Jag har varit funktionär på Arvikafestivalen. Det har varit sanslöst kul. I alla fall när jag ser tillbaka. Jag är en jävel på att skriva långa texter, så jag ska försöka att sammanfatta dessa fem dagar.

Kom till Arvika på onsdagen. Mamma och pappa åkte upp redan i söndags. Vi har ju sommarstuga i Glava, precis utanför Arvika. Jag åkte upp på tisdagen med buss från Göteborg till Trollhättan, tåg därifrån till Kil och sedan till Arvika. Jag hade ju med datorn, så jag satt och tittade på Futurama på DVD.
Sov en natt i sommarstugan och sedan åkte jag in till Arvika för att jobba. Efter samlingsmötet med de andra funktionärerna som hade samma arbetsuppgifter som jag, var det bara jag och tre andra som inte hade fått armband...

...så vi gick iväg för att skaffa det. Snackade lite med dem. Ida, Emma och Helen. ...Och Oliver, men han hade redan band. Eftersom jag hade snackat med dem och tänkt att de verkade schyssta, beslöt jag mig för att tälta nära dem på funktionärcampingen. Vi fick våra band och traskade iväg till funkcampingen och slog upp våra tält. Jag misslyckades så klart med att få upp mitt tält eftersom mina tältpinnar inte gick att köra ner i gruset, men jag flyttade tältet till andra sidan grusvägen, så där fick jag bo lite ensam.
Följande dagar hängde jag en del med Oliver, Emma, Ida och Helen, men jag hängde med andra också eftersom jag inte ville vara för efterhängsen. De hade ju inte valt att umgås med mig.

Där orkade jag inte skriva mer, så nu fortsätter jag skriva i hemmets lugna vrå...

Jag lyckades bli polare med nästan alla kollegorna i gruppen. Vi var väl ett 20-tal som jobbade i entrén.
Jag ska som sagt försöka vara lite kortfattad för att hinna med allt, och för att ni ska orka läsa allt.

Vi fick ett chema där alla kassor, tider och personer stod med. Jag skulle bara jobba ett pass första dagen, men det låg naturligtvis just på den tiden då Slagsmålsklubben spelade. Alla bytte pass med varandra hit och dit för att de ville se olika band, och till slut lyckades jag hitta en tjej som var villig att byta pass med mig.
Jag behövde inte jobba alls första dagen. Två pass andra dagen och tre pass sista dagen. Inga dubbelpass (två pass precis efter varandra) och tre av passen var jag bara reserv, vilket betyder att man hoppar in om det är någon som inte dyker upp i tid (vilket alla gjorde, så jag behövde inte göra någonting de passen) och de andra två passen var jag nipplare (den som klämmer fast banden runt folks armar. Det är det lättaste jobbet).
Festivalen öppnade på torsdagen och en timme efter öppningen spelade... Slagsmålsklubben!
De öppnade hela festivalen och jag stod längst fram. Självklart hade jag köpt en SMK-tröja någon halvtimme tidigare.
SMK började spela, och det var fantastiskt. Första gången jag var på festival. Första gången jag såg SMK live. Det var helt underbart! Jag tog några kort med kameran. Frej (i SMK) hoppade dansande runt på scenen och plötsligt ner till publiken. Han frågade snällt om han fick låna min kamera (!!!). Det var klart han fick. Han tog kameran, hoppade upp på scenen och tog tre kort. Sedan fick jag tillbaks kameran.
Det här var helt otroligt.
Första gången jag ser SMK, och Frej, den coolaste i bandet, lånar min kamera.
Bilderna blev helt OK:

Första bilden. Närmast syns Beebop. Vad de andra heter har jag glömt.

Andra bilden Frej tog.

Den tredje bilden frej tog. Han tog den på sig själv, som ni kanske ser.

Det var en riktigt cool konsert.

Senare på dagen berättar en kompis till en kompis att SMK har sitt tält på den vanliga campingen bland de andra besökarna. De tyckte tydligen att det var roligare att tälta där än på artistcampingen. Jag förstod inte deras val, eftersom den vanliga campingen var rejält skabbig.
Iallafall hittade jag SMK:s partytält och där satt två av medlemmarna. Vad de heter minns jag inte. Sorry, men jag har inte så stor koll på det ännu.
Jag fick iallafall en bild på en av dem.

Jag frågade efter Frej. Dels för att han är cool och för att jag ville tacka honom för att han tog kort med min kamera. Jag får till svar att Frej är oberäknelig och kan vara varsomhelst.

