Helgen flyttad till tisdag och onsdag.
Hej igen!
Idag är det onsdag. Jag tar det lugnt. Klockan är fem i halv tolv och jag ska inte ge mig av på ungefär två timmar.
Den senaste tiden har varit stressig. Är det en tillfällighet att mitt liv helt plötsligt har blivit stressigt? Förr har jag tagit det rätt lugnt och haft mycket fritid. Ungefär när nicaraguanerna kom som det började. Det var en stressig och intensiv period, men det var väldigt väldigt kul och väldigt väldigt lärorikt.
När de hade åkt var allt ganska lugnt. Man kunde koppla av, men efter ett tag började det komma massor av grejer. Jag minns inte allt nu, men det har varit skolarbeten blandat med inträdesprovansökningar och inspelningar av TV-program och fan och hans moster.
Sist var det Alla hjärtans dagspecialen som tog upp all tid. Tre dagar av mitt sportlov tillbringade jag i skolan, och när det var över var det dags att sätta fart för att Sense of Sweden-sidan skulle bli färdig. Vips var det skola igen. Jag försökte ta det lugnt, men kände på mig att "snart kommer det nått mer att stressa ihjäl sig för".
Vips var det dags för Malin och Aurelia i danstrean att göra sitt projektarbete: En dansföreställning i den stora teatersalen. Jag hade tackat ja till erbjudandet om att sköta ljuset.
Det var illa.
Jag visste inte hur mycket tid det skulle ta.
Jag skulle offra förmiddagen i lördags. Jag var i skolan klockan tio.
Till min hjälp hade jag Arvid. Jag hade bett honom och han kunde hjälpa till. Arvids projektarbete går bl.a. ut på att sätta ljuet till vår föreställning, så jag tänkte att han nog kunde fixa ljuset här med. Han hade nog mest koll på grejorna så jag tänkte assistera honom. Egentligen var det ju som så att det var HAN som skulle assistera MIG. Det hade jag glömt bort lite.
Jag kände mig helt lost med alla knappar och reglage.
Arvid var tvungen att sticka vid två, eftersom det var svensexa för hans brorsa.
Jag klarade mig rätt bra, och utan honom var jag tvungen att klara allt själv och på så sätt lärde jag mig knapparna riktigt bra (Lite som när nicaraguanen Nelly bodde här och jag blev tvungen att lära mig spanska).
Tjejerna dansade och dansade och övade och blev inte klara, trots att klockan blev jättemycket... Säkert hundra. Minst.
Vi fick bryta klockan halv nio. Jag tog vagnen till Gamlestaden. På vägen ringde jag Arvid och meddelade att vi borde vara i skolan klockan nio nästa dag. Han var full, glad och förvånad över att jag hade varit kvar så länge. Han sa att han aldrig skulle orka till skolan till nio (det tar ett tag att åka från Hönö). Jag sa att det var OK. Jag kunde ju grejorna nu. Jag kom till Gamlestan och upptäckte att min buss skulle gå om tre minuter. Vagnen som skulle ta mig till busshållplatsen skulle komma om elva minuter. Jag ville inte vänta en halvtimme på nästa buss, så jag tog en ca halvkilometers springtur från Gamlestadstorgets hållplats bort till Gustavsplatsens. När jag närmade mig var bussen redan där, och åkte förbi hållplatsen. Som tur var lyckades jag stoppa den en bit framför hållplatsen så att jag fick hoppa på. Jag stämplade, tackade och slängde mig i ett säte. Min kondition är inget vidare alls och jag hade blodsmak i munnen.
Jag kom iallafall hem och nästa dag (söndagen) var jag i skolan tio igen. Då fick vi bryta vid halv åtta och då fick jag skjuts hem, eftersom pappa ändå var ute med bilen för att hämta mamma.
Tjejerna var så klart inte klara med allt, så vi fick fortsätta på måndagen också. Det kändes som att det mesta satt då, så att på torsdag och fredag, när det är föreställning på riktigt, kommer det nog gå bra.
Även på måndagen fick jag skjuts hem eftersom pappa var ute med bilen och hämtade Emil på kören.
På tisdagen var det studiedag så vi var lediga. Då var pappa och jag barnvakter åt Leon, min söta systerson. Det gick bra. Det var en ganska lugn dag. Jag somnade en stund i soffan och det gjorde pappa och Leon också.
Vad söta de är.
Det var en bra och soft dag. Emil fick sin handdator som vi lekte lite med. Vi prövade Bluetooth och lyckades koppla in den i hemmanätverket.
Min teaterlärare, Claes, har sportlov den här veckan så jag har bara "nutida konst". Det är kanske inte jättekul, men idag ska vi på konstmuséet vid tre, så den här dagen är också soft.
Gårdagen och idag får bli min helg.
Nu ska jag publicera bloggen, ta det lugnt och sen åka till stan. Imorgon blir det stressigt igen, men det blir nog bra. Nu lyssnar jag på 50 hertzs senaste skiva (som man kan ladda ner gratis på deras hemsida). Just nu rullar låten "Adam Svanell Will Never Go To Hell". Den innehåller den störtsköna textraden:
Doktor Kjell opererar i timmar
Det är så blodigt att sjuksystrar svimmar
Idag är det onsdag. Jag tar det lugnt. Klockan är fem i halv tolv och jag ska inte ge mig av på ungefär två timmar.
Den senaste tiden har varit stressig. Är det en tillfällighet att mitt liv helt plötsligt har blivit stressigt? Förr har jag tagit det rätt lugnt och haft mycket fritid. Ungefär när nicaraguanerna kom som det började. Det var en stressig och intensiv period, men det var väldigt väldigt kul och väldigt väldigt lärorikt.
När de hade åkt var allt ganska lugnt. Man kunde koppla av, men efter ett tag började det komma massor av grejer. Jag minns inte allt nu, men det har varit skolarbeten blandat med inträdesprovansökningar och inspelningar av TV-program och fan och hans moster.
Sist var det Alla hjärtans dagspecialen som tog upp all tid. Tre dagar av mitt sportlov tillbringade jag i skolan, och när det var över var det dags att sätta fart för att Sense of Sweden-sidan skulle bli färdig. Vips var det skola igen. Jag försökte ta det lugnt, men kände på mig att "snart kommer det nått mer att stressa ihjäl sig för".
Vips var det dags för Malin och Aurelia i danstrean att göra sitt projektarbete: En dansföreställning i den stora teatersalen. Jag hade tackat ja till erbjudandet om att sköta ljuset.
Det var illa.
Jag visste inte hur mycket tid det skulle ta.
Jag skulle offra förmiddagen i lördags. Jag var i skolan klockan tio.
Till min hjälp hade jag Arvid. Jag hade bett honom och han kunde hjälpa till. Arvids projektarbete går bl.a. ut på att sätta ljuet till vår föreställning, så jag tänkte att han nog kunde fixa ljuset här med. Han hade nog mest koll på grejorna så jag tänkte assistera honom. Egentligen var det ju som så att det var HAN som skulle assistera MIG. Det hade jag glömt bort lite.
Jag kände mig helt lost med alla knappar och reglage.
Arvid var tvungen att sticka vid två, eftersom det var svensexa för hans brorsa.
Jag klarade mig rätt bra, och utan honom var jag tvungen att klara allt själv och på så sätt lärde jag mig knapparna riktigt bra (Lite som när nicaraguanen Nelly bodde här och jag blev tvungen att lära mig spanska).
Tjejerna dansade och dansade och övade och blev inte klara, trots att klockan blev jättemycket... Säkert hundra. Minst.
Vi fick bryta klockan halv nio. Jag tog vagnen till Gamlestaden. På vägen ringde jag Arvid och meddelade att vi borde vara i skolan klockan nio nästa dag. Han var full, glad och förvånad över att jag hade varit kvar så länge. Han sa att han aldrig skulle orka till skolan till nio (det tar ett tag att åka från Hönö). Jag sa att det var OK. Jag kunde ju grejorna nu. Jag kom till Gamlestan och upptäckte att min buss skulle gå om tre minuter. Vagnen som skulle ta mig till busshållplatsen skulle komma om elva minuter. Jag ville inte vänta en halvtimme på nästa buss, så jag tog en ca halvkilometers springtur från Gamlestadstorgets hållplats bort till Gustavsplatsens. När jag närmade mig var bussen redan där, och åkte förbi hållplatsen. Som tur var lyckades jag stoppa den en bit framför hållplatsen så att jag fick hoppa på. Jag stämplade, tackade och slängde mig i ett säte. Min kondition är inget vidare alls och jag hade blodsmak i munnen.
Jag kom iallafall hem och nästa dag (söndagen) var jag i skolan tio igen. Då fick vi bryta vid halv åtta och då fick jag skjuts hem, eftersom pappa ändå var ute med bilen för att hämta mamma.
Tjejerna var så klart inte klara med allt, så vi fick fortsätta på måndagen också. Det kändes som att det mesta satt då, så att på torsdag och fredag, när det är föreställning på riktigt, kommer det nog gå bra.
Även på måndagen fick jag skjuts hem eftersom pappa var ute med bilen och hämtade Emil på kören.
På tisdagen var det studiedag så vi var lediga. Då var pappa och jag barnvakter åt Leon, min söta systerson. Det gick bra. Det var en ganska lugn dag. Jag somnade en stund i soffan och det gjorde pappa och Leon också.
Vad söta de är.
Det var en bra och soft dag. Emil fick sin handdator som vi lekte lite med. Vi prövade Bluetooth och lyckades koppla in den i hemmanätverket.
Min teaterlärare, Claes, har sportlov den här veckan så jag har bara "nutida konst". Det är kanske inte jättekul, men idag ska vi på konstmuséet vid tre, så den här dagen är också soft.
Gårdagen och idag får bli min helg.
Nu ska jag publicera bloggen, ta det lugnt och sen åka till stan. Imorgon blir det stressigt igen, men det blir nog bra. Nu lyssnar jag på 50 hertzs senaste skiva (som man kan ladda ner gratis på deras hemsida). Just nu rullar låten "Adam Svanell Will Never Go To Hell". Den innehåller den störtsköna textraden:
Doktor Kjell opererar i timmar
Det är så blodigt att sjuksystrar svimmar
Melodifestival - Pandang, vilken flopp!
Hohoho!
Jag är rätt glad.
Jag har trixat och mixtrat med DVD:n så att jag ska kunna sälja Alla hjärtans dagprogrammet till de som vill ha, eller de som bara är lätta att övertala.
Jag har jobbat massor på hemsidan så att min chef blir glad och jag får pengar.
Jag såg Melodifestivalen igår. Första deltävlingen i Leksand. "Pandang" åkte ut. Tyvärr kom de inte sist, men de åkte ut iallafall. De var jättedåliga och såg jätteroliga ut. Nu tänkte jag vara elak och håna dem lite.
Här är de:
Här står de och hänger efter att ha snott kläder på ett badhus. Tyvärr hittade de bara de här, alldeles för stora, kläderna.
