och leder en audition samma dag. Jag behöver inte göra någon audition. När jag kommer dit får jag veta att Kave vill att jag fotograferar. Stillbilder. Mest till de som är inblandade i filmen. Det var ju inte direkt vad jag hade tänkt, men det skulle bli inspelningar i bl.a. Turkiet och England och jag kanske skulle få åka med. Kave skulle höra av sig två veckor senare angående kontrakt, men det har inte blivit något av det.
Läs inlägget Tillbaka och kär
Sen var det dags att satsa lite på kariären igen. Min kompis Viktoria tipsade om en annons på nätet. De sökte en sidekick till Musse i TV-programmet Yippee Ki-Yay MF i TV6. Jag tog en sista minutenbiljett till Stockholm och gjorde audition. Jag var bara där en halvtimme och sedan hade jag drygt fem timmar på mig att vandra runt i Stockholm och det var faktiskt jättetråkigt.
Under min audition lyckades jag göra ett hål i en vägg och jag kände på mig att det skulle visas i TV.
En dag ringde min telefon när jag var hos Josie. Då var det en kille från SVT som ville att jag provfilmade för en liten, liten roll i en ny mini-TV-serie som heter "Stormen". Det gick skapligt, men jag hade jobbat natt precis innan så jag var ganska trött. Samma morgon blev jag uppringd av Christerredaktionen igen. De skulle göra ett program om dialekter och undrade om jag kunde medverka dagen därpå. Det kunde jag och eftersom jag ändå skulle till TV-huset för min provfilmning fick jag hälsa på Christerredaktionen. Det var trevligt och Christer själv bad om en liten dialektdemonstration och han blev väldigt imponerad.
Läs inlägget Stockholm, två auditions, ett hål i väggen och Dialektmannens återkomst
November
I november umgicks jag ju med Josie hela tiden, som vanligt, och det blev inte mycket bloggande alls.
Jag skrev dock om att jag och mina kollegor hade problem med en vresig busschaufför som inte lyssnade på oss, och bara körde ifrån våra andra kollegor. Det hela slutade med att han hotade min kollega med stryk.
Läs inlägget När min kollega blev hotad av busschauffören
Sedan läste jag en notis i tidningen om barn som lockades till konfirmationsläsning med hjälp av en resa till Göteborg och Liseberg. Då blev jag så arg att jag bloggade och efter det ringde tillochmed min morbror upp och sade att det var ett väldigt bra blogginlägg.
Läs inlägget Konfirmationen går ut på att lura barn
December
I december berättade två kolelgor att de hade sett mig i TV-programmet Yippee Ki-Yay MF. Jag laddade ner programmet och såg mina förträffliga insatser. Jag klippte även ihop audition-delarna av programmet och lade upp det på YouTube.
Det var det. En kort sammanfattning av året som gick.
2008
År 2008 kommer jag nog flytta in i en lägenhet tillsammans med Josie.
Jag ska försöka pusha på min skådespelarkarriär genom att hålla ögonen öppna, och dessutom göra lite själv. Försöka göra klart Albin & Arts tredje program, men också lära mig ett program som man kan göra tecknade filmer med och kanske göra lite kul kortfilmer som man kan lägga ut på nätet.
Gott nytt år på er allihopa!
Jobbiga kedjebrev på Facebook
Hejs!
Nu har jag fått två nya kedjebrev på Facebook.
Oavsett vad som står i kedjebreven anser jag att det är trams och strunt.
Om man vill nå ut med ett budskap är kedjebrev ett dåligt sätt, eftersom set bara irriterar.
Kedjebrev nummer ett:
Hi, my name is Amy Bruce.
I am 7 years old, and I have severe lung cancer . I also have a large
tumour in my brain, from repeated beatings Doctors say I will
die soon if this isn't fixed, and my family can't pay the bills.
The Make A Wish Foundation has agreed to donate 7 cents for every time
This message is sent on.
For those of you who send this along, I thank you so much, but for
those who don't send it, what goes around comes around.
Have a Heart, please send this.
Please, if you are a kind person, send this on.
Det känns lite skumt. Vad är det för sjuk organisation som ska skänka pengar för varje gång ett kedjebrev skickas vidare?
1. Hur fasen ska de kunna se hur många gånger det meddelandet skickas vidare?
2. Varför sysslar en fond med att skicka kedjebrev på Facebook? Kedjebrev, detta Djävulens påfund.
3. Vad är det för ondskefull fond som sitter inne med en massa pengar, men bara betalar en liten skitsumma för varje gång meddelandet skickas vidare? Ge tjejen en stor summa pengar direkt istället!
Jag anar mossiga ugglor. Jag tror det är en bluff!
Kedjebrev nummer två:
Hej! alla föräldrar och alla andra som bryr sig
om alla barn och ungdomar.
Enligt polis och sjukhus blev en kvinna kidnappad från en nattklubb och
våldtagen flera gånger sedan övergiven. Hon kom inte ihåg vad som hände men
försöker fortfarande avslöja våldtäktsmännen Tillsammans med
våldtäktsdrogen Rohypnol fanns spår av Progesterex, som är ett litet
steriliserings-piller. Preparatet används nu av våldtäktsmän i samband med
fester, för att våldta och sterilisera sina offer. Progesterex fås hos
veterinär för att sterilisera större djur. Ryktet säger att progesterex som
används med Rohypnol kallas för 'date rape drug' Det som gäller för
progesterex är samma som för Rohypnol, den ska ner i tjejens drink.
Hon kommer därefter att vara i ett sådant tillstånd att hon inte kommer att
minnas någonting av det som hänt kvällen innan. Progesterex löses snabbt
upp i drinken och försäkrar att offret inte kommer att bli gravid efter
våldtäkten.
Därför behöver inte förbrytaren bekymra sig om eventuellt faderskap flera
månader senare. Preparatets verkan är inte tillfällig utan permanent!
Progesterex är utvecklat för sterilisering av hästar
Den kvinna eller hona som tar preparatet
kommer aldrig att kunna få barn!
Förövaren kan få preparatet från alla veterinärer.
Det är ofattbart lätt att få tag i och progesterex kan vara nästa preparat
som slår igenom i 'nattlivet'. Hur otroligt det än låter så finns det
Internetsidor som beskriver hur du använder preparatet.
Sänd det här till alla du känner - speciellt tjejer.
Akta dig när du är ute - låt inte din drink stå utan att du håller ett öga
på den. Gör en ansträngning och vidarebefordra detta meddelande till alla
du känner. Och killar, berätta historien för de tjejer som du känner.
Birgitta Olofsson
Sjuksköterska, doktorand
Umeå Universitet.
Tack "Birgitta Olofsson" för att du sprider information om hur man lättast våldtar tjejer utan att råka illa ut själv. Jätteväl genomtänkt. Hindra att folk använder grymma metoder genom att berätta i detalj hur man gör och att det är jättesvårt att åka fast. Jättebra!
Jag skicakde inte vidare något av de kedjebreven.
Dock citterade jag hela kedjebreven, så nu har jag också berättat för hela världen hur man "på bästa sätt" våldtar kvinnor på krogen.
Men det bjuder jag på.
Nu har jag fått två nya kedjebrev på Facebook.
Oavsett vad som står i kedjebreven anser jag att det är trams och strunt.
Om man vill nå ut med ett budskap är kedjebrev ett dåligt sätt, eftersom set bara irriterar.
Kedjebrev nummer ett:
Hi, my name is Amy Bruce.
I am 7 years old, and I have severe lung cancer . I also have a large
tumour in my brain, from repeated beatings Doctors say I will
die soon if this isn't fixed, and my family can't pay the bills.
The Make A Wish Foundation has agreed to donate 7 cents for every time
This message is sent on.
For those of you who send this along, I thank you so much, but for
those who don't send it, what goes around comes around.
Have a Heart, please send this.
Please, if you are a kind person, send this on.
Det känns lite skumt. Vad är det för sjuk organisation som ska skänka pengar för varje gång ett kedjebrev skickas vidare?
1. Hur fasen ska de kunna se hur många gånger det meddelandet skickas vidare?
2. Varför sysslar en fond med att skicka kedjebrev på Facebook? Kedjebrev, detta Djävulens påfund.
3. Vad är det för ondskefull fond som sitter inne med en massa pengar, men bara betalar en liten skitsumma för varje gång meddelandet skickas vidare? Ge tjejen en stor summa pengar direkt istället!
Jag anar mossiga ugglor. Jag tror det är en bluff!
Kedjebrev nummer två:
Hej! alla föräldrar och alla andra som bryr sig
om alla barn och ungdomar.
