¡Buenos dias!

Innan jag börjar tänkte jag bara säga att jag inte har träffat Lassie. Det är bara ett uttryck.

Dagens blogg innehåller bland annat:
En kändis
Vänner jag sprungit på på stan
The Cursed GameCube

Anyway...
I måndags var jag i stan för att fixa med GameCube-kontrollerna, antar jag. Jag tar det senare.
Jag blev hungrig och tänkte att jag skulle ta mig till Nikolina's bar i Majorna. Där har de nämnligen goda hamburgare och jag har liksom hittat på en egen specialburgare som jag beställer när jag kommer dit. Vilket i och för sig är väldigt sällan.
Det är en hamburgare med bara bröd, kött och ost, men så ka det vara lite kyckling från salladsdisken också. Den kycklingen är kryddad väldigt gott också. En underbart god burgare!

Anyway...
Jag tog spårvagnen från Brunnsparken för att åka till Majorna. När jag åkte förbi Elite Hotell, strax innan Domkyrkan, stod där två turistbussar och en härrans massa folk med kameror. När jag tittade igen såg jag att "turistbussarna" hade tonade rutor som man inte kunde se in genom och alla människor stod utanför hotellets ingång. De hade kamerorna i högsta hugg, och även mobiler som var redo att fotografera.
Vid ingången stod också några poliser.
Jag tänkte att här var det något på gång, så jag klev av spårvagnen och anslöt mig till folkmassan.

Jag hade ingen aning om vem, men någon eller några "kändisar" bode antagligen på hotellet. Jag gissade på David Beckham eller Justin Timberlake. Eller Dr. Bombay.
Jag tjuvlyssnade lite på vad folk sa och försökte lista ut vem det kunde vara som alla väntade på. "Kommer han inte snart?" var väl den vanligaste kommentaren.
Nån tjej sa att hon kände igen en av hans livvakter.
Sen var det en liten kille som fick sitta på sin systers axlar. Han frågade en massa grejer, och det gjorde att jag fick en del ledtrådar. "Kommer han inte snart?" så klart, men också "Hur gammal är han?" och liknande frågor.
Till sist frågade han "Varför står vi här?".
"Jag trodde du ville se honom" svarade systern. "Mig kvittar det egentligen. Jag har sett honom förut" och så kallade hon honom något i stil med "det dryga aset".

Efter ett bra tag började folk liksom röra lite på sig och det blev en lite hetsk stämning. Nu kom han!
Den svarta bussen körde fram två meter för att vara i linje med entrédörren och så plötsligt gick livvakterna fram till dörren och mellan dom skymtade jag Justin Timberlake. Han gick väl tre meter från dörren, rakt in i bussen och sen syntes han inte mer. Jag fick en bild på honom, men där ser man bara bakhuvudet sticka ut ur bussens dörr.

Sen fortsatte jag med spårvagn bort till Majorna. Jag tänkte titta in på Bang på Bangatan, men det var semesterstängt. Bang är en liten klädbutik som bland annat ägs av Åsa, tekniker på Angerds teater.
På vägen från Bang mot Nikolinas träffade jag Li, en tjej som gick i årskursen under min på Angeredsgymnasiet. Hon är snäll. vi pratade lite och sen gick jag vidare.
Jag ringde hem till Broder Daniel också, men han var inte hemma. Hans sambo Jessica var dock hemma, så jag frågade om hon ville leka med mig istället. Hon gick bara runt i lägenheten och hade tråkigt, så det ville hon gärna.
Hon väntar på att bebisen i magen ska komma ut nån gång. Hon bara väntar och väntar och har spelat alla TV-spel flera gånger om.
Jag satte mig på Nikolinas uteservering och började äta på min hamburgare. Efter en stund kom Jessica vaggande och satte sig vid mitt bord. Vi satt där i säkert en timma och pratade och hade riktigt trevligt.
Sen gick vi och köpte jordgubbar och sen åkte vi åt olika håll.

På tisdagen åkte Pablo, Arash och jag till Charbels affär och hälsade på och åt glass. Det regnade som fasen, men bara utomhus.
Senare hörde Stefán av sig och så möttes vi på Hemköp för att köpa chips. Där träffade vi Veronica också, en gammal klasskamrat till Stefán. Henne träffade jag på Stefáns student också för några veckor sedan.
Hon tipsade oss också om att man kunde hyra film på Hemköp, men Stefán hade med sig en del filmer. Eftersom det bara kostade tio kronor(!) att hyra film på Hemköp kikade vi ändå vad de hade och så hittade vi Thank You For Smoking och den ville vi båda se, så vi hyrde den.
Sen gick vi hem till mig och spelade lite TV-spel och så såg vi filmen, så klart. Bra grejer, bra grejer.
En film jag rekommenderar.