Här har vi två korta citat ur några låtsnuttar med Pandang:
"Ursäkta regnar det redan?
Ja, jag ligger i leran.
Glasklart. Pengar på fredag."
"Så grabben sänk din blick.
Utan jckan är du ingenting."
De borde se på Albin & Arts luciaspecial för att lära sig lite om rim. *självgod min*
Nu var jag kanske elak. Förlåt i så fall...
VIll ni ha bra musik kan ni ju kolla in den här lilla videon. Den fick iallafall mig på jättebra humör.
Jag är rätt glad.
Jag har trixat och mixtrat med DVD:n så att jag ska kunna sälja Alla hjärtans dagprogrammet till de som vill ha, eller de som bara är lätta att övertala.
Jag har jobbat massor på hemsidan så att min chef blir glad och jag får pengar.
Jag såg Melodifestivalen igår. Första deltävlingen i Leksand. "Pandang" åkte ut. Tyvärr kom de inte sist, men de åkte ut iallafall. De var jättedåliga och såg jätteroliga ut. Nu tänkte jag vara elak och håna dem lite.
Här är de:
Här står de och hänger efter att ha snott kläder på ett badhus. Tyvärr hittade de bara de här, alldeles för stora, kläderna.
Här har vi två korta citat ur några låtsnuttar med Pandang:
"Ursäkta regnar det redan?
Ja, jag ligger i leran.
Glasklart. Pengar på fredag."
"Så grabben sänk din blick.
Utan jckan är du ingenting."
De borde se på Albin & Arts luciaspecial för att lära sig lite om rim. *självgod min*
Nu var jag kanske elak. Förlåt i så fall...
VIll ni ha bra musik kan ni ju kolla in den här lilla videon. Den fick iallafall mig på jättebra humör.
Säg den lycka som varar
Jahapp.
Senaste blogginlägget var fyllt av glädje och hopp. Nu känner jag tyvärr mest bitterhet.
Idag är det alla hjärtans dag, men jag har inte tänkt någonting på det, trots att jag hela dagen har pillat med ett TV-program om just Alla hjärtans dag. Inte bara idag. Några veckor.
Varför så bitter? Jo, det är ju lov. Alla är lediga. Nästan. Man kan ju välja lovvecka nu för tiden, men de flesta har valt vecka sju. Jag offrade måndagen för att göra det sista på vårt TV-program. Det blev egentligen klart, men programmet är uppdelat i fyra "block". Mellan blocken ska de andra elevernas grejer sändas. Det är dels tre inspelningar av låtar med Ny Musik, och dessutom lite snack i studion och intervjuer på stan. Idag åkte jag till skolan igen för att kunna vara med och påverka hur allt blandas ihop. När jag chattade med Ida igår och skrev att jag skulle till skolan idag så frågade jag mig själv vad fasen jag håller på med.
Nu har det blivit som så att de andra elevernas grej är inte riktigt klart. De har gjort allt, men de killarna som ska göra allt klart för att det ska kunna sändas har inte lyckats få det att bli tillräckligt bra. Visserligen har vi pusslat in mitt och Arts program, men idag gjorde jag eftertexter till programmet. Eftersom den datorn jag jobbade med är så fruktansvärt långsam så hann vi inte rendera eftertexterna.
Tanken var att allt skulle bli klart på måndagen.
Eftersom det inte blev helt klart då så åkte jag till skolan idag igen. Tanken var att vi skulle bli klara så att jag kunde åka hem tidigt. Jag skulle dessutom ha hela programmet på min hårddisk så att ajg kunde göra DVD-filmer av det att visa familjen, Art och andra vänner.
Eftersom det inte är riktigt klart måste jag åka till skolan imorgon igen om jag vill ha programmet på min dator.
Om jag nu skulle skita i det och ta programmet en annan dag så måste jag ändå till skolan imorgon eftersom filen med eftertexterna ligger på min hårddisk.
Gött!
Hittills har jag slösat bort två av fem lediga vardagar, och imorgon blir det minst en halv till.
Jag kom dock på att jag borde snacka med någon om att få ta lov en annan vecka, eller iallafall ta tre lediga dagar. Nästa tisdag har jag bara en lektion, och eftersom det är just den kursen då jag ska redigera och lippa TV-programmet så kan jag ta ledigt då.
Jag glömde förresten berätta att dagen började bra, tills jag skulle springa till spårvagnen. Den såg ut att vänta lite på mig när jag sprang, men när jag var tio meter ifrån så åkte den iallafall. Efter den kom fyran som inte ska gå där alls egentligen. Då blev jag glad igen, men när jag sprang till fyran så halkade jag, ramlade och skrapade upp handen. Jackan, byxorna och vantarna blev skitiga, men det otäckaste var att jag hade med min laptop, samt en extern hårddisk i ryggsäcken. Det var ganska mentalt plågsamt, men de klarade sig. På morgonen kände jag mig lite väl försiktig när jag lindade in datorn i lite bubbelplast och sedan in i en tygkasse och hårddisken i en T-shirt och sedan en mössa.
Jaja. Nu har jag skrivit en del och fått ut lite ilska. Nu ska jag äta lite god mat och sen vill jag spela Sims 2.
Eftersom det kanske inte kommer synas så tydligt i eftertexterna vill jag passa på att även här tacka alla som såg det förra programmet och som upmuntrade mig och Art att fortsätta. Det kommande programmet kommer bli riktigt bra!
Onsdag 18:30 i Öppna Kanalen.
Nu är jag ganska glad igen!
Senaste blogginlägget var fyllt av glädje och hopp. Nu känner jag tyvärr mest bitterhet.
Idag är det alla hjärtans dag, men jag har inte tänkt någonting på det, trots att jag hela dagen har pillat med ett TV-program om just Alla hjärtans dag. Inte bara idag. Några veckor.
Varför så bitter? Jo, det är ju lov. Alla är lediga. Nästan. Man kan ju välja lovvecka nu för tiden, men de flesta har valt vecka sju. Jag offrade måndagen för att göra det sista på vårt TV-program. Det blev egentligen klart, men programmet är uppdelat i fyra "block". Mellan blocken ska de andra elevernas grejer sändas. Det är dels tre inspelningar av låtar med Ny Musik, och dessutom lite snack i studion och intervjuer på stan. Idag åkte jag till skolan igen för att kunna vara med och påverka hur allt blandas ihop. När jag chattade med Ida igår och skrev att jag skulle till skolan idag så frågade jag mig själv vad fasen jag håller på med.
Nu har det blivit som så att de andra elevernas grej är inte riktigt klart. De har gjort allt, men de killarna som ska göra allt klart för att det ska kunna sändas har inte lyckats få det att bli tillräckligt bra. Visserligen har vi pusslat in mitt och Arts program, men idag gjorde jag eftertexter till programmet. Eftersom den datorn jag jobbade med är så fruktansvärt långsam så hann vi inte rendera eftertexterna.
Tanken var att allt skulle bli klart på måndagen.
Eftersom det inte blev helt klart då så åkte jag till skolan idag igen. Tanken var att vi skulle bli klara så att jag kunde åka hem tidigt. Jag skulle dessutom ha hela programmet på min hårddisk så att ajg kunde göra DVD-filmer av det att visa familjen, Art och andra vänner.
Eftersom det inte är riktigt klart måste jag åka till skolan imorgon igen om jag vill ha programmet på min dator.
Om jag nu skulle skita i det och ta programmet en annan dag så måste jag ändå till skolan imorgon eftersom filen med eftertexterna ligger på min hårddisk.
Gött!
Hittills har jag slösat bort två av fem lediga vardagar, och imorgon blir det minst en halv till.
Jag kom dock på att jag borde snacka med någon om att få ta lov en annan vecka, eller iallafall ta tre lediga dagar. Nästa tisdag har jag bara en lektion, och eftersom det är just den kursen då jag ska redigera och lippa TV-programmet så kan jag ta ledigt då.
Jag glömde förresten berätta att dagen började bra, tills jag skulle springa till spårvagnen. Den såg ut att vänta lite på mig när jag sprang, men när jag var tio meter ifrån så åkte den iallafall. Efter den kom fyran som inte ska gå där alls egentligen. Då blev jag glad igen, men när jag sprang till fyran så halkade jag, ramlade och skrapade upp handen. Jackan, byxorna och vantarna blev skitiga, men det otäckaste var att jag hade med min laptop, samt en extern hårddisk i ryggsäcken. Det var ganska mentalt plågsamt, men de klarade sig. På morgonen kände jag mig lite väl försiktig när jag lindade in datorn i lite bubbelplast och sedan in i en tygkasse och hårddisken i en T-shirt och sedan en mössa.
Jaja. Nu har jag skrivit en del och fått ut lite ilska. Nu ska jag äta lite god mat och sen vill jag spela Sims 2.
Eftersom det kanske inte kommer synas så tydligt i eftertexterna vill jag passa på att även här tacka alla som såg det förra programmet och som upmuntrade mig och Art att fortsätta. Det kommande programmet kommer bli riktigt bra!
Onsdag 18:30 i Öppna Kanalen.
Nu är jag ganska glad igen!
En bra dag och ett bra TV-program.
Idag är jag glad.
Nästa vecka är det lov, men jag ska till skolan imorgon ändå. Det är nästa TV-program som ska färdigställas. "Albin & Arts alla hjärtans dagspecial". Det ska sändas på onsdag 18:30 i Öppna kanalen.
Hela dagen har jag pillat med det. Filmat lite då och då i två veckor och väldans mycket idag. Det är en hel del hemlisar i programmet som jag inte avslöjar för de som inte sett programmet. Hittills är det ingen. De som jobbar på medieprogramemt har sett en del, men inte allt. Idag har jag knåpat ihop några minuter till till programmet och de minutrarna har inte någon i hela världen sett. Bara jag. Och jag är nöjd. Jag är riktigt nöjd. Det blir ett riktigt bra TV-program. Det ska blandas ihop med lite grejer som några elever i ettan har gjort. Jag har inte sett så mycket av det, men enligt de själva är det jättedåligt.
Nu är kvällen här och jag, mamma och pappa har sett "Den tatuerade änkan". Den var riktigt bra. Nu ska jag koppla av och spela The Sims 2. Sen ska jag se repriserna av de två sista avsnitten av den danska serien "Ørnen". Den är också bra.
Allt är bra.
Jag mår bra.
Lisette fyller år.
Imorgon ska jag och Fernando träffas i skolan och knåpa ihop det sista till TV-programmet. Vi har fått det ansvaret för läraren Daniel är ledig. Han säger att om han jobbar nästa vecka kommer hans fru ge honom skiljsmässopapper. Det vore jobbigt.
Nu ska jag spela Sims 2!
Godnatt!
P.S. För den som tittar på onsdag väntar kärlek, musik från "Nightmare Before Christmas", filmtips, Sverigedräkter, en fin vaggvisa, hjärtan, dans och mycket, mycket mer... D.S.
Nästa vecka är det lov, men jag ska till skolan imorgon ändå. Det är nästa TV-program som ska färdigställas. "Albin & Arts alla hjärtans dagspecial". Det ska sändas på onsdag 18:30 i Öppna kanalen.
Hela dagen har jag pillat med det. Filmat lite då och då i två veckor och väldans mycket idag. Det är en hel del hemlisar i programmet som jag inte avslöjar för de som inte sett programmet. Hittills är det ingen. De som jobbar på medieprogramemt har sett en del, men inte allt. Idag har jag knåpat ihop några minuter till till programmet och de minutrarna har inte någon i hela världen sett. Bara jag. Och jag är nöjd. Jag är riktigt nöjd. Det blir ett riktigt bra TV-program. Det ska blandas ihop med lite grejer som några elever i ettan har gjort. Jag har inte sett så mycket av det, men enligt de själva är det jättedåligt.
Nu är kvällen här och jag, mamma och pappa har sett "Den tatuerade änkan". Den var riktigt bra. Nu ska jag koppla av och spela The Sims 2. Sen ska jag se repriserna av de två sista avsnitten av den danska serien "Ørnen". Den är också bra.
Allt är bra.
Jag mår bra.
Lisette fyller år.
Imorgon ska jag och Fernando träffas i skolan och knåpa ihop det sista till TV-programmet. Vi har fått det ansvaret för läraren Daniel är ledig. Han säger att om han jobbar nästa vecka kommer hans fru ge honom skiljsmässopapper. Det vore jobbigt.
Nu ska jag spela Sims 2!
Godnatt!
P.S. För den som tittar på onsdag väntar kärlek, musik från "Nightmare Before Christmas", filmtips, Sverigedräkter, en fin vaggvisa, hjärtan, dans och mycket, mycket mer... D.S.
Where is the love?
Det var värst vad alla bråkar. Kan de inte bara hålla sams?
Jag har kommit på att Muhammed nog är lite rädd för att vara å bild. Jag känner många som blir livrädda när man drar fram en kamera och ännu fler som klagar och gnäller om de ser en bild på sig själva, oavsett hur bra bilden är.
Muhammed har nog också en sån där fobi. "Nej! Jag vill inte vara med på kort!" och så har det blivit världens grej av det.
Här är en liten fin bild jag ritade alldeles nyss. Med respekt för den blyge Muhammed har jag censurerat honom.
Jag har kommit på att Muhammed nog är lite rädd för att vara å bild. Jag känner många som blir livrädda när man drar fram en kamera och ännu fler som klagar och gnäller om de ser en bild på sig själva, oavsett hur bra bilden är.
Muhammed har nog också en sån där fobi. "Nej! Jag vill inte vara med på kort!" och så har det blivit världens grej av det.
Här är en liten fin bild jag ritade alldeles nyss. Med respekt för den blyge Muhammed har jag censurerat honom.
Mohammeds problem
Hej igen!
Jag hittade den här roliga bilden på nätet. Jag tyckte den var rätt fyndig, så jag publicerar den här.
För övrigt har jag inget att tillägga.
Over and out!
Jag hittade den här roliga bilden på nätet. Jag tyckte den var rätt fyndig, så jag publicerar den här.
För övrigt har jag inget att tillägga.
Over and out!
En film om dagen. (+Håkan Hellström)
Idag har jag sett på film.
Igår såg jag på film.
I förrgår såg jag också på film!
(o.s.v.)
Det började med att Stefán nämnde filmen Garden State och sen fixade den åt mig. Jag såg den i onsdags och tyckte den var kanonbra. Den handlar om en kille som kommer tillbaka till sin gamla hemstad.
Dagen därpå gick mamma, pappa och jag på bio och såg filmen "Buss till italien". Jag tyckte den var bra. Och rolig. En svensk, bra film. Den handlar om en kör som åker till Italien.
Sen blev det fredag. Nästa dag alltså. Rätt seg dag, men till slut hamnade jag hos Goblin. Jag och Krishna åkte buss. Pablo var jätteseg men dök till slut upp tillsammans med Charbel.
Hos Goblin såg vi filmen "Memento". Ojojoj, vad bra den var!
Den handlar om en kille med minnesförlust.
När vi skulle hem ifrån Goblin körde Charbel oss. Han har ju körkort, den lille busen.
Dagen därpå skulle vi hitta på något igen, men alla var så sega, så det blev inget. Istället hörde Lisette av sig, så jag hälsade på henne. Det var skoj. Vi såg lite på "Vänner". Det är en rolig serie. Efter det såg vi filmen "Den Osynlige". Jag hade med mig den. Hade inte sett den på ett tag, men den är också bra. Den handlar om en kille som blir osynlig.
När vi hade sett filmen var klockan ruggigt mycket, så Lisette sa att jag fick sova över om jag ville. Det var lättast så. Jag sov över hos Lisette och nästa morgon såg vi på film igen!
The Mask. Det var idag.
Den handlar om en kille som tar på sig en mask.
Den hade jag inte heller sett på ett tag, men den var bra den också.
Imorgon blir det nog ingen film. Men skola.
Jag brukar alltid sakna skolan, faktiskt. Jag brukar längta till alla kompisar och så, men jag har blivit så otroligt lat och seg det här lovet så jag vill inte dit, egentlgien.
Imorgon kommer jag gå dit och antagligen kommer jag ångra mig och glatt vilja gå dit varje dag.
Till sist vill jag cittera Håkan Hellström. En man jag har haft svårt för, men dom nog är en fin kille. En sångare som inte kan sjunga.
Följande är hämtat ur en intervju i Svenska Dagbladet:
Nu när du bor lika mycket i Stockholm som i Göteborg – vad ser du som den största skillnaden mellan dina två hem?
– Det är två saker. Jag tror att tunnelbanan gör konstiga saker med folk. Alla sitter och stirrar i golvet och verkar rädda, medan man på spårvagnen tittar ut över staden. Det är därför kassörskorna ler i Göteborg.
Bloggen blir mer levande om folk kommenterar den. Det är enkelt, gratis och roligt.
Igår såg jag på film.
I förrgår såg jag också på film!
(o.s.v.)
Det började med att Stefán nämnde filmen Garden State och sen fixade den åt mig. Jag såg den i onsdags och tyckte den var kanonbra. Den handlar om en kille som kommer tillbaka till sin gamla hemstad.
Dagen därpå gick mamma, pappa och jag på bio och såg filmen "Buss till italien". Jag tyckte den var bra. Och rolig. En svensk, bra film. Den handlar om en kör som åker till Italien.
Sen blev det fredag. Nästa dag alltså. Rätt seg dag, men till slut hamnade jag hos Goblin. Jag och Krishna åkte buss. Pablo var jätteseg men dök till slut upp tillsammans med Charbel.
Hos Goblin såg vi filmen "Memento". Ojojoj, vad bra den var!
Den handlar om en kille med minnesförlust.
När vi skulle hem ifrån Goblin körde Charbel oss. Han har ju körkort, den lille busen.
Dagen därpå skulle vi hitta på något igen, men alla var så sega, så det blev inget. Istället hörde Lisette av sig, så jag hälsade på henne. Det var skoj. Vi såg lite på "Vänner". Det är en rolig serie. Efter det såg vi filmen "Den Osynlige". Jag hade med mig den. Hade inte sett den på ett tag, men den är också bra. Den handlar om en kille som blir osynlig.
När vi hade sett filmen var klockan ruggigt mycket, så Lisette sa att jag fick sova över om jag ville. Det var lättast så. Jag sov över hos Lisette och nästa morgon såg vi på film igen!
The Mask. Det var idag.
Den handlar om en kille som tar på sig en mask.
Den hade jag inte heller sett på ett tag, men den var bra den också.
Imorgon blir det nog ingen film. Men skola.
Jag brukar alltid sakna skolan, faktiskt. Jag brukar längta till alla kompisar och så, men jag har blivit så otroligt lat och seg det här lovet så jag vill inte dit, egentlgien.
Imorgon kommer jag gå dit och antagligen kommer jag ångra mig och glatt vilja gå dit varje dag.
Till sist vill jag cittera Håkan Hellström. En man jag har haft svårt för, men dom nog är en fin kille. En sångare som inte kan sjunga.
Följande är hämtat ur en intervju i Svenska Dagbladet:
Nu när du bor lika mycket i Stockholm som i Göteborg – vad ser du som den största skillnaden mellan dina två hem?
– Det är två saker. Jag tror att tunnelbanan gör konstiga saker med folk. Alla sitter och stirrar i golvet och verkar rädda, medan man på spårvagnen tittar ut över staden. Det är därför kassörskorna ler i Göteborg.
Bloggen blir mer levande om folk kommenterar den. Det är enkelt, gratis och roligt.
Livet. En film?
Ibland önskar jag att livet var en film.
En bra film.
Det hade varit skönt. Ibland är vissa scener som en film. Ibland inte. Ibland är jag förbannad när jobbiga saker händer, och så tänker jag att mitt liv är en jävla skitfilm. Nu vet jag inte.
Jag har precis sett "Garden State" som Stefán fixade åt mig. När jag hade sett den tänkte jag skriva lite saker på MSN till Marielle. Men hon hade loggat ut precis när filmen var slut. Hon var online hela tiden när jag såg filmen. Typiskt. Som i en dålig film.
Galenskaparna och After Shaves "Träsmak" handlar om att livet är en film som man får träsmak av.
Jag mår nog inte bra förresten.
Nu skriver jag bara en massa tankar som kanske inte ens hänger ihop.
Jag har ätit en gång idag. Nån gång mellan klockan 18 och 19 åt jag lite tacos. Jag vaknade vid ett. Var inte hungrig. När jag drack ett glas mjölk fick jag ont i magen. Mitt i magsmärtan kommer Marielle och öser mer kärleksbekymmer över mig. Min "terapeut" Nina är inte inne på MSN.
När jag sett några minuter av filmen "Garden State" börjar jag ladda ner soundtracket. De som har det går offline efter ett tag, så jag får bara ner två låtar.
När filmen är slut visar det sig, förrutom att Marielle är offline, att nån av dem som hade albumet hade kommit in igen och jag har laddat ner hela albumet utan att veta om det. Lyssnar på soundtracket, läser två av kommentarerna på förra blogginlägget och jag känner mig glad. Nina blev glad över att ha blivit så fint omnämnd i bloggen och broder Daniel (min bror) skrev snälla saker om henne också.
Någon, som jag misstänker är Christian, har skrivit med namnet "jag kan din mamma". Det var inte ens kul, men jag skrattade ändå.
Ja, allt är underligt och jag får inget gjort på dagarna och just nu ligger det manus, skolarbeten en chokladask, två pjäser i bokform, en allmanacka och en nätverkskabel på golvet i mitt rum och jag har ingen aning om vad jag ska göra nu.
Jag kan ju cittera en chatt i DC (DC = Direct Connect, ett program där man laddar ner saker och så kan man fråga saker i chatten):
<[JAMT]Barbamamma> ja har tråkigt
<[JAMT]Barbamamma> ja vill ha sällskap......