Enligt polis och sjukhus blev en kvinna kidnappad från en nattklubb och
våldtagen flera gånger sedan övergiven. Hon kom inte ihåg vad som hände men
försöker fortfarande avslöja våldtäktsmännen Tillsammans med
våldtäktsdrogen Rohypnol fanns spår av Progesterex, som är ett litet
steriliserings-piller. Preparatet används nu av våldtäktsmän i samband med
fester, för att våldta och sterilisera sina offer. Progesterex fås hos
veterinär för att sterilisera större djur. Ryktet säger att progesterex som
används med Rohypnol kallas för 'date rape drug' Det som gäller för
progesterex är samma som för Rohypnol, den ska ner i tjejens drink.
Hon kommer därefter att vara i ett sådant tillstånd att hon inte kommer att
minnas någonting av det som hänt kvällen innan. Progesterex löses snabbt
upp i drinken och försäkrar att offret inte kommer att bli gravid efter
våldtäkten.
Därför behöver inte förbrytaren bekymra sig om eventuellt faderskap flera
månader senare. Preparatets verkan är inte tillfällig utan permanent!
Progesterex är utvecklat för sterilisering av hästar
Den kvinna eller hona som tar preparatet
kommer aldrig att kunna få barn!
Förövaren kan få preparatet från alla veterinärer.
Det är ofattbart lätt att få tag i och progesterex kan vara nästa preparat
som slår igenom i 'nattlivet'. Hur otroligt det än låter så finns det
Internetsidor som beskriver hur du använder preparatet.
Sänd det här till alla du känner - speciellt tjejer.
Akta dig när du är ute - låt inte din drink stå utan att du håller ett öga
på den. Gör en ansträngning och vidarebefordra detta meddelande till alla
du känner. Och killar, berätta historien för de tjejer som du känner.
Birgitta Olofsson
Sjuksköterska, doktorand
Umeå Universitet.
Tack "Birgitta Olofsson" för att du sprider information om hur man lättast våldtar tjejer utan att råka illa ut själv. Jätteväl genomtänkt. Hindra att folk använder grymma metoder genom att berätta i detalj hur man gör och att det är jättesvårt att åka fast. Jättebra!
Jag skicakde inte vidare något av de kedjebreven.
Dock citterade jag hela kedjebreven, så nu har jag också berättat för hela världen hur man "på bästa sätt" våldtar kvinnor på krogen.
Men det bjuder jag på.
När Albin var med i "Yippee Ki-Yay MF"
Hej igen!
Som jag skrivit tidigare var jag en sväng i Stockholm för att delta i en casting. Det var Musse Hasselvall som skulle tilldelas en ny sidekick i TV-programmet "Yippee Ki-Yay Motherfucker" i TV6.
I söndags kväll satte jag mig på bussen till jobbet då en kollega kliver ombord och säger att han precis hade sett mig på TV. Efter en stund kom en annan kollega och sade samma sak.
Redan dagen därpå laddade jag ner avsnittet från Pirate Bay och nu har jag klippt bort allt "skräp" och laggt upp castingen på YouTube. Det jag klippte bort var andra små inslag som inte hörde till castingen.
Här är alltså klippet. Det är jag som har en knallgul T-shirt med Homer-tryck och jag är förste man in i väggen.
Och här är den klassiska bilden igen:
Musse Hasselvall och ett fint hål i väggen, orsakat av mig.
Som jag skrivit tidigare var jag en sväng i Stockholm för att delta i en casting. Det var Musse Hasselvall som skulle tilldelas en ny sidekick i TV-programmet "Yippee Ki-Yay Motherfucker" i TV6.
I söndags kväll satte jag mig på bussen till jobbet då en kollega kliver ombord och säger att han precis hade sett mig på TV. Efter en stund kom en annan kollega och sade samma sak.
Redan dagen därpå laddade jag ner avsnittet från Pirate Bay och nu har jag klippt bort allt "skräp" och laggt upp castingen på YouTube. Det jag klippte bort var andra små inslag som inte hörde till castingen.
Här är alltså klippet. Det är jag som har en knallgul T-shirt med Homer-tryck och jag är förste man in i väggen.
Och här är den klassiska bilden igen:
Musse Hasselvall och ett fint hål i väggen, orsakat av mig.