Senare på dagen tog jag Queercaben, en rosa 50-talsbil som är "en gratistaxi för alla med någon form av sexuell läggning." Eftersom heterosexualitet är en läggning får jag åka med. Chauffören är en kvinna och bredvid henne sitter en man som nog var bög. I baksätet satt jag och två andra killar. Vi fick höra ett band som var som ett radioprogram. De snackade om homofobi. När vi nästan var framma (taxin gick mellan centrum och festiavlområdet) fick vi svara på frågor och diskutera lite om homofobi.
Väl i stan tog jag ut pengar och sedan promenerade jag tillbaka till festivalområdet. På vägen möter jag två andra medlemmar i SMK och passar på att hälsa på dem. Jag frågar om de vet var Frej håller hus och de svarar att han kan vara varsomhelst. "Du hittar inte Frej. Frej hittar dig."

Ser lite på Thomas Di Leva. Enligt någon jag snackade med har Di Leva i en intervju sagt "På många konserter brukar de kasta tomater. Men inte i Arvika...
Där kastar de bara sten."

Nästa dag går jag är jag reserv på första passet, och det kommer så lite folk så dags att jag inte behövs alls. Jag ser lite på Looptroop och senare Timbuktu (Jävligt bra). När Winnerbäck spelar vill han inte sluta. Han spelar i minst 1½ timme. En av vakterna som kallas Bamse säger efter ett bra tag "Han ger sig fan inte!".
Vid 22-tiden spelar Laleh. En väldigt fin konsert.

Nästa dag går jag som vanligt till duschrummet där vi funktionärer får duscha. I omklädningsrummet står då Frej! Visserligen påklädd, men ändå Frej.
Jag skakar hand för att hälsa och sedan en gång till för att tacka för att han tog kort. Jaha! Var det du? säger han och frågar om bilderna blev bra och så ber han mig maila dem.

Senare på dagen ser jag lite av the Ark och Håkan Hellström.

Hänger med två kvinliga kollegor som jag självklart inte minns namnet på. Vi drar till öltälten, köper Pepsi och spelar fulla.

De ska gå och se något band på Scenen Andromeda. Jag går med men vi stoppas av Jepson i the Ark. Han vill veta var man kan pissa. Jag erbjuder mig att visa vägen och mina två kvinliga kollegor går till konserten.
När vi kommer till en grind visar jag att jag har funktionärsarmband och Jepson att han har artistarmband. Sedan frågar han de i grinden om de vet vart toaletten ligger, men han hinner inte avsluta meningen förrän han tittar på mig och frågar "Du vet var toaletten finns eller?" Ja, det gör jag, svarar jag. OK, säger han och följer efter mig. Tror du jag är någon homosexuell groupie? frågar jag honom. jag tänkte att han kanske trodde att jag skulle lura iväg honom till mitt tält eller nått. Nej då, svarar han. "Men alla i bandet har flickvän ändå. Vi är inte bögar. jag blir så jävla trött på alla som säger att vi är ett bögband och tror att vi är bögar. Till slut blir man så trött på det så man slår ner de som säger så!" förklarar han allvarligt. "Så passa dig!" säger han sedan med glimten i ögat. Vi kommer fram till dörren med skylten "Herrar". Här är det, säger jag. Dörren där inne längst till vänster är pisoar! Tack så jättemycket! säger han och skakar hand med mig. Han är överlycklig, som om han inte hade pissat på åratal. Varsågod säger jag och frågar om jag kan få ta ett kort på honom. (Inte när han pissar, såklart). Självklart får jag det.

Jag går därifrån riktigt stolt.

Får veta att Frej ska sjunga med Las Palmas.
Ser Las Palmas 23:00. Ett band jag aldrig hört förut (trodde jag). Riktigt bra. En tjej går runt och säljer deras album "Därav namnet" för 50 spänn. En tjej i gänget jag följer med köper skivan. Jag ser på baksidan och får syn på låttiteln "Missbruk beivras". Vafaan? tänker jag.
Det var nämnligen så att jag en dag hörde på P3 Demo på min MP3-spelare med inbyggd radio. jag får höra låten och spelar in den i MP3-spelaren. Riktigt skön, men jag mindes inte vad bandet hette. Bara låten. Och här står jag på en skön konsert och det visar sig att det är de som gjort den. Jag köper ett exemplar jag med. i en av låtarna på konserten sjunger rappar SMK-Frej. Riktigt bra. Sedan går han av scenen och efter en stund står han i publiken. jag går fram till honom igen ochsäger att det var bra, och så lyckas jag få en bild!