<[JAMT]Barbamamma> buääääääääää
<[BBB]_Xtravagance> *kramar mamman*
<[BBB]_Xtravagance> känns bättre ?
<[JAMT]Barbamamma> *tihi*
<[JAMT]Barbamamma> *känner mej bättre*
<[JAMT]Barbamamma> *ler*
<[BBB]_Xtravagance> hehe "känner" dig inte alls !!!
<[BBB]_Xtravagance> Kramas iaf ja !!!
<[BBB]_Xtravagance> fan är väl shysst o ställer upp
<[JAMT]Barbamamma> d e bra d ...=)
<[JAMT]Barbamamma> d e så d ska va här i världen=)
<abbedabb> Jag skulle nog också behöva en kram... :(
<[JAMT]Barbamamma> *kramen på dä mä*
<abbedabb> Oh!
<abbedabb> Tack!
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Tänkte förklara varför jag är nere, men det hade kännts så OTROLIGT nördigt att dra sina kärleksbekymmer på DC, liksom.
<abbedabb> Hade inte det varit patetiskt?
<abbedabb> Haha.
<abbedabb> Den bisarra tanken fick mig på bra humör. :D
<[JAMT]Barbamamma> haha
<![JAMT]Donald> DC'n botar mycket ;)
<abbedabb> Hehehe.
<[JAMT]Barbamamma> kanske nån som skulle tycka d va underhållande...dock
<[JAMT]Barbamamma> japp dc e bäst
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Man ska öppna en kärleksproblems-DC-hubb.
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Man får bara dela ut filmer med olyckliga slut.
<[JAMT]Barbamamma> DC= lovedoctor
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Och kärlekslåtar som "Love hurts" och sånt.
<![JAMT]Donald> hehe
<[JAMT]Barbamamma> jo ja kan va me där....
<[JAMT]Barbamamma> =)
<![JAMT]Donald> låter tungt :)
<abbedabb> Och i mainchat diskuterar man sina problem.
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Who's with me?
<[JAMT]Barbamamma> jag
<[JAMT]Barbamamma> haha
<[JAMT]Barbamamma> så kan ja sitta där o dela ut kramar
<abbedabb> Gött!
<[JAMT]Barbamamma> lofl
<[JAMT]Barbamamma> hähäääääääääää
<abbedabb> Bra!
<[Glocalnet]Supreme> Varför finns det ingen som kan lägga upp Starzinger-DVDR, det gör ont i mitt hjärta av saknad...
<[JAMT]Barbamamma> shit nu fick du emj o skratta å
<[JAMT]Barbamamma> haha
<![JAMT]Donald> glöm inte pussarna!
<[JAMT]Barbamamma> nä d e väl klart ja inte glömmer dom..;)
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Hehe
<[JAMT]Barbamamma> donald kanske ger dej en puss om d e d du vill ha...=)
<abbedabb> Nu var jag nära att berätta mina kärleksproblem iallafall.
<![JAMT]Donald> ställer alltid upp ;)
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Närå...
<[JAMT]Barbamamma> d e lugnt
<abbedabb> jag klarar mig.
<![JAMT]Donald> haha
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Har inte borstat tänderna idag, heller.
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Åt nyss frukost.
<abbedabb> Tacos till frukost is the shit!
<[JAMT]Barbamamma> ;)
<abbedabb> Nä, nu ska jag se på "Garden State".
<![JAMT]Donald> prova fondue nästa gång :)
<abbedabb> Hoppas den slutar olyckligt.
<[JAMT]Barbamamma> okay
<abbedabb> Ha det gött allihopa!
<[JAMT]Barbamamma> d gör den nog inte
<[JAMT]Barbamamma> =)
<[JAMT]Barbamamma> bye bye
<abbedabb> Misstänker det. :(
<[JAMT]Barbamamma> *kram på re då*
<abbedabb> Kram på allihopa!
<[JAMT]Barbamamma> haha
En bra film.
Det hade varit skönt. Ibland är vissa scener som en film. Ibland inte. Ibland är jag förbannad när jobbiga saker händer, och så tänker jag att mitt liv är en jävla skitfilm. Nu vet jag inte.
Jag har precis sett "Garden State" som Stefán fixade åt mig. När jag hade sett den tänkte jag skriva lite saker på MSN till Marielle. Men hon hade loggat ut precis när filmen var slut. Hon var online hela tiden när jag såg filmen. Typiskt. Som i en dålig film.
Galenskaparna och After Shaves "Träsmak" handlar om att livet är en film som man får träsmak av.
Jag mår nog inte bra förresten.
Nu skriver jag bara en massa tankar som kanske inte ens hänger ihop.
Jag har ätit en gång idag. Nån gång mellan klockan 18 och 19 åt jag lite tacos. Jag vaknade vid ett. Var inte hungrig. När jag drack ett glas mjölk fick jag ont i magen. Mitt i magsmärtan kommer Marielle och öser mer kärleksbekymmer över mig. Min "terapeut" Nina är inte inne på MSN.
När jag sett några minuter av filmen "Garden State" börjar jag ladda ner soundtracket. De som har det går offline efter ett tag, så jag får bara ner två låtar.
När filmen är slut visar det sig, förrutom att Marielle är offline, att nån av dem som hade albumet hade kommit in igen och jag har laddat ner hela albumet utan att veta om det. Lyssnar på soundtracket, läser två av kommentarerna på förra blogginlägget och jag känner mig glad. Nina blev glad över att ha blivit så fint omnämnd i bloggen och broder Daniel (min bror) skrev snälla saker om henne också.
Någon, som jag misstänker är Christian, har skrivit med namnet "jag kan din mamma". Det var inte ens kul, men jag skrattade ändå.
Ja, allt är underligt och jag får inget gjort på dagarna och just nu ligger det manus, skolarbeten en chokladask, två pjäser i bokform, en allmanacka och en nätverkskabel på golvet i mitt rum och jag har ingen aning om vad jag ska göra nu.
Jag kan ju cittera en chatt i DC (DC = Direct Connect, ett program där man laddar ner saker och så kan man fråga saker i chatten):
<[JAMT]Barbamamma> ja har tråkigt
<[JAMT]Barbamamma> ja vill ha sällskap......
<[JAMT]Barbamamma> buääääääääää
<[BBB]_Xtravagance> *kramar mamman*
<[BBB]_Xtravagance> känns bättre ?
<[JAMT]Barbamamma> *tihi*
<[JAMT]Barbamamma> *känner mej bättre*
<[JAMT]Barbamamma> *ler*
<[BBB]_Xtravagance> hehe "känner" dig inte alls !!!
<[BBB]_Xtravagance> Kramas iaf ja !!!
<[BBB]_Xtravagance> fan är väl shysst o ställer upp
<[JAMT]Barbamamma> d e bra d ...=)
<[JAMT]Barbamamma> d e så d ska va här i världen=)
<abbedabb> Jag skulle nog också behöva en kram... :(
<[JAMT]Barbamamma> *kramen på dä mä*
<abbedabb> Oh!
<abbedabb> Tack!
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Tänkte förklara varför jag är nere, men det hade kännts så OTROLIGT nördigt att dra sina kärleksbekymmer på DC, liksom.
<abbedabb> Hade inte det varit patetiskt?
<abbedabb> Haha.
<abbedabb> Den bisarra tanken fick mig på bra humör. :D
<[JAMT]Barbamamma> haha
<![JAMT]Donald> DC'n botar mycket ;)
<abbedabb> Hehehe.
<[JAMT]Barbamamma> kanske nån som skulle tycka d va underhållande...dock
<[JAMT]Barbamamma> japp dc e bäst
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Man ska öppna en kärleksproblems-DC-hubb.
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Man får bara dela ut filmer med olyckliga slut.
<[JAMT]Barbamamma> DC= lovedoctor
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Och kärlekslåtar som "Love hurts" och sånt.
<![JAMT]Donald> hehe
<[JAMT]Barbamamma> jo ja kan va me där....
<[JAMT]Barbamamma> =)
<![JAMT]Donald> låter tungt :)
<abbedabb> Och i mainchat diskuterar man sina problem.
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Who's with me?
<[JAMT]Barbamamma> jag
<[JAMT]Barbamamma> haha
<[JAMT]Barbamamma> så kan ja sitta där o dela ut kramar
<abbedabb> Gött!
<[JAMT]Barbamamma> lofl
<[JAMT]Barbamamma> hähäääääääääää
<abbedabb> Bra!
<[Glocalnet]Supreme> Varför finns det ingen som kan lägga upp Starzinger-DVDR, det gör ont i mitt hjärta av saknad...
<[JAMT]Barbamamma> shit nu fick du emj o skratta å
<[JAMT]Barbamamma> haha
<![JAMT]Donald> glöm inte pussarna!
<[JAMT]Barbamamma> nä d e väl klart ja inte glömmer dom..;)
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Hehe
<[JAMT]Barbamamma> donald kanske ger dej en puss om d e d du vill ha...=)
<abbedabb> Nu var jag nära att berätta mina kärleksproblem iallafall.
<![JAMT]Donald> ställer alltid upp ;)
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Närå...
<[JAMT]Barbamamma> d e lugnt
<abbedabb> jag klarar mig.
<![JAMT]Donald> haha
<[JAMT]Barbamamma> lol
<abbedabb> Har inte borstat tänderna idag, heller.
<[JAMT]Barbamamma> haha
<abbedabb> Åt nyss frukost.
<abbedabb> Tacos till frukost is the shit!
<[JAMT]Barbamamma> ;)
<abbedabb> Nä, nu ska jag se på "Garden State".
<![JAMT]Donald> prova fondue nästa gång :)
<abbedabb> Hoppas den slutar olyckligt.
<[JAMT]Barbamamma> okay
<abbedabb> Ha det gött allihopa!
<[JAMT]Barbamamma> d gör den nog inte
<[JAMT]Barbamamma> =)
<[JAMT]Barbamamma> bye bye
<abbedabb> Misstänker det. :(
<[JAMT]Barbamamma> *kram på re då*
<abbedabb> Kram på allihopa!
<[JAMT]Barbamamma> haha
Som när jag och Nina snackade på skoj om att starta ett parti som hette "Orka".
Men det är en annan historia.
Nina, Stefan och första mailet. Men mailet var inte från varken Stefan eller Nina.
Hej igen!
Jag bloggar inte på beställning, men det var ett tag sedan och Stefán har frågat så snällt...
Och idag fick jag nått att blogga om!
Den senaste tiden har det varit svårt att blogga, för att allt har handlat om kärleksbekymmer och det är lite för privat för min blogg. Man är ju ingen Strindberg. (Jag har läst en bok om Strindberg och där är hans fru rätt arg på honom för att han skriver allt om deras privatliv i sina böcker).
Anyway...
Jag har chattat en del med Nina och hon har sagt (skrivit egentligen) en hel del härliga saker som gör att man blir lugn...
Hur ska jag förklara? Alltså hon säger såna smarta grejer, som en asbra psykolog, ungefär.
Hon gjorde mig ganska lugn och fick mina tankar att lugna ner sig. Det behövdes.
Jag tackade för de fina orden/råden och försökte säga "Tack! Du är så...", men jag kom inte på vad det heter.
Det verkar inte finnas ett sånt ord.
Ett adjektiv.
Defenitionen är ungefär "En person som är [det här ordet] säger smarta grejer och ger goda råd så att man kan lugna ner sig, sluta tänka i jobbiga tankebanor och må bra. En person som är [det här ordet] kan också ge råd och lösningar på svåra problem i livet."
Finns det ordet?
Iallafall är Nina det.
Stefan var här idag. Han överlämnade bara en skiva. Men han stod vid dörren och vi pratade länge. Säkert en timme. Det var trevligt och roligt. Hans kompis Jonas var också med. Jag tänkte ta ett kort på dem att ha med i bloggen, men jag var tvungen att använda webbkameran att ta kort med för Emil hade slarvat bort kameran eller nått. Bilderna jag tog med webbkameran blev så dåliga att de inte går att använda. Men det gör inte så mycket. Tycker inte jag iallafall.
Stefan verkade tro att han störde och tänkte lämna mig i fred, men som tur var lyckades han inte fly, utan stannade ett bra tag och vi pratade om allt möjligt skoj.
Jag borde bett dem komma in, men det var lite "Vi ska snart gå ändå"-stämning, så det blev inte av.
Nyss chattade vi och jag skulle maila nått till honom. Då gav han mig sin e-mailadress och så sa han att han skämdes för den. Han hade skaffat den för några år sedan och tänkte byta. Då berättade jag att jag har haft samma skumma mailadress hur länge som helst. Jag fick en e-mailadress innan jag fick Internet. Det var broder Daniel som gick nån datorkurs eller nått... Och där skaffade han en e-mailadress till mig. "Albin" var upptaget och "Albin Olsson" med, så det blev "abbedabb". Det kallades jag för nån gång när jag var liten, och sedan jag fick den adressen har jag hetat det lite överallt på nätet.
Jag kom på att jag har kvar det första mailet...
******************************************************
Från: Daniel Werner <[email protected]>
Skickat: den 1 april 1998 15:17:12
Till: X@hotmail.com
Tjenis!
Jag bloggar inte på beställning, men det var ett tag sedan och Stefán har frågat så snällt...
Och idag fick jag nått att blogga om!
Den senaste tiden har det varit svårt att blogga, för att allt har handlat om kärleksbekymmer och det är lite för privat för min blogg. Man är ju ingen Strindberg. (Jag har läst en bok om Strindberg och där är hans fru rätt arg på honom för att han skriver allt om deras privatliv i sina böcker).
Anyway...
Jag har chattat en del med Nina och hon har sagt (skrivit egentligen) en hel del härliga saker som gör att man blir lugn...
Hur ska jag förklara? Alltså hon säger såna smarta grejer, som en asbra psykolog, ungefär.
Hon gjorde mig ganska lugn och fick mina tankar att lugna ner sig. Det behövdes.
Jag tackade för de fina orden/råden och försökte säga "Tack! Du är så...", men jag kom inte på vad det heter.
Det verkar inte finnas ett sånt ord.
Ett adjektiv.
Defenitionen är ungefär "En person som är [det här ordet] säger smarta grejer och ger goda råd så att man kan lugna ner sig, sluta tänka i jobbiga tankebanor och må bra. En person som är [det här ordet] kan också ge råd och lösningar på svåra problem i livet."
Finns det ordet?
Iallafall är Nina det.
Stefan var här idag. Han överlämnade bara en skiva. Men han stod vid dörren och vi pratade länge. Säkert en timme. Det var trevligt och roligt. Hans kompis Jonas var också med. Jag tänkte ta ett kort på dem att ha med i bloggen, men jag var tvungen att använda webbkameran att ta kort med för Emil hade slarvat bort kameran eller nått. Bilderna jag tog med webbkameran blev så dåliga att de inte går att använda. Men det gör inte så mycket. Tycker inte jag iallafall.
Stefan verkade tro att han störde och tänkte lämna mig i fred, men som tur var lyckades han inte fly, utan stannade ett bra tag och vi pratade om allt möjligt skoj.
Jag borde bett dem komma in, men det var lite "Vi ska snart gå ändå"-stämning, så det blev inte av.
Nyss chattade vi och jag skulle maila nått till honom. Då gav han mig sin e-mailadress och så sa han att han skämdes för den. Han hade skaffat den för några år sedan och tänkte byta. Då berättade jag att jag har haft samma skumma mailadress hur länge som helst. Jag fick en e-mailadress innan jag fick Internet. Det var broder Daniel som gick nån datorkurs eller nått... Och där skaffade han en e-mailadress till mig. "Albin" var upptaget och "Albin Olsson" med, så det blev "abbedabb". Det kallades jag för nån gång när jag var liten, och sedan jag fick den adressen har jag hetat det lite överallt på nätet.
Jag kom på att jag har kvar det första mailet...
******************************************************
Från: Daniel Werner <[email protected]>
Skickat: den 1 april 1998 15:17:12
Till: X@hotmail.com
Tjenis!
Som du nu har märkt så har du en alldeles egen e-mail adress, för
annars så hade det varit svårt att läsa detta... öööh... nu så vet jag
inte riktigt vad jag ska skriva, måste fortsätta med skolarbetet.
Ha det gött!
annars så hade det varit svårt att läsa detta... öööh... nu så vet jag
inte riktigt vad jag ska skriva, måste fortsätta med skolarbetet.
Ha det gött!
Daniel
******************************************************
Åtta år sedan...
Ett väldans tag.
Blir lite nostalgisk nu. Och trött. Jag borde sova. Klockan är 02:08 nu!
Ska bara slänga till de sista knäppa länkarna i det här inlägget, och sen ska det publiceras för allmän beskådan.
Alla som vill får kommentera.
Ingen hade kommenterat det förra inlägget. Men det var väl ingen som vågade.
******************************************************
Åtta år sedan...
Ett väldans tag.
Blir lite nostalgisk nu. Och trött. Jag borde sova. Klockan är 02:08 nu!
Ska bara slänga till de sista knäppa länkarna i det här inlägget, och sen ska det publiceras för allmän beskådan.
Alla som vill får kommentera.
Ingen hade kommenterat det förra inlägget. Men det var väl ingen som vågade.
DVD-brännare vs. människorna
Fy sjutton!
Imorgon är det julavslutning. Många har bett om kopior på TV-programmet som Art och jag har gjort och därför är jag uppe hela natten för att bränna DVD-skivor.
Som tidigare nämnt har jag jobbat i ungefär en och en halv månad med TV-programmet. Det har varit otroligt intensivt med filmning, klippning, påläggning av ljud och scener som filmats i sista sekund.
Eftersom det är avslutning imorgon tänkte jag sälja några DVD-skivor till några av de som frågat. Tyvärr har jag bara sex tomma skivor och det är väldigt många som frågat. Jag får köpa fler imorgon.
Jag har köpt speciella papper som jag har skrivit ut DVD-omslag på. Papprena är perforerade så att när man har skrivit ut drar man bort kanterna och sticker i pappret i ett DVD-fodral. Jättesnyggt.
Idag har jag klippt färdigt det sista av bakommaterialet (som ska vara med på DVD:n) och så har jag tillbringat en evighet med att placera bilder och text rätt på DVD-fodralet. Man vet aldrig så noga var på pappret allt skrivs ut. Jag har nu skrivit ut sex DVD-omslag och så har jag brännt en DVD. Efter att ha programerat om DVD-menyn ett antal gånger skulle jag börja bränna. Sist jag brände var det bara programmet utan extramaterial, och det gick rätt snabbt. Nu stod det att det skulle ta 1½ timma! Det var segt. Datorn surrade länge och brände, men ibland verkade det som att den hade stannat.
Emil, som brukar använda datorn hela nätterna låg och sov. Mamma och pappa också.
Sedan satt jag här och väntade och surfade på min egen dator (som jag sitter vid nu) och gjorde mig iordning och kom tillbaka. Då väntade jag lite till och till sist var bränningen klar! Då testade jag DVD:n i PS2:an (mitt TV-spel som har en inbyggd DVD-spelare). Det fungerade bra. När jag satte in skivan i min laptop sa laptopen att skivan var tom. Den funkade inte i DVD-programmet heller. Fan om man ger bort skivor som bara funkar på vissa DVD-spelare! Den förra bränningen jag gjorde utan extramaterial fungerade problemfritt. Skumt.
Brännaren brände en till och den första skivan jag brände hade jag tänkt kopiera med laptopens brännare. Då hade jag ju kunnat göra flera skivor samtidigt, men min laptop kan ju inte läsa skivan.
Nu bränner datorn fortfarande DVD nummer 2.
Den första DVD:n ska Kalle ha. Han är lärarpraktikant och han hjälpte oss lite under inspelningen. Efter jul slutar han och börjar som elev på Skara Skolscen. Då kommer vi antagligen inte kunna träffa honom mer, så det är viktigast att han får sin DVD imorgon.
Jag kommer inte att bränna sex skivor inatt. Det får räcka med två så länge. De ska gå till de mest behövande. Jag får försöka uppgradera drivrutinerna till min DVD-läsare och kolla om det funkar bättre med DVD+R istället för DVD-R.
Skumt.
Bränningen just nu:
Förfluten tid: 57 minuter
Återstående: 1h 28 min
Underbart.
Dessutom har jag glömt vilken tid avslutningen var. Nån gång runt tio. Bra att veta. Jag är för stressad.
Imorgon är det julavslutning. Många har bett om kopior på TV-programmet som Art och jag har gjort och därför är jag uppe hela natten för att bränna DVD-skivor.
Som tidigare nämnt har jag jobbat i ungefär en och en halv månad med TV-programmet. Det har varit otroligt intensivt med filmning, klippning, påläggning av ljud och scener som filmats i sista sekund.
Eftersom det är avslutning imorgon tänkte jag sälja några DVD-skivor till några av de som frågat. Tyvärr har jag bara sex tomma skivor och det är väldigt många som frågat. Jag får köpa fler imorgon.
Jag har köpt speciella papper som jag har skrivit ut DVD-omslag på. Papprena är perforerade så att när man har skrivit ut drar man bort kanterna och sticker i pappret i ett DVD-fodral. Jättesnyggt.
Idag har jag klippt färdigt det sista av bakommaterialet (som ska vara med på DVD:n) och så har jag tillbringat en evighet med att placera bilder och text rätt på DVD-fodralet. Man vet aldrig så noga var på pappret allt skrivs ut. Jag har nu skrivit ut sex DVD-omslag och så har jag brännt en DVD. Efter att ha programerat om DVD-menyn ett antal gånger skulle jag börja bränna. Sist jag brände var det bara programmet utan extramaterial, och det gick rätt snabbt. Nu stod det att det skulle ta 1½ timma! Det var segt. Datorn surrade länge och brände, men ibland verkade det som att den hade stannat.
Emil, som brukar använda datorn hela nätterna låg och sov. Mamma och pappa också.
Sedan satt jag här och väntade och surfade på min egen dator (som jag sitter vid nu) och gjorde mig iordning och kom tillbaka. Då väntade jag lite till och till sist var bränningen klar! Då testade jag DVD:n i PS2:an (mitt TV-spel som har en inbyggd DVD-spelare). Det fungerade bra. När jag satte in skivan i min laptop sa laptopen att skivan var tom. Den funkade inte i DVD-programmet heller. Fan om man ger bort skivor som bara funkar på vissa DVD-spelare! Den förra bränningen jag gjorde utan extramaterial fungerade problemfritt. Skumt.
Brännaren brände en till och den första skivan jag brände hade jag tänkt kopiera med laptopens brännare. Då hade jag ju kunnat göra flera skivor samtidigt, men min laptop kan ju inte läsa skivan.
Nu bränner datorn fortfarande DVD nummer 2.
Den första DVD:n ska Kalle ha. Han är lärarpraktikant och han hjälpte oss lite under inspelningen. Efter jul slutar han och börjar som elev på Skara Skolscen. Då kommer vi antagligen inte kunna träffa honom mer, så det är viktigast att han får sin DVD imorgon.
Jag kommer inte att bränna sex skivor inatt. Det får räcka med två så länge. De ska gå till de mest behövande. Jag får försöka uppgradera drivrutinerna till min DVD-läsare och kolla om det funkar bättre med DVD+R istället för DVD-R.
Skumt.
Bränningen just nu:
Förfluten tid: 57 minuter
Återstående: 1h 28 min
Underbart.
Dessutom har jag glömt vilken tid avslutningen var. Nån gång runt tio. Bra att veta. Jag är för stressad.
Strömavbrottet
Jahapp.
Satt och skrev en blogg om löpsedlar. (Det inlägget som står under detta)
Plötsligt släcktes lamporna i mitt rum.
När jag tittar ut genom fönstret ser det ganska mörkt ut hos grannarna.
Datorn surrar fortfarande. Det är ju en laptop, och när strömmen gick börjar den ta ström från batteriet istället. Telefonen fungerar och Internet går ju på telefonledningen, men modemet och routern kräver ju el.
Satt och skrev en blogg om löpsedlar. (Det inlägget som står under detta)
Plötsligt släcktes lamporna i mitt rum.
När jag tittar ut genom fönstret ser det ganska mörkt ut hos grannarna.
Datorn surrar fortfarande. Det är ju en laptop, och när strömmen gick börjar den ta ström från batteriet istället. Telefonen fungerar och Internet går ju på telefonledningen, men modemet och routern kräver ju el.
Jag gick ner till proppskåpet. Det första jag gör är så klart att av ren vana försöka tända taklampan för att se propparna. Som tur är har vi en ficklampa där som fungerar. Propparna verkar inte ha gått och jordfelsbrytaren hade inte löst ut.
Jag gick utanför huset och såg på grannarnas hus som ser övergivna ut. Adventsljusstakarna i fönstren är släckta. Tur att det är ljust ute, annars hade det sett ut som en spökstad. Jahapp. Jag som sitter och fryser! Elementen går ju på el hos oss. Snart blir det väl kallare.
Jag gick utanför huset och såg på grannarnas hus som ser övergivna ut. Adventsljusstakarna i fönstren är släckta. Tur att det är ljust ute, annars hade det sett ut som en spökstad. Jahapp. Jag som sitter och fryser! Elementen går ju på el hos oss. Snart blir det väl kallare.
Vad gör man när det är strömavbrott?
Man lämnar datorn för att...
Ja, göra vad?
Läsa en bok? Nä.
Kanske borde försöka installera videoredigeringsprogrammet på nya datorn? Nä, det går ju inte.
Se på TV lite kanske? Nä, det går ju inte.
Spela TV-spel går inte heller.
Jag kan ju se på webb-TV på min laptop. Nä, Internet funkar ju inte.
Jag kan inte kolla på nätet efter nyheter om strömavbrottet.
Inte på TV.
Man lämnar datorn för att...
Ja, göra vad?
Läsa en bok? Nä.
Kanske borde försöka installera videoredigeringsprogrammet på nya datorn? Nä, det går ju inte.
Se på TV lite kanske? Nä, det går ju inte.
Spela TV-spel går inte heller.
Jag kan ju se på webb-TV på min laptop. Nä, Internet funkar ju inte.
Jag kan inte kolla på nätet efter nyheter om strömavbrottet.
Inte på TV.
Det kanske är världens strömavbrott? Hela Sverige skulle ju i teorin kunna ha blivit strömlöst, men ingen kan få nån information. Vi är så beroende av el! Såg att det var lite rörelse i en av grannarnas kök. De kanske lagade mat och så plötsligt stängdes spisen av!
Nån kanske hade programerat videon för att spela in ett program.
Nån kanske satt med nått viktigt på datorn.
Nån kanske brände en CD-skiva och så gick strömmen!
Jag var tvungen att SMS:a kompisarna som nog undrar varför jag plötsligt loggades ut från MSN.
Samhället är rätt sårbart egentligen. Undrar hur länge det här kommer att hålla på.
Eftersom telefonen fungerar borde det inte vara ett jätteavbrott. Telestationen borde inte ligga så hemskt långt bort.
Jaja.
Jag är en av de få som kan spela datorspel i strömavbrottet.
Har inte spelat datorspel på länge, så det här är ju ett utmärkt tillfälle.
Nån kanske hade programerat videon för att spela in ett program.
Nån kanske satt med nått viktigt på datorn.
Nån kanske brände en CD-skiva och så gick strömmen!
Jag var tvungen att SMS:a kompisarna som nog undrar varför jag plötsligt loggades ut från MSN.
Samhället är rätt sårbart egentligen. Undrar hur länge det här kommer att hålla på.
Eftersom telefonen fungerar borde det inte vara ett jätteavbrott. Telestationen borde inte ligga så hemskt långt bort.
Jaja.
Jag är en av de få som kan spela datorspel i strömavbrottet.
Har inte spelat datorspel på länge, så det här är ju ett utmärkt tillfälle.
Radio!
Nu kom jag på det!
Vi har ju batteridrivna radioapparater!
Jag ska lyssna på radio och spela Sim City 4.
Om någon undrar så skriver jag det här i "Word pad", och så lägger jag upp det på nätet när strömmen är tillbaka.
***
Nu är strömmen tillbaka, efter nästan precis en timma.
Jag spelade aldrig Sim City 4.
Jag tänkte så här...
Om strömavbrottet är i hela Sävedalen... Hur gör de då på Prima? (Prima är den lilla ICA-butiken i Sävedalen)
Jag kom på att det bara fanns ett sätt att ta reda på det.
Nu är strömmen tillbaka, efter nästan precis en timma.
Jag spelade aldrig Sim City 4.
Jag tänkte så här...
Om strömavbrottet är i hela Sävedalen... Hur gör de då på Prima? (Prima är den lilla ICA-butiken i Sävedalen)
Jag kom på att det bara fanns ett sätt att ta reda på det.
Jag tog på mig min jättestora dunjacka, mössa, vantar och halsduk.
Sedan stoppade jag digitalkameran i fickan och gick.
När jag kom till skolgården såg jag att jympasalen var kolsvart inuti. Där var det några barn i täningskläder som såg fundersamma ut. Hur skulle de göra nu när strömmen var borta?
Jag promenerade vidare förbi en massa hus med adventsljusstakar och adventsstjärnor som var släckta.
När jag kom fram till Prima såg jag att på andra sidan Göteborgsvägen lyste adventsljusstakarna i fönstren till Triumfglassfabriken. Vägg i vägg med Prima ligger en klädaffär. Den var öppen, men det var kolsvart där inne.
Här är ingången till klädaffären. Hihi, jag kom med på bilden!
Prima hade också strömavbrott, men de hade tydligen bestämt att de skulle stänga p.g.a. det.
De körde in alla kundvagnar i affären.
Grannhuset till Prima hade ström! Det lyste på skyltar och i ljusstakar i fönstren. Prima var som "hörnet" på det område som var utan ström.
Jag gick istället åt andra hållet. Där såg jag en tydlig gräns. I ett hus lyste ljusstakarna och alla hus bortanför det lyste också, men innan huset var husen kolsvarta inuti. Huset med ljusen tillhörde nått företag med nått spejsat modernt namn som jag inte minns, men det mörka huset har världens kanske roligaste namn. "Bo Fjälltoft revisionsbyrå".
Sedan stoppade jag digitalkameran i fickan och gick.
När jag kom till skolgården såg jag att jympasalen var kolsvart inuti. Där var det några barn i täningskläder som såg fundersamma ut. Hur skulle de göra nu när strömmen var borta?
Jag promenerade vidare förbi en massa hus med adventsljusstakar och adventsstjärnor som var släckta.
När jag kom fram till Prima såg jag att på andra sidan Göteborgsvägen lyste adventsljusstakarna i fönstren till Triumfglassfabriken. Vägg i vägg med Prima ligger en klädaffär. Den var öppen, men det var kolsvart där inne.
Här är ingången till klädaffären. Hihi, jag kom med på bilden!
Prima hade också strömavbrott, men de hade tydligen bestämt att de skulle stänga p.g.a. det.
De körde in alla kundvagnar i affären.
Grannhuset till Prima hade ström! Det lyste på skyltar och i ljusstakar i fönstren. Prima var som "hörnet" på det område som var utan ström.
Jag gick istället åt andra hållet. Där såg jag en tydlig gräns. I ett hus lyste ljusstakarna och alla hus bortanför det lyste också, men innan huset var husen kolsvarta inuti. Huset med ljusen tillhörde nått företag med nått spejsat modernt namn som jag inte minns, men det mörka huset har världens kanske roligaste namn. "Bo Fjälltoft revisionsbyrå".
Jag gick på en pararellväg till Göteborgsvägen, blankavägen, och hittade också där en sån där "gräns".
I ett hus lyste belysningen och ljusstakarna och ljusslingor i buskar och träd. Rena Las Vegas. Men i huset bredvid var det mörkt och det satt några människor runt ett stearinljus.
I huset till vänster hade de ljus och el så det räckte och blev över. Nån vidare känsla för vilken målarfärg man ska ha på sitt hus hade de däremot inte. Huset till höger var mörkt. Jättemörkt. Inuti, alltså.
Sen gick jag hem och på vägen var husen mörka, men när jag kom hem lyste det i grannens hus. Väl innanför dörren kunde jag tända belysningen, och enligt en klockradio hade strömmen kommit tillbaka två minuter innan jag kom inanför dörren. (Klockradion visade att klockan var 00:02)
Bra timing.
Nu har jag skrivit jättelänge, men jag ska ändå skriva klart om löpsedlarna.
Peace out!
Löpsedelsord
Hej igen!
Löpsedlarna har en tendens att hitta på nya ord.