På torsdagen skulle jag in till stan igen. Det var GameCube-kontrollerna som krånglade igen. Jag tar det sen.
På bussen till stan träffade jag Nina. Henne har jag inte träffat på ett bra tag. Senast var det bara som hastigast efter en av föreställningarna av En måste ju leva som hon var och tittade på.
I stan gick jag till på Bang, för de hade öppnat igen. På vägen dit sprang jag på José som jag träffade på UKM i Lidköping. Han hade hand om mig och de andra i jurygruppen där, och så sitter han i Angereds Teaters styrelse.
Iallafall skulle jag gå in i affären och i fönstret såg jag Åsa. Jag klev in i butiken, och där stod Lisa Gröön också! Hon var min handledare när jag praktiserade på Angereds Teater. En väldigt bra handledare, faktiskt.
Det var oväntat att träffa henne där, så vi två bara stod med gapande munnar och pekade på varandra och skrattade.
Iallafall köpte jag en fin T-shirt inne på Bang. En helt unik T-shirt som bara finns i ett enda exemplar. Oh yeah!

På bussen hem träffade jag Helena, som jag inte heller träffat på länge. Vi gick i samma klass i förskolan och har gått i samma klass och i pararellklasser från förskolan till nian. Nuförtiden syns vi bara på bussen, men det är trevligt.
På väg hem från bussen såg jag en tjej som försökte cykla enhjuling. När jag kom närmre såg jag att det var Annica, en tjejkompis som gick i min pararellklass i högstadiet. Vi stod ock snackade ett bra tag om allt möjligt, och sen satte vi oss på en bänk lite längre bort, för det började blåsa. Sen gick vi till Triumfglass och åt god glass och sen bestämde vi att vi skulle se Carl Einar Häckner på Liseberg, så det blir nog imorgon.

I fredags (igår) var jag inne i stan igen för att fixa med GameCube-kontroller. Jag tar det sen.
På väg till Kapten Krok på Backaplan sprang jag på Li igen. Henne träffade jag ju i måndags. Hon började tro att jag förföljde henne. Jag fick iallafall följa med henne till Överskottsbolaget för att hitta bra stövlar, men hon hittade bara en, och hon har två fötter.

På busen hem träffade jag Helena igen.
Tänka sig.
På kvällen kom Charbel, Christian och pablo hit och så spelade vi GameCube. Vi spelade ett tag och när klockan var halv tolv eller nått gick vi iväg till Statoil för att köpa något gott. Vi började med att köpa var sin korv med bröd, men sen skulle de stänga och vi beslutade oss för att inte köpa några chips eller nånting. På vägen hem började det regna.
När vi kom hem till mig fortsatte vi spelet och så visade jag Pablo köket. Vi spelade och Pablo kokade pasta. Sen kom han ner med spaghetti och ketchup till oss och så spelade vi tills klockan var tre på natten. Vi spelade Mario Party 6 och det är uppbyggt ungefär som ett brädspel. Vi valde trettio ronder och det tog ett väldans tag. Men det var kul. Christian vann.

Under natten har min dator stått på och jag har laddat ner en sju helsikes massa avsnitt av TV-serien Scrubs. Bra grejer, bra grejer.

Nu ska jag sammanfatta grejen med The Cursed GameCube.

Jag köpte ett GameCube av min brorsa. Jag fick inga kontroller med i köpet, men det var vi överens om.
Jag köpte fyra begagnade originalkontroller på TV-spelskompaniet.
Efter några dagars spelande med en av kontrollerna kom jag på att jag borde pröva alla kontroller. Det visade sig då att två av de fyra kontrollerna var trasiga. Jag gick då tillbaka till butiken för att byta dem, men de hade bara en kvar, så jag fick en ny kontroll och ett tillgodokvitto.

Nu hade jag bara tre kontroller och jag hade köpt spelet Mario Party 6. Ett spel som är utmärkt för fyra spelare. Jag bjöd iallafall över mina kompisar för att spela lite. Först kom Pablo. När vi skulle börja spela fungerade inte min GameGube. Mycket märkligt. Jag grejade och drog ut sladdar och meckade tills jag upptäckte att mitt GameCube stängde av sig själv så fort jag satte in den nya kontrollen. Gött. Vi spelade inte Mario Party den kvällen.

Jag ringde till affären dagen därpå och han i luren lät oroad och besvärad. Självklart kunde jag få pengarna tillbaka, sa han. Jag åkte in till stan igen och lämnade in tillgodokvittot och den trasiga kontrollen och fick pengarna tillbaka. Nu hade jag två kontroller och lite pengar.
Jag kikade lite på nätet och insåg att affären Kapten Krok kanske hade några kontroller. De svarade aldrig i telefon och inte på mail heller. Jag chansade och åkte in till stan iallafall. De hade öppet, men det visade sig att öppettiderna på hemsidan inte alls stämde.
De hade iallafall GameCube-kontroller. En begagnad original, men den var ganska dyr, och så hade helt nya, billiga kontroller. De var visserligen inte i original, men de såg nästan precis ut som originalkontrollerna, så jag köpte två stycken. Jag gillar inte att köpa kopior, men de verkade bra.

Väl hemma testade jag dem och då visade det sig att Z-knappen inte fungerade på en av dem. Suck!
Z-knappen används nog minst av alla knappar, men den ska ju fungera. Den kvällen spelade vi iallafall GameCube, och den som fick den "trasiga" kontrollen märkte ingenting av det.
Jag får åka in och byta den iallafall. Men inte idag. Suck.

Det kanske inte är meningen att jag ska ha GameCube?