Tillbaka och kär

Tjohopp!
Nu är jag tillbaka igen.

Jag har inte haft något att skriva om direkt, men sen fick jag plötsligt en del att skriva om men då hade jag inte tid.
Jag har knappt hunnit lägga upp bilder i bilddagboken, och då är det illa!
Idag fick jag dock lite tid över och då passade jag på att lägga upp en hel drös.
Imorgaon är det exakt fyra veckor sedan jag bloggade, och faktiskt är det ganska många som sagt åt mig att jag får blogga igen. Det finns tydligen en efterfrågan, och det känns jättekul!

Okej...
Efter senaste inlägget jobbade jag en vecka kväll, och kom hem från jobbet vid tio. Veckan därefter jobbade jag morgnar och började halv sju på morgonen och slutade redan vid elva, ungefär. Den veckan tog jag dessutom ledigt på onsdagen för att gå på premiär. Jag blev nämnligen bjuden av Angereds Teater att komma till Angereds Teater och se på premiären av barnföreställningen Pingvinen. Premiären var halv tio på förmiddagen (eller morgonen om man så vill) och det var några skolklasser med barn som tittade och både de och de vuxna i publiken var imponerade av Phax när han, sminkad som en pingvin, dansade och berättade en slags version av sitt liv.
Jag hade fått två biljetter, men ingen kunde följa med mig. Alla pluggade eller jobbade.
Efter föreställningen fick jag följa med bakom scenen där alla inblandade (och jag) fick dricka champagne och äta god mat. Trevligt, trevligt. Jag saknade verkligen teatern. Både att stå på scen och hela... Hela grejen med att jobba på en teater. Angereds Teater.
Åsa hade förresten hittat en kul artikel i Metro, och den hade hon klippt ut och satt på vägen. Det var en intervju med Per Morberg. Han var extremt grinig och verkade smått galen. Sånna skådespelare har jag ingen respekt för. Intervjun har jag också hittat, och slängt upp på morberg.hejs.se. Det är faktiskt läsvärt, roligt och inte alls speciellt långt.

Den helgen var det höstmarkand nere i byn också. Trevligt. Och mycket folk, ballonger och extrapriser.
Efter det åkte vi hem till Broder Daniel och hans familj som nu består av tre personer. Det är han själv, Jessica och lille Caspian. Han hade växt till sig sedan sist. Känns som om det var jättelängesedan jag träffade honom. Han låg i soffan och nästan dansade när Daniel spelade gitarr för honom.

På kvällen var vi på Lorensbergsteatern och såg C. Eriksson Solo. Väldigt bra. Claes Eriksson är ju alltid Claes Eriksson. Bra, rolig, trevlig och mysig. Vi satt längst fram i mitten och efter föreställningen ställde vi oss upp, (mamma, pappa, Emil och jag) och sträckte fram var sin blomma till honom. Han såg glad och lite paff ut.

Dagen därpå tänkte jag träffa min dåvarande kompis Josie, och vi tänkte gå på bokmässan. Mamma och pappa var där på förmiddagen och mamma ringde senare och berättade att Claes Eriksson hade varit där och läst ur sin bok. Sedan hade han tipsat om sin föreställning och så hade han sagt "Tack för blommorna förresten!" och tittat på mamma och pappa. Det tyckte jag var skoj. Trots att jag inte var där. Då.
Jag träffade iallafall Josie och det kändes inte alls konstigt, trots att hon ganska nyligen hade vågat avslöja att hon tyckte väldigt mycket om mig. Men vi gick på bokmässan och kikade på allt möjligt. Jag hittade Van Gogh som gosedjur och man kunde ta bort ena örat och sätta tillbaka det igen med kardborreband. Praktiskt.
Jag köpte tre böcker också. Bra böcker. Pocketböcker.
Boken "Expressen ljuger och Aftonbladet fantiserar" (En väldans bra bok med fejkade löpsedlar. Fortsättning på boken "Det kan inte vara sant" som jag köpte på bokmässan förra året.)
Böckerna "Brev till samhället" och "Brev till utlandet" som är fyllda med brev till olika företag, samt svar från företagen. Östgöta Correspondenten beskrev den första som ?Hassan i bokform ? bara ännu bättre?.
Riktigt rolig bok må jag säga. Har inte läst klart ännu.

Efter vårt besök på bokmässan hamande vi på Centralstationen. Vi skulle åt olika håll. Hon hem till sig och jag hem till mig. Jag skulle sova någon timme och sen åka till jobbet. Att jobba natt är inte jättekul.
Men vi fastnade på Centralen och jag ville säga något. Efter många om och men fick jag sagt det. Att jag gillade henne också. Hon var nog lite förvånad. Vi hade känt varandra i sisådär fem veckor, chattat väldigt mycket och träffats ett fåtal gånger. Och så en dag skriver hon att hon är itnresserad av mig. Jag svarar att jag kanske är intresserad, men jag är osäker. Hon tog det som ett nej, men jag var faktiskt osäker. Och så dröjde det inte länge förrän jag började tänka på henne jättemycket och så insåg jag att jäklar... Jag är kär!

Jag åkte hem och försökte sova. Det gick inget vidare, och plötsligt var det dags att åka till jobbet. Det kändes märkligt. Sedan dess har jag varit i Mölnlycke väldigt mycket. Sovit här de flesta nätterna. Ja, jag sitter i Josies rum och bloggar nu. Även hon har sagt åt mig att jag måste blogga igen.