Det är kul med nya ord. T.ex. är ordet shobresvenska ett väldigt skojigt ord. Språket utvecklas hela tiden och nya användbara ord uppfinns.
Ett bra ord är "tangentbordsplack". Det är det där äckliga smutset som sitter på en del vita och gråa tangentbord. På skolor och andra offentliga datorer sitter massor av människor och skriver och så fastnar det skit på tangenterna så att de till slut uppstår lite grå-svart smuts på, som är så äckligt! Tangentbordsplack, alltså.
Anyway...
I fredags stod det så här på två av löpsedlarna:
Två nya ord. "Döds-SMS!", ett otäckt ord. "Dödsstörtade!", ännu ett otäckt ord.
Jag tycker det är mer skrattretande än otäckt, faktiskt.
Nya ord som inte alls behövs. De som behöver orden är de som gör tidningen. De behöver sånna här ord för att nån ska köpa skiten.
Andra löpsedelsord jag kan påminna mig är "sexförföljd". Lena PH blev sexförföljd. Det är lite creepy.
Fler löpsedelsord kommer nog. Det kommer ständigt.
Vill man skriva en liten kommentar till det här blogg-inlägget, så gör man det här, eller klickar på "Kommentarer" under inlägget (det kan man göra på ALLA inlägg!).
Löpsedlarna har en tendens att hitta på nya ord.
Det är kul med nya ord. T.ex. är ordet shobresvenska ett väldigt skojigt ord. Språket utvecklas hela tiden och nya användbara ord uppfinns.
Ett bra ord är "tangentbordsplack". Det är det där äckliga smutset som sitter på en del vita och gråa tangentbord. På skolor och andra offentliga datorer sitter massor av människor och skriver och så fastnar det skit på tangenterna så att de till slut uppstår lite grå-svart smuts på, som är så äckligt! Tangentbordsplack, alltså.
Anyway...
I fredags stod det så här på två av löpsedlarna:
Två nya ord. "Döds-SMS!", ett otäckt ord. "Dödsstörtade!", ännu ett otäckt ord.
Jag tycker det är mer skrattretande än otäckt, faktiskt.
Nya ord som inte alls behövs. De som behöver orden är de som gör tidningen. De behöver sånna här ord för att nån ska köpa skiten.
Andra löpsedelsord jag kan påminna mig är "sexförföljd". Lena PH blev sexförföljd. Det är lite creepy.
Fler löpsedelsord kommer nog. Det kommer ständigt.
Vill man skriva en liten kommentar till det här blogg-inlägget, så gör man det här, eller klickar på "Kommentarer" under inlägget (det kan man göra på ALLA inlägg!).
För många elektronikbutiker!
Ajajaj!
Jag lämnade in min kära MP3-spelare för ca 1½ månad sedan. Jag har väntat på den och har under tiden faktiskt fått låna Saras MP3-spelare! Tack Sara!
Tyvärr är Saras MP3-spelare lite elak och fungerar bara när den själv vill. Det vill den väldigt sällan.
Jag har saknat min MP3-spelare väldigt mycket så nyss ringde jag och frågade var den var. Jag visste att de hade öppet till sju, och jag kom hem ungefär kvart i.
Jag letade överallt efter kvittot och hittade ett med "ON OFF" skrivet med stora bokstäver. Jag kom till slut fram efter lite telefonköande och fick prata med en kille. Han bad mig om servicenumret.
Jag bläddrade igenom papprerna men hittade det inte. Det var ett kvitto jag hade, men det stod inget om service. Jag hittade ett till fint elektronikbutikskvitto, men det var från "Computer City" och var kvittot på min externa hårddisk. Jag klurade länge på var papprerna var, men han sa att han kunde söka på mitt telefonnummer. Jag sa mitt hemnummer...
Ingen träff.
Då sa jag mobilnumret...
Ingen träff...
Då bad han om mitt namn...
Han knappade lite...
Och då slog det mig... Attans skit! Jag lämnade ju in den på Expert!
Jag höll god min, även om ansiktsuttryck inte är så viktigt i telefon.
"Nej, jag hittar ingenting på det namnet." svarar han till slut.
"OK. Det gör inget. Jag går in till butiken imorgon istället!" ljög jag då.
Pinsamt!
Jag letar vidare efter ett kvitto från "Expert", men hittar inget. Hitter telefonnumret på nätet och ringer. Kommer till slut fram till butiken och han hittar min felanmälan med hjälp av ett nummer jag hade uppskrivet i datorn. Ingenting från verkstaden. Han sa att de brukar vara snabba och att den kanske hade kommit bort med posten. Jag frågade om den modellen fortfarande tillverkades, och det svarade han att den inte gjorde och att om den inte går att laga får jag nog en motsvarande modell.
Precis vad jag hoppas på. Jag tycker väldigt mycket om den, men en ny vore inte fel. De har en ny modell som är väldigt lik min, bara att den är lite bättre. Den hoppas jag på. Om jag får tag på min gamla blir jag glad ändå, eftersom den är väldigt bra.
Jag avslöjade att jag helst hoppades på en ny och så bad jag om numret till "iRiver Nordic" i Stockholm, så att jag kan ringa dem nån dag och kolla upp var min kära MP3-spelare är.
När jag ändå hade avslöjat min ondskefulla plan berättade jag också om min snygga felrigning. Han på Expert skrattade gott och sedan tackade jag och lade på.
Jaja. Tur att jag kan skratta åt när jag klantar mig.
Så här såg den ut...
Jag lämnade in min kära MP3-spelare för ca 1½ månad sedan. Jag har väntat på den och har under tiden faktiskt fått låna Saras MP3-spelare! Tack Sara!
Tyvärr är Saras MP3-spelare lite elak och fungerar bara när den själv vill. Det vill den väldigt sällan.
Jag har saknat min MP3-spelare väldigt mycket så nyss ringde jag och frågade var den var. Jag visste att de hade öppet till sju, och jag kom hem ungefär kvart i.
Jag letade överallt efter kvittot och hittade ett med "ON OFF" skrivet med stora bokstäver. Jag kom till slut fram efter lite telefonköande och fick prata med en kille. Han bad mig om servicenumret.
Jag bläddrade igenom papprerna men hittade det inte. Det var ett kvitto jag hade, men det stod inget om service. Jag hittade ett till fint elektronikbutikskvitto, men det var från "Computer City" och var kvittot på min externa hårddisk. Jag klurade länge på var papprerna var, men han sa att han kunde söka på mitt telefonnummer. Jag sa mitt hemnummer...
Ingen träff.
Då sa jag mobilnumret...
Ingen träff...
Då bad han om mitt namn...
Han knappade lite...
Och då slog det mig... Attans skit! Jag lämnade ju in den på Expert!
Jag höll god min, även om ansiktsuttryck inte är så viktigt i telefon.
"Nej, jag hittar ingenting på det namnet." svarar han till slut.
"OK. Det gör inget. Jag går in till butiken imorgon istället!" ljög jag då.
Pinsamt!
Jag letar vidare efter ett kvitto från "Expert", men hittar inget. Hitter telefonnumret på nätet och ringer. Kommer till slut fram till butiken och han hittar min felanmälan med hjälp av ett nummer jag hade uppskrivet i datorn. Ingenting från verkstaden. Han sa att de brukar vara snabba och att den kanske hade kommit bort med posten. Jag frågade om den modellen fortfarande tillverkades, och det svarade han att den inte gjorde och att om den inte går att laga får jag nog en motsvarande modell.
Precis vad jag hoppas på. Jag tycker väldigt mycket om den, men en ny vore inte fel. De har en ny modell som är väldigt lik min, bara att den är lite bättre. Den hoppas jag på. Om jag får tag på min gamla blir jag glad ändå, eftersom den är väldigt bra.
Jag avslöjade att jag helst hoppades på en ny och så bad jag om numret till "iRiver Nordic" i Stockholm, så att jag kan ringa dem nån dag och kolla upp var min kära MP3-spelare är.
När jag ändå hade avslöjat min ondskefulla plan berättade jag också om min snygga felrigning. Han på Expert skrattade gott och sedan tackade jag och lade på.
Jaja. Tur att jag kan skratta åt när jag klantar mig.
Så här såg den ut...
29:e november var ingen bra dag...
Nej, det här var ingen bra dag.
Vaknade en kvart innan väckarklockan och kände på mig att det skulle bli en bra dag. Ja, det kändes så då.
Jag åt frukost, gjorde mig iordning och hade en del tid över, så jag behövde inte stressa eller nånting. Fick skjuts med mamma till busshållplatsen. Väl där upptäckte jag att jag hade glömt vantarna hemma. Det var kallt, men jag hade min nya, gröna vinterjacka. Den är gigantiskt fluffig och när jag har på mig den ser jag ut som en blandning mellan Michellin-gubben och Shrek. Jackan värmer, men händerna var kalla, så jag hade de i jackfickorna.
Jag kom till skolan ca tio i åtta. Jag började halv nio. Onödigt. Jag satt ovanpå några skåp och läste lite i manuset som jag skrev förra veckan. Art och jag skulle filma vårt TV-program idag igen. Jag ringde honom klockan åtta och han var vaken, till min stora förvåning. Han brukar alltid försova sig, nämnligen.
Jag satt ovanpå skåpet och hade inget speciellt för mig. Marielle var nästan den enda människa jag såg och kände igen, men det dög bra. Väldigt bra. Tyvärr hade hon bråttom iväg till sin lektion. Efter en stund kom Sandra och vi gick och satte oss utanför salen där lektionen skulle vara. Klockan halv nio tittade jag på klockan, sa att "Nu börjar vi, enligt klockan", och precis när jag uttalat meningen kommer Daniel (läraren) fram runt hörnet och släpper in oss. Jag kopplar in min hårddisk och försöker titta på det jag redigerat hemma, men datorn i skolan krånglar. Till slut kommer Art och vi går iväg. Hela dan går vi bara runt och planerar vad vi ska göra. Vi kommer fram till att vi ska göra nyhetsuppläsningsscenen, så vi letar upp en skjorta, en kavaj och en lösmustasch till mig. Jag tar på mig det och sedan gör vi kartan till klippet efter där Art presenterar vädret. Just det klippet ska nog vara ca 15-30 sekunder och vi höll på med väderkartan i över en timme. Vi letade papper som galningar, men till slut klippte vi ut Sverige ur ett stort grönt tygstycke (efter att till slut ha kommit fram till att vi INTE ska klippa bort Stockholm, vilket var grundidén). Art fick till en riktigt snygg karta över Sverige, men jag klippte ut en kanotliknande bit som skulle vara Öland och en äggformad bit som skulle vara Gotland.
Vi filmade de två klippen när jag läser nyheter och Art visar väder. Sedan var klockan tre eller halv fyra. Hela skoldagen hade försvunnit. Sedan plockade vi ordning i studion och lämnade alla grejer. Alla teaterlärare hade gått hem, så vi fick förvara kläder och lösmustasch i våra skåp. Art åkte hem och jag skulle tanka in det filmade i datorn. Datorn krånglade och efter flera försök med att starta om både programet och datorn gav jag upp. Jag var otroligt trött och somnade till en liten sekund framför datorn.