Jag ser sedan klart på Las Palmas-konserten.
Sista låten de ska spela är just "Missbruk beivras", men då säger någon att de inte får spela mer. Tiden är ute. Folk buar och ropar "Missbruk! Missbruk!" "Las Palmas! las Palmas!". En tjej kommer upp på scenen och nervöst säger hon något mitt i alla buarop. "Håll käften!" Säger hon då. "De får inte spela mer. Det är säkerhetsföreskrifter". Folk buar mer, och efter ett tag får de spela av någon konstig anledning. Alla blir glada och det var en riktigt bra konsert.

På natten spelar Infected Mushroom klockan 01:00. Någon form av techno (om jag inte minns fel). Även om inte det var allas favoritgenre dansade allihop ändå. Det var trots allt sista dagen, och området skulle snart stängas. Ett härligt avslut.

Infected Mushroom på Vintergatan (den största scenen precis bredvid stora ingången där vi jobbade).

Alla hoppade omkring. Alla som stod och jobbade hoppade upp och ner och några av oss kollegor stod i en ring och dansade med egenhändigt påhittade danssteg. Det var riktigt skoj.

Senare, vid 4-tiden på natten skulle vi jobba igen. Då var det dags att riva entrén.

Vi rev bort alla skivor från ställningen och när den stora skylten med texten "arvikafestivalen 005" ramlade ner i marken applåderade vi.

När den var så got som nerplockad stack vi upp till den lilla entrén och gjorde samma sak. Vi tog bort alla plywoodskivor, och det var bara metallställningen kvar, och ett träskelett längst upp som hade varit tak. Det fick vi inte ner, så jag kom på den briljanta idén att ringa en hjullastare. En säkerhetskille anropade den och vi gav föraren instruktioner. Sedan var det bara att skratta, se på och ta kort.




Till slut var taket bara plockepinn. Det slängde vi i en fin hög, och sedan var det jobbet fixat. Chefen tyckte det var bra gjort och kollegorna kultförklarade mig.

Sedan kunde man gå och lägga sig, men jag tog en promenad tillsammans med Mauritz (en kollega). Vi stötte på två vakter som vaktade infarten för bilar. Vi stod och snackade med dem ett tag, men klockan sju på morgonen kände jag att det var dags att sova. Jag gick och la mig. Jag var glad. Det hade varit en riktigt bra festival.

Nästa morgon fanns det varmvatten i duschen och allt annat var jättebra. Jag lade mitt yttertält i solen och det torkade snabbt trots att det hade varit utsatt för mycket regn. Jag märkte några regndroppar, och jag hann precis få in det torra yttertältet i mitt vanliga tält innan det började regna, och det regnade inte ens mycket. När jag höll på att packa hörde jag röster som skrek något som lät som "Albin". Jag frågade Ida och Emma i tältet bredvid om de ropade Albin. "AAAAAAALBIIIIIIIIN!" hördes bortifrån campingen. Ja, visst ropade de mitt namn. Jag kommer, skrek jag och sprang bortåt och där stod de två kvinnliga kollegorna som jag hade supit Pepsi med. De sade adjö. Det var trist, men vi kommer säkert att ses igen.

Jag ska lätt jobba nästa år igen!

Här kommer lite andra bilder från festivalen:

Ett klistermärke som satt i sidorutan på en raggarbil.

En i security-teamet. Han (och en annan vakt) hade skrivit "Kocken ska dö!!!" på sina T-shirts.
Alla hatade nämnligen kocken. Maten var usel. Oliver var alergisk mot en massa grejer, så han fick vara utan mat några gånger eftersom ingen visste vad maten innehöll. Någon påstod att kocken hade stuckit förra året. Att natten innan sista festialdagen hade han bara stuckit.

Det var det! Jag ska fanimej till Arvika nästa år också!

Ja, nu har jag packat ner allt, och sedan packat upp datorn igen (Skulle pröva om den fick plats, och sedan skulle jag skriva det här).
Åker till Arvika snart. Bussen in till stan (ca 10 min) sedan vänta där i trekvart på en buss som kör till Trollhättan. Där tar jag tåget till Kil och där byter jag till tåg mot Arvika. Jösses.

Penus ska dit med Anus (Penus kompis Anna) och några till, så det blir iaf några jag känner där.

Om tio minuter ska jag gå till bussen. Orka släpa en stor väska med kläder och en datorväska med ator och en satans massa sladdar (Ja, den är bärbar, men man kanske vill ladda batteriet, eller tanka över bilder från kameran, eller musik till MP3-spelaren. Då krävs sladdar.) Ska nog spela datorspel eller se på Futurama DVD:er på tåget. Ha det gött, och sakna mig inte för mycket!