Att steppa på ett träbord i skogen

Jag hade tänkt se treornas sista föreställning.
Ett tag var det ju tänkt att jag skulle spela prinsen i den sista föreställningen, men sen ändrades planerna.
Idag tänkte jag se genrepet av teaterettornas föreställning. Sen kom jag på att dessas två föreställningar var precis samtidigt.
Ettornas premiär inföll för övrigt precis samtidigt som förestälningen En måste ju leva började.
Sen fick jag veta att teaterläraren Torbjörn skulle hjälpa en tjej i ettan med att sköta tekniken på ettornas genrep, sen springa över till Angereds Teater och smyga in för att se slutet av treornas föreställning. Lite dålig planering av teaterlärarna, och dessutom hade teaterfröken Pamela blivit sjuk.
Jag tänkte först se ettornas genrep, och sen springa iväg tillsammans med Torbjörn (så romantiskt), men sen struntade jag i det. Jag får se ettornas föreställning klockan ett imorgon istället.

Jag såg treornas föreställning och den var bra. Den pågick i ca 50 minuter och var alltså slut ca 13:50.
Efter det hängde jag i Angered i väntan på teaterns veckomöte som skulle börja 17:00.
Ettorna skulle ju ha premiär på kvällen, så jag hängde ett tag med dem. I korridoren utanför en av teatersalarna tittade vi på två affischer från förra årets slutproduktioner. Jag var ju med i båda två och berättade lite om dem. Sen nämnde jag något om en av mina klasskamraters skostorlek och hur det var när jag skulle köpa steppskor åt mig själv och åt henne (hon hade 33 i skostorlek). Då sa en av ettorna att steppskorna stod i ett skåp i en av teatersalarna. Vi rusade dit och jag hittade både de små skorna (33:orna) och mina (45 eller nått).
Jag steppade lite för kidsen och de var lite impade. Sen klampade jag omkring i skorna ett bra tag. Efter ett tag sa Torbjörn åt alla elever att gå ut och ta lite frisk luft.
Till mig sa han att jag skulle ta med mig steppskorna till skogen som ligger en bit ifrån gymnasiet, och steppa på träbron. Jag hade ju inte så mycket annat för mig, så jag traskade iväg tillsammans med tre elever från ettan. En av dem var min vapendragare, Jesper.

Vi kom fram till skogen, och det var grönt och soligt. Vi satte oss vid ett campingbord som står bredvid en bäck i en glänta i skogen. Där satt vi och snackade och tjejerna gjorde sin matteläxa. När vi skulle gå kom jag på att jag skulle steppa, så jag tog på mig steppskorna igen och körde en liten stepp på bordet.
Det var skoj.
Det hela filmades, och tack vare modern teknik kan jag presentera resultatet här i min blogg.
Mina damer och herrar... Min första videoblogg:


Kommentarer:
ART skrev:

That's some nice steppin' there son.. :)

2007-05-11 @ 11:43:15
URL: http://niespodzianka.krakowkasanovas.net

Skriv en ny kommentar:

Namn: (Skriv ditt namn, or I will crush you!)
Kom ihåg mig!

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits