Hejs igen!

Jag tänkte blogga häromdagen, men jag har inte riktigt haft lust och ork, men nu ska jag försöka.

Det känns lite overkligt. Jag jobbar just nu på en teater. En riktig teater. Göteborgs tredje största teater. Jag har visserligen ganska små roller, men det är två roller och de är väldigt olika. Jag har fått följa arbetet med både scenbygget, marknadsföring och lite allt möjligt.
I föreställningen har även fightingkoreografi varit inblandat och det har varit otroligt bra. Även på vanliga repetitioner är det många som hoppat till och undrat om inblandade skådespelare skadat sig på riktigt.

Efter många veckors hårt slit var det äntligen premiär.
Det var i fredags. Den 9:e februari.
Mamma och pappa var där och diverse bekanta till folk som var inblandade i föreställningen, och regissören, författaren, teaterchefen, ja nästan alla var där. Även reportrar.

När jag kom in i logen före föreställningen låg det några små presenter på min plats. Lite kort, lite choklad, lite blommor. Jag var inte stressad eller nervös. Mest glad. Och lugn. Konstigt nog.

Efter föreställningen var det applådtack, och efter det var det småmingel. Folk kom fram och sa att vi var bra. Vissa sa att jag var bra. När publiken lämnade teatern kom Lisa N fram, likt en fluortant med en liten vagn med plastmuggar på. Och champagneflaskor.
Snart bar det iväg till Andra stället där det fanns god mat, bra musik och massa folk. Det hölls lite tal och delades ut lite presenter och blommor. Det var en fantastisk kväll. Alla var glada.
När klockan närmade sig ett eller halv två begav jag mig av hemåt. När jag sa hejdå till alla var det mycket kramande och en "random" person slickade mig över kinden/örat som hejdå.
Mycket oväntat, men lite trevligt.

På spårvagnen hem såg jag en reklamaffisch för föreställningen och när jag kom hem somnade jag lycklig.

I helgen har jag bara tagit det lugnt. Sovit. Andats.
Tre dagar ledigt efter premiären. Det är gött.
Jag har läst två recensioner som inte var jättebra, varit i Charbels affär, ätit en panpizza till kvällsmat, ätit en panpizza till middag dagen därpå, grejat med Krakow Kasanovas hemsida, gjort knaperstekt bacon (vilket jag inte visste att jag kunde), lärt mig tycka om ketchup och mailat till en svensk ambassad i Frankrike (för att mamams ryggsäck blev stulen, tillsammans med passet).

Ikväll är det föreställning igen så jag ska nog bege mig snart.
Eller, nä. Jag måste gå senast om sisådär 2½ timme.
Vilket bra karriärval.

Nu är det lite drygt 40 föreställningar kvar. Jag borde hinna tröttna tills dess.
Nu ska jag lura mina kompisar att komma på kvällens föreställning.

***
En timme senare
***

Ojsan hoppsan.
Jag ringde till Teaterns kontor för att fråga om det finns plats för mina kompisar att titta på föreställningen ikväll. Då frågade Lisa G om inte jag skulle vara på teatern halv tre.  Jag kikade på schemat och såg att vi skulle samlas 14:30. Klockan var 14:19. Bussen går 14:21. Det tar ca fem minuter att gå till bussen.

Jag ringde taxi, och det blev ett hastigt farväl till mina vänner på MSN. Jag gick ut i gatan och så kom taxin. När taxin var nere vid Göteborgsvägen kom bussen (lite sent), som jag kanske skulle hunnit med, men åker man mot Bergsjön till Angered kommer man fram på 10 minuter.
Taxichaffisen åkte in mot stan. Det tar lite längre tid, men det går också bra. Men så körde han av vid Munkebäcksmotet och så runt bland järnvägsspåren och kom fram vid Gamlestan. Taxametern hade passerat 100 kronor och jag tänkte att taxichauffören antingen inte kunde vägen eller så ville han blåsa mig på pengar, så jag sa att han kunde släppa mig vid Gamlestadens spårvagnshållplats. Det blev 135 kronor. *suck*

Vid Gamlestadstorget grejade en grävskopa med asfalten. Grävskopan stod mitt på spåret och spårvagnarna från Angered fick vänta på att den skulle köra undan. Några vagnar till Angered kom inte. Till slut kom åttan, och den hade jag säkert hunnit med om jag hade tagit bussen.
Dock fick åttan vänta fem minuter på att grävskopan skulle bli färdig. Sen klev jag på och kom fram till Angered ca 15:00. Jag hade antagligen kommit fram samma tid om jag tagit bussen från första början och säkert 20 minuter tidigare om jag hade suttit kvar i taxin.

Crap.

Jaja. Nu sitter jag och bloggar på en dator på teatern. Ikväll ska mina kompisar se på föreställningen 19:00 och jag står på scenen. Lite.

Over and out!