På skådespelarfronten har det på sätt och vis inte hänt någonting, men ändå... Jag blev bjuden på Chalmersspexet Bob. Josie, hennes mamma, jag och några av Josies släktingar var där och tittade. Hysteriskt roligt. Jag älskar improvisation. Eftersom det dessutom var sista föreställningen var det extra mycket spex. Folk bakom scenen kom in och avbröt scenerna och det var bara för skådespelarna att spela med när Harry Potter plötsligt stormar in, eller Arnold Schwarzenegger. Det var rysligt kul. Jag fick lite abstinens. Jag vill också stå på scen!

Kave ringde förrförra veckan från Angereds Teater. Han ville prata med mig om en långfilm. Det var allt jag fick veta. Jag åkte dit på fredagen och där träffade jag tekniker-Åsa som jag hjälpte med lite smågrejer. Jag hittade en sax, hjälpte henne hitta en kontig funktion på MP3-spelaren och fixa en grej i Excell. Kave syntes dock inte till. Jag ringde hem till honom och då sa hans fru att han var sjuk och låg och sov. Jag hälsade på på gymnasiet istället och där träffade jag bland annat en medialärare som jag pratade lite med om Albin & Art. Han sa bara att om jag ville låna en kamera eller nått så var det inga problem och det kändes jättegött. Jag har verkligen hans stöd och han gillar det jag gör.
Nästa dag ringde jag honom och vi bestämde att vi skulle ses på söndagen istället. Jag visste att han hade anordnat någon audition, men det var för folk i 40- till 55-årsåldern. "Ska jag också göra audition?". Nej, det behövde jag inte sa Kave.
Shit! Det är ju hur coolt som helst! I många produktioner har man ju några skådespelare som får vara med "automatiskt" och andra som måste göra audition.
Jag åkte iallafall dit igen och så skulle vi snacka. Jag skulle dessutom ha med mig ett skådespelar-CV, och det tog jag med mig, men glömde i bilen (pappa körde mig).
När vi skulle prata berättade han att han hade sett några bilder jag tagit och att han behövde en fotograf. D'OH!
En stillbildsfotograf, alltså. Bara för att dokumentera filminspelningen. Det kändes ju lite snopet. Jag är ju skådespelare. Och varför ville han ha min skådespelar-CV?
Jaja. Filmen spelas in mycket i Göteborg, men också två dagar i London och två dagar i Turkiet, och har jag tur får jag följa med dit och plåta. Vi får se hur det blir. Det kan nog bli kul, och så kanske jag får lite kontakter. Men ändå...

Härom dagen tipsade snälla Viktoria mig om en annons. "Musse" från TV-programmet "Yippie kay-ay motherfucker" behöver en sidekick. Audition i Stockholm. Jag klurar på hur jag ska komma dit. Den billigaste biljetten kostade 555 kronor. Enkel resa. Vi får se hur jag gör.

Igår ringde en kille från SVT
och sa att jag skulle få provfilma. Wohoo! Det blir nog inga missförstånd. Jag ska provfilma för en roll. Inte för ett fotografjobb. Det ska bli spännande. I'm back on track. Typ.

Den här veckan har jag tagit ledigt från posten.
Det här året får jag elva semestardagar, men jag får bara behålla fem stycken till nästa år, så vi blev uppmanade att ta ut en del. Jag tog ut den här veckan, plus en dag då jag ska hjälpa broder Daniel att flytta.

Jaja. För övrigt är jag kär och lycklig. Igår hade jag och Josie varit ihop i två veckor, men det känns som att vi har varit ihop jättelänge och att vi känner varandra jättebra. Och så har vi många gemensama intressen, favorit-TV-serier och uttryck. Vi brukar skrämma varandra när vi kommer på underliga saker som att vi båda säger "Hej" i tid och otid och använder ordet "gnu" väldigt mycket. Vi är båda de enda i våra familjer som inte använder familjens eltandborste och jag att när Josie såg "C Eriksson Solo" någon vecka efter mig satt hon på första raden, plats tio. Precis samma plats som jag satt på när jag såg den. Det kanske är små löjliga detaljer, men listan kan göras lång. Vi har massor av skumma saker gemensamt.

I förrgår hälsade vi på min syster och hennes barn. Det var roligt och Tor satt i köket och ritade med Josie. Mamma var där också och fick träffa Josie för första gången. Senare på dagen viskade mamma till mig att "Hon är jättesöt och trevlig". Jag är stolt när jag har med Josie någonstans och Daniel och Jessica vill träffa henne också. Det ser jag fram emot.

Idag har vi varit i stan och vi tog Thai-break när jag var manlig och bjöd Josie på Thairestaurang. Gott som fasen.

Nu har jag nog bloggat klart för idag, och lyckats sammanfatta sisådär en månad.
Vi får se hur det blir med skådespelarkariären. Jag har iallafall tur i kärlek för en gångs skull.

Over and out!

Kommentarer:
Alkiz (You just has to kills me?) skrev:

Hej!
Det var jättekul att träffa dig idag ^^ Och om du nu hänger så mycket i Mölnlycke så tycker jag faktiskt du kan ta dig tid att komma förbi Wendelsberg någon gång, i alla fall för att säga hej till mig :)
*krams*

2007-10-18 @ 23:00:03
URL: http://alakazam.blogg.se
celina skrev:

Iiii! Jag hörde precis dig på raaadion.

2007-10-23 @ 13:16:26
URL: http://celina.blogg.se

Skriv en ny kommentar:

Namn: (Skriv ditt namn, or I will crush you!)
Kom ihåg mig!

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits