DETTA INLÄGGET UPPDATERADES DEN 27 JULI.
Ett stycke (om vad som hände ca klockan 19:00) är tillaggt i efterhand. Dessutom har jag laggt till ett YouTube-klipp från Slagsmålsklubbens konsert.

Hejs!
Jag skulle dela upp bloggandet om festivalen. Jag hade tänkt tre delar. Jobbdagarna innan festivalen, festivaldagarna och jobbdagarna efter festivalen. Detta var tydligen inte tillräckligt. När jag skrev klart om festivaldagarna fick jag ett varningsmeddelande. Ett blogginlägg får inte innehålla fler än 32.000 tecken. Därför har jag delat upp festivaldagarna i två delar. Torsdag och fredag i ett inlägg och lördagen i ett. Detta inlägget, alltså.

Alltså. Innan du läser detta, läs om dagarna innan festivalen, följt av torsdag och fredag.
Nu över till lördagen:

Lördag 14 juli
Sista festivaldagen. Viktoria skulle ansvara för vädret och det gick ganska bra. Senare på dagen fick Emma ta över. Minns inte varför. Hon skötte det bra, men senare fick hon feber. När hon gick och lade sig i tältet för att sova hade hon annat att tänka på än vädret och det började regna.

Dagen började iallafall med sol. Jag letade efter en vattendunk som inte luktade kaffe, men utan resultat. det anns dock små pappkartonger (ca 25 cl) med vatten. Jag tog en låda sånna för att dela ut till mina funktionärer. Alex var med. Vi gick några meter med lådan och då fick vi syn på en fyrhjuling med släp. Sånna åkte det omkring lite varstans runt festivalområdet, men jag hade inte åkt med på någon i år. Jag frågade vem som ägde den och en man sa att det var hans. Han frågade vart vi skulle, men han skulle köra lastpallar till en annan del av området. Han åkte dock långsamt mot kontoret, så jag slängde upp kartongen på hans flak och promenerade bakom.
Han märkte det och sa "Okej då!" så fick vi åka med honom ner till entrén.

Vi hade fått höra att man kunde trycka egna tröjor. Billigt. Och så kunde man få tatuera sig gratis om man var funktionär. Det var nån slags air-brush tatuering som skulle hålla i två veckor. Vi gick dit senare på dagen och jag fick texten HEJS.SE sprayad på armen.

YEAH! Det är lite puder på armen så tatueringen ser lite blek ut här.

Det var många av mina funktionärer som köade för att få en spraytatuering. Plötsligt påminde någon mig om att det var kassabyte snart. Jag frågade vilka som skulle ha kassor, men ingen hörde. jag frågade högt och tydligt igen och Frida räckte upp handen. Hon skulle bara fixa en tatuering. Okej sa jag, men sen skyndar du dig till kassan. Jag gick upp till kontoret och då kom två funktionärer för att hämta sina kassor. Jag skulle ta Fridas. Men en saknades. Jag kollade shemat och såg att det var en av killarna som stod och skulle tatuera sig. Det var bara att ringa igen. Han hade glömt bort det eller hur det nu var. Han skulle skynda sig iallafall. Vi väntade ett tag, men säkerhetsvakterna såg otåliga ut och jag orkade inte heller vänta, så jag skrev ut hans kassa också.
Vi gick och mötte honom på vägen. Jag förklarade läget för honom och han följde med till entréerna och ställde sig i kassan. Någon tog Fridas kassa medans vi väntade på henne.

Sen gick jag och kikade på tältet där man kunde göra egna tröjor. Där stod Philip, Alex och Frida. Jag tänkte skriva något på min funktionärströja, och kanske göra en egen tröja också. Jag kikade runt lite men det hela kändes oorganiserat och jag hittade inga snygga tryck. Jag skippade det.
Sen gick ajg och åt istället. Då ringde mobilen. Det var Emma. Hon undrade var Frida höll hus. Hon skulle trycka en tröja sa jag. "Men hon ska ju jobba nu!" sa Emma och det hade jag helt glömt bort. Hon svarade inte i mobilen heller. Jag fick ta min mat och rusa bort till T-shirttältet. Där frågade jag Frida vad hon gjorde. "Jag ska trycka en tröja". "Nej, du ska jobba i kassan nu! Du skulle varit där för 45 minuter sedan!". Och så var jag sur igen. Mobilen hade hon inte på sig. Den låg på laddning i entrén. Hon gick iväg och jobbade och jag satte mig utanför T-shirttältet. Där stod Jamobilen. En scen med lite dikter och flummiga uppträdanden.
Där var det en kille som började prata om rap-battles. Det går ut på att två rappare ska förolämpa varandra genom rap. Killen tillägnade sin rap til sin stora hip-hop idol, Organism, och så började han läsa en slags dikt som handlade om hur Organism stod och rappade om hur han skulle ha sex med killens mamma, samtidigt som killen själv bara ville ha sex med Organism och hans pappa. Det var en väldigt rolig text och han sa något om att böghiphopen lever.

Jag såg även lite på Kristian Anttila. Jag hörde Självmordsblond och Bovar och banditer. De två låtar jag hört innan. Sen gick jag och jobbade. Jag hade blivit världens arbetsnarkoman. Och så saknade jag mina funktionärer.
Det hade börjat regna och det regnade bara mer och mer. Men det var okej. Det hade ju varit gassande sol i två dagar.

**UPPDATERING FRÅN 27 JULI**
Följande stycke är en uppdatering. Jag glömde bort en liten grej som jag nu i efterhand tycker borde vara med:

Vid sju började Svenska Akademien spela. Då bröts uppkopplingen till nätverket. Gött. Plötsligt kom det jättemycket folk som ville se Svenska Akademien. De kom dock fem minuter efter att de hade börjat spela, och hade då inte löst in sina biljetter. Lite dålig planering, men de kunde ju inte veta att nätverket skulle braka ihop just då. Jag ringde till Agnes som fick kalla på IT-killarna. Under tiden stod ett gäng arga människor och skällde på mina oskylldiga funktionärer. Jag kunde inte stå där och ringa eftersom folk pratade hela tiden. Bland annat med mig. De sa att jag var tvungen att fixa det, trots att jag sa att det inte var något jag kunde göra något åt, men att jag skulle ringa efter IT-killarna. Sen fortsatte de gnälla och tjata trots att jag pratade i telefon, så jag fick gå bort en bit. Då kallade de mig fegis och sade diverse otrevliga saker till mina funktionärer. Agnes hade missuppfattat mig och kallat på elkillarna istället för IT-killarna. Hon ringde dem istället och jag gick tillbaka till entrén där tämningen var extremt hotfull. Bland de gnällande stod en rund, kort dam som jag kände igen. Jag är säker på att hon varit på plats och gnällt så fort det är nått som krånglar. Även förra året. Skumt att hon dyker upp just när allt krånglar.
jag sprang iväg till en av vaktcheferna vid ingången. han har en komradio och jag bad honom anropa IT-killarna.
Till slut kom en IT-kille gående. Fan. Det var den IT-killen som alltid dyker upp och förstör.
En av IT-teknikerna dök upp ibland när allting fungerar. Då frågar jag om det är något problem och han svarar "Nä, jag ska bara kontrollera lite" eller att det är fel på den trådlösa delen som vi inte använder. Allt funkar och är frid och fröjd och så börjar han pilla. "Albin! Nu funkar det inte!" hör man sen och då har "IT-experten" dragit ut huvudkabeln till nätverket. Han gjorde det minst tre gånger. När allt fungerade innan. Och så säger jag till honom att hna sabbar och då börjar han leta efter vad som hänt och då pekar jag och visar att huvudkabeln till nätverket ska sitta i den stora avskiljda porten. Varje gång. Men han gör alltid samma grej. Varje gång. Nu kom han gående och jag kände att han kan INTE lösa det här. Jag ringde en av alla Jonasar, min chefs chef. Jag frågade om vi fick släppa in dem ändå, men det fick jag inte. Steff kom promenerande också och jag förklarade problemet lite kortfattat. Han sa "Men kör ändå. Det är upp till dig, men jag tycker du kan köra ändå. Det är ändå sista dagen."
"Ja, det gör jag!" sa jag och bestämde att vi samlade deras biljetter i en hög, även om vi inte kunde läsa in och godkänna dem. Så kom jag och sa till alla funktionärer och så tog vi allas biljetter och utgick från att de var giltiga, och så fick alla ett sånt band som det stog på biljetterna att de ville ha. Jag tog en chansning.
Sen fick jag veta att folk hade hotat mig när jag inte var där och rytit åt mina funktionärer. Jävla svin. Och dem var jag snäll mot och bröt mot reglerna och släppte in dem iallafall. Fy fasen.
Nu i efterhand har jag tänkt att jag borde bett de som skrek att ställa sig sist i kön och tagit de snälla först.
Fy fasen.
Sen fungerade datorsystemet igen och vi "pippade" alla biljetter och de var giltiga hela bunten.
Det var den uppdateringen. Resten har du kanske redan läst.

Vid åtta kom stunden jag hade väntat på hela festivalen. Slagsmålsklubben skulle spela!


Slagsmålsklubben. Vilka killar!

Jag, Alex och Philip stod i regnet och väntade. Sen kom de. För två år sedan såg jag dem på Andromeda. Förra året var de på den näst största scenen, Apollo, och i år var de på den största scenen, Vintergatan. Men de är fortfarande samma band. De gör grym musik, men beter sig lite som ett gäng blyga tonåringar. De är inte det minsta diviga. Snubben, som jag inte kan komma på namnet på nu, som sköter mellansnacket. Han verkar helt borta och svamlar lite.

Frej tog micken och bad ljudteknikerna stänga av mickarna under låtarna, eftersom det ger lite rundgång. Den andre killen säger osäkert: "Jaaa... Där fick ni en lite inblick i hur det kan gå till... När vi liksom pratar över era huvuden... Det var alltså inte till er han sa det där. Ni behöver inte stänga av någonting...". Det sades mycket flummigt, men jag minns inte ens hälften.
Det regnade en hel del. Säkerhetsvakterna delade ut vatten till de som svettades längst fram. Frej sa att "Säkerhetsvakterna står och delar ut vår värsta fiende".
En mytoman som gick i min klass sa att Slagsmålsklubben var dryga och diviga. Det var bara en av de grejer hon sa som tydde på att hon var mytoman.

Jag var iallfall lycklig. Det dröjde innan de spelade gamla klassiker. Det var mest låtar från nya skivan. Men jag var lycklig. Den första hela konserten jag såg på festivalen. Och det var bra. Det regnade inte längre, men det var lerigt. Det gjorde ingenting. Jag orkade inte gå och hämta mina stövlar. Jag beordrade Alex att hålla min jacka och mitt paraply. Jag hade jeans och T-shirt och dansade i leran med mina trasiga gamla gympadojor. jag blev lerig, men det gjorde inget. Jag var lyckig. Och jag dansade. Jag ringde dessutom till Viktoria som stod i kassan. Jag beordrade henne att ta ledigt en stund och komma och se på Slagsmålsklubben.
Först när konserten var slut lyckades jag tappa min jacka i leran. D'oh!

Någon underbar människa ("blaeffo") har laggt upp ett klipp på YouTube. I klippet kan man se och höra lite godbitar från Slagsmålsklubbens konsert:


Senare på kvällen gick vi till tälten. Jag tänkte sova en stund och Alex och Viktoria skulle göra en supermacka. Vi samlades några stycken i Mys tält. Alex hade köpt någon slags våfflor och på en sån kletade de jordnöttssmör och med en plastkniv skivade de bananer och äpplen. Viktoria hade fått en hel påse frukt av sin mor.
Alex och Viktoria turades om att hålla i ficklampan, men så plötsligt blev det svart. "Tänd!" ropade Viktoria och jag lyfte upp ficklampan. Det lyste nästan ingenting. Det glödde lite rött längst fram på ficklampan. Den var inkletad i jordnötssmör och fruktbitarna låg på tältets golv.
Sen sov jag i ca en halvtimme. Det var trevligt.

Senare gick jag iväg för att leta upp Alex, Viktoria och My. Pluxus skulle snart börja spela. Sonic Syndicate höll på att spela på Lyran och där inne nånstans i folkhavet stod de och hoppade. Ingen vidare musik. På trappan till Lyran satt My och verkade inte gilla musiken. Hon och jag gick en promenad bort till Andromeda. Jag sa att jag ville se om Pluxus kunde vara något att ha så vi stod en bit ifrån scenen och kikade. Pluxus var inte bra. Jag har hört albumet "European Onion" och där var det bara några få bra låtar. De var visserligen väldigt bra. Agent Tangent, Polyfant och Calimucho är bra låtar. Sen laddade jag ner ett gäng andra skivor, men de var väldigt konstiga. En massa tråkiga låtar som skulle passa som bakgrundsmusik men på varje skiva var det en låt som var jättebra. Djurens Kavalkad, till exempel. Den är ledmotiv till det störtsköna radioprogrammet Pang Prego i P3.
Det senaste albumet var väldigt mystiskt. Inga bra låtar alls. Bara konstiga ljud. Jag misstänkte att det var något tekniskt fel på nedladdningen, men på konserten visade det sig att de lät så. Jätteunderligt och jättedåligt.

Jag stod och pratade med My och då kom det en kille och en tjej dansande mot oss. De hade regnkläder på sig och såg rätt ofarliga ut. Sen började de dansa bredvid oss och försökte störa oss. Vi försökte ignorera dem, men sen försökte My prata med dem, men de svarade inte. Sen dansade de emellan oss. Vi försökte fly och jag hittade ett parasoll med texten "Löfbergs Lila". Jag fällde ihop de för att göma My och mig. Det gick inte så bra. "Löfbergs Lila. När du får oväntat besök" sa jag. "Gevalia!" rättade tjejen som hade vägrat att säga ett enda ord. Det var jäkligt kul. Sen sprang My och jag iväg åt var sitt håll för att förbrylla dansfilurerna och sedan möttes vi efter att ha skakat av oss de mystiska och nästan stumma filurerna.

Vid tre på natten stängde vi kassorna. Strax innan samlades alla mina funktionärer. ingen hade gömt sig. Duktigt.
Innan vi stängde kassorna samlade Alex lera i en petflaska. Det såg roligt ut och Ludde, som fortfarande var lite sjuk, började sjunga med sin hesa röst till Guantanamera-melodin:
Kukar av lera
Ja, vi gör kukar av lera
Vi drejar flera och fleeera,
Ja vi gör kukar av le-era...
Det var väldans skoj, och ingen av oss andra hade hört den vackra låten innan. Och det såg faktiskt ut som att Alex drejade en kuk.


Alex ser ut att dreja.

Sen skulle vi börja. Jag förklarade vikten av att alla skulle hjälpa till och vara på plats. Vi fällde ihop tältet och sedan letade vi verktyg för att riva entrén. Det fanns bara en enda skruvdragare på hela festivalen. Och den var upptagen.
Vi fick tag i en skruvmejsel iallafall och några funktionärer hjälptes åt att riva den stora entrén. Några följde med bort till den övre entrén och där var det inte lika mycket jobb. När vi kom dit insåg jag att jag inte hade sett den övre entrén i färdigt skick tidigare. Den var rätt häftig med de lysande vattendunkarna.
Ett annat gäng hjälptes åt att köra iväg en vagn med de ihoppackade partytälten. Det gick ganska bra, men det blev lite konflikter mellan en av de flitigaste funktionärerna och den lataste.


Nedre entrén demoleras/demonteras.


Övre entrén. Ganska fräck ändå.

Vi blev klara någon gång vid halv sex. Då gick vi till tälten för att sova. När jag kom till campingen var det en kille där som irrade omkring och svamlade. Han verkade full. Han frågade om jag hade tändare och sedan om jag kände nån som hette Frida och hade svart hår. Sen frågade han om tändare igen och ännu en gång om jag kände någon Frida. Sen gick han längre bort och samtidigt som alla andra låg och sov ropade han "Vill du spela fotboll?".
Jag pratade med säkerhetsvakterna vid ingången till funktionärscampingen. De skulle ringa på "förstärkning" med komradion, men diskuterade först vem som skulle ringa. "Du får ringa!" "Nej, du. Du vet ju hur man gör" "Nä, du får ringa. Du ringde ju förut!". Till slut ringde de efter en av vaktcheferna. En av de få som har rätt att klippa band.
Han kom ganska snabbt och det misstänkte fyllot ropade "Ska ni klippa mitt band eller?".
Sen kom han gående och sa att de gärna fick klippa hans band, men att han inte hade druckit. Sen påstod han att samma vakt hade försökt klippa hans band två dagar tidigare. Det stämde inte. Jobbig kille. De fick vänta på att polisen skulle komma med alkoholtest. Killen satt och väntade. Och lekte med komradion. Och frågade om nån hade tändare. Och om någon kände Frida.

Jag gick in i mitt tält för att lägga mig. Philip sov fortfarande i mitt tält. Han skulle få sova där första natten, men sen frågade han om han kunde få bo kvar. Vad skulle jag svara? Jag sa att det var okej, och det funkade rätt bra. Han drog in lite jord i tältet och så satt han och rullade cigaretter inne i tältet. men det fungerade. Vi snackade lite innan vi skulle sova och sen hörde jag någon som pratade utanför tältet. De sa något om att "Han hade brutit mot lagen" så jag trodde det var polisen. Jag öppnade dragkedjan på tältet och det märkte snubbarna utanför. Jag tittade ut genom tältet coh där stod Frej och tittade på mig. Frej från Slagsmålsklubben!

"Frej?!" sa jag och han vinglade fram till mitt tält och satte sig vid sidan av dörren så att hela tältet höll på att välta. Han gick ut igen men jag sa att han fick komma in. Han satte sig i mitt tält tillsammans med nån annan snubbe som han benämnde med två bokstäver. Jag minns inte vilka. Vi snackade lite och jag tyckte det var skitcoolt att Frej var i mitt tält. Han var lite full.
Jag frågade hur Frej kände den andre snubben. Frej svarade att han och snubbens lillsyrra gick i samma gymnasieklass. "Men du går väl inte i gymnasiet?" sa jag och snubben förklarade att de hade gått i samma gymnasieklass för några år sedan.
Sen sa Frej: "Men, alltså jag svär... Jag har inte hånglat med din syrra!" Sen gjorde han en liten paus och sa "Jag har dock legat med henne". Vi skrattade länge och efter en stund vinglade Frej och hans vän vidare. Och jag somnade till slut strax efter klockan sex på morgonen.


Frej i mitt tält.

Festivalen var över, men det var mycket kvar att göra.
Fortsättningen kan du läsa i inlägget "Arvikafestivalen 2007 - Efter festivalen".