Jag packade ihop sakerna och åkte hem. På spårvagnen somnade jag också, men vaknade i tid, som tur var. Jag kom hem, fick höra massa otrevliga ord från min bror, vilket gjorde att mitt humör försämrades ytterligare. Jag såg på ett och ett halvt avsnitt Simpsons, gick och åt mat, såg på Scrubs, sov och sedan såg jag den jättebra, danska TV-serien Ørnen. Nu sitter jag vid datorn och har inte fått gjort något vettigt alls egentligen.
Kass, onödig dag. En väldans massa arbete för pyttelite film. Den här dagen har inte fört med sig något bra. Den här dagen har nu 19 minuter på sig att bli jättebra. Good luck!
Vaknade en kvart innan väckarklockan och kände på mig att det skulle bli en bra dag. Ja, det kändes så då.
Jag åt frukost, gjorde mig iordning och hade en del tid över, så jag behövde inte stressa eller nånting. Fick skjuts med mamma till busshållplatsen. Väl där upptäckte jag att jag hade glömt vantarna hemma. Det var kallt, men jag hade min nya, gröna vinterjacka. Den är gigantiskt fluffig och när jag har på mig den ser jag ut som en blandning mellan Michellin-gubben och Shrek. Jackan värmer, men händerna var kalla, så jag hade de i jackfickorna.
Jag kom till skolan ca tio i åtta. Jag började halv nio. Onödigt. Jag satt ovanpå några skåp och läste lite i manuset som jag skrev förra veckan. Art och jag skulle filma vårt TV-program idag igen. Jag ringde honom klockan åtta och han var vaken, till min stora förvåning. Han brukar alltid försova sig, nämnligen.
Jag satt ovanpå skåpet och hade inget speciellt för mig. Marielle var nästan den enda människa jag såg och kände igen, men det dög bra. Väldigt bra. Tyvärr hade hon bråttom iväg till sin lektion. Efter en stund kom Sandra och vi gick och satte oss utanför salen där lektionen skulle vara. Klockan halv nio tittade jag på klockan, sa att "Nu börjar vi, enligt klockan", och precis när jag uttalat meningen kommer Daniel (läraren) fram runt hörnet och släpper in oss. Jag kopplar in min hårddisk och försöker titta på det jag redigerat hemma, men datorn i skolan krånglar. Till slut kommer Art och vi går iväg. Hela dan går vi bara runt och planerar vad vi ska göra. Vi kommer fram till att vi ska göra nyhetsuppläsningsscenen, så vi letar upp en skjorta, en kavaj och en lösmustasch till mig. Jag tar på mig det och sedan gör vi kartan till klippet efter där Art presenterar vädret. Just det klippet ska nog vara ca 15-30 sekunder och vi höll på med väderkartan i över en timme. Vi letade papper som galningar, men till slut klippte vi ut Sverige ur ett stort grönt tygstycke (efter att till slut ha kommit fram till att vi INTE ska klippa bort Stockholm, vilket var grundidén). Art fick till en riktigt snygg karta över Sverige, men jag klippte ut en kanotliknande bit som skulle vara Öland och en äggformad bit som skulle vara Gotland.
Vi filmade de två klippen när jag läser nyheter och Art visar väder. Sedan var klockan tre eller halv fyra. Hela skoldagen hade försvunnit. Sedan plockade vi ordning i studion och lämnade alla grejer. Alla teaterlärare hade gått hem, så vi fick förvara kläder och lösmustasch i våra skåp. Art åkte hem och jag skulle tanka in det filmade i datorn. Datorn krånglade och efter flera försök med att starta om både programet och datorn gav jag upp. Jag var otroligt trött och somnade till en liten sekund framför datorn.
Jag packade ihop sakerna och åkte hem. På spårvagnen somnade jag också, men vaknade i tid, som tur var. Jag kom hem, fick höra massa otrevliga ord från min bror, vilket gjorde att mitt humör försämrades ytterligare. Jag såg på ett och ett halvt avsnitt Simpsons, gick och åt mat, såg på Scrubs, sov och sedan såg jag den jättebra, danska TV-serien Ørnen. Nu sitter jag vid datorn och har inte fått gjort något vettigt alls egentligen.
Kass, onödig dag. En väldans massa arbete för pyttelite film. Den här dagen har inte fört med sig något bra. Den här dagen har nu 19 minuter på sig att bli jättebra. Good luck!
Charlie and the Chocolate Factory och musikalfeber
Hej!
Jag är på gott humör!
My fantasy is alive and really not dead.
There's a musical going on inside my head.
(Kom på den nyss)
Hela skallen fylls av konstiga musikalmelodier med rimmande text. Jag är på bra humör och det kan eventuellt vara lite andra känslor inblandade.
Jag var på bio tidigare idag. Nina och jag har ju som bekant inte träffats på ett bra tag, men vi bestämde oss för att hitta på nått den här helgen, så idag gick vi och såg Tim Burtons "Kalle och chokladfabriken" på bio. Det låter mer romantiskt än det var. Jag och Nina är bara kompisar och dessutom har hon en pojkvän. Han heter förresten Kalle. Vilket sammanträffande.
Filmen var underbart bra! Härlig stämning över hela filmen och rolig var den också. En pappa satt bakom oss och skrattade nästan oavbrutet. Det var ganska många barn som inte förstod alla skämt och de frågade sina föräldrar vad det var som var så roligt. Åh, vilken underbar film!
Johnny Depp spelar Willy Wonka, och han är riktigt bra. Stackars herr Wonka får flashbacks från sin barndom... Willy Wonka har faktiskt många likheter med Michael Jackson. De bor båda i nått slags palats och är omgivna av roliga prylar. Båda har haft en skum barndom, är lite barnsliga och båda är onaturligt bleka i skinnet.
Nu lyssnar jag på soundtracket till filmen.
Ja, jag har fått musikaler på hjärnan. Ska se musikalen om cashkortet som Anders och Måns gjorde i ett program (program 6, säsong 2). Det är grejer det. Dessutom har jag nån låt från "Nightmare Before Christmas" på hjärnan dessutom. Tim Burton gjorde den också.
Nu ska jag se på musikalen om Cashkortet. I den medverkar RnB-sångaren Stephen Simmonds som skulle göra comeback nu i Melodifestivalen, men han blev diskad p.g.a. nån konstig regel.
Utdrag ur musikalen om Cashkortet:
Vart tar nu brevbärar'n vägen?
Han brukar ju komma så här dags.
Har han kanske fått punka?
Han kommer nog alldeles strax.
Har han kört vilse till Polen?
Kanske han fastnat i en frys?
Har gäs konsumerat hans skalle?
Kanske är hans blod på dialys?
Jag ger upp, slappnar av, kapitulerar.
Nu täpper jag till hålet i min dörr.
(Brevbäraren kommer med ett kuvert. Stephen tar upp kuvertet ur brevlådan)
Jag ser ner, öppnar upp, ja-ag regerar!
(kuvertet innehåller ett cashkort!)
Nu ska jag konsummera småsaker!
Yeah!
Hej nu äntligen är cashkortet här!
Hags för shoping-premiär!
Ska köpa glassbåt och en liten burk gem
och en salva mot eksem!
Ja, det är en svängig musikal, det!
Nu orkar jag inte skriva mer.
Ha det gött!
P.S. Tack, Helena för att jag fick låna filmen "Willy Wonka & chokladfabriken" (från 1971 eller nått)! D.S.
Jag är på gott humör!
My fantasy is alive and really not dead.
There's a musical going on inside my head.
(Kom på den nyss)
Hela skallen fylls av konstiga musikalmelodier med rimmande text. Jag är på bra humör och det kan eventuellt vara lite andra känslor inblandade.
Jag var på bio tidigare idag. Nina och jag har ju som bekant inte träffats på ett bra tag, men vi bestämde oss för att hitta på nått den här helgen, så idag gick vi och såg Tim Burtons "Kalle och chokladfabriken" på bio. Det låter mer romantiskt än det var. Jag och Nina är bara kompisar och dessutom har hon en pojkvän. Han heter förresten Kalle. Vilket sammanträffande.
Filmen var underbart bra! Härlig stämning över hela filmen och rolig var den också. En pappa satt bakom oss och skrattade nästan oavbrutet. Det var ganska många barn som inte förstod alla skämt och de frågade sina föräldrar vad det var som var så roligt. Åh, vilken underbar film!
Johnny Depp spelar Willy Wonka, och han är riktigt bra. Stackars herr Wonka får flashbacks från sin barndom... Willy Wonka har faktiskt många likheter med Michael Jackson. De bor båda i nått slags palats och är omgivna av roliga prylar. Båda har haft en skum barndom, är lite barnsliga och båda är onaturligt bleka i skinnet.
Nu lyssnar jag på soundtracket till filmen.
Ja, jag har fått musikaler på hjärnan. Ska se musikalen om cashkortet som Anders och Måns gjorde i ett program (program 6, säsong 2). Det är grejer det. Dessutom har jag nån låt från "Nightmare Before Christmas" på hjärnan dessutom. Tim Burton gjorde den också.
Nu ska jag se på musikalen om Cashkortet. I den medverkar RnB-sångaren Stephen Simmonds som skulle göra comeback nu i Melodifestivalen, men han blev diskad p.g.a. nån konstig regel.
Utdrag ur musikalen om Cashkortet:
Vart tar nu brevbärar'n vägen?
Han brukar ju komma så här dags.
Har han kanske fått punka?
Han kommer nog alldeles strax.
Har han kört vilse till Polen?
Kanske han fastnat i en frys?
Har gäs konsumerat hans skalle?
Kanske är hans blod på dialys?
Jag ger upp, slappnar av, kapitulerar.
Nu täpper jag till hålet i min dörr.
(Brevbäraren kommer med ett kuvert. Stephen tar upp kuvertet ur brevlådan)
Jag ser ner, öppnar upp, ja-ag regerar!
(kuvertet innehåller ett cashkort!)
Nu ska jag konsummera småsaker!
Yeah!
Hej nu äntligen är cashkortet här!
Hags för shoping-premiär!
Ska köpa glassbåt och en liten burk gem
och en salva mot eksem!
Ja, det är en svängig musikal, det!
Nu orkar jag inte skriva mer.
Ha det gött!
P.S. Tack, Helena för att jag fick låna filmen "Willy Wonka & chokladfabriken" (från 1971 eller nått)! D.S.
Robert Wells, Joe Labero and their crapy show!
Det var inget bra alls.
Mamma fick fyra gratisbiljetter till genrepet av "Christmas Spectacular With Magic" genom GP. Senare orkade mamma inte följa med och Emil ville inte heller och efter att ha ringt runt till några kompisar som inte hade tid (jag ringde ca en och en halv timma innan insläppet) såblev det bara pappa och jag.
Men vi var ju inte direkt ensamma. Showen, med Robert Wells och Joe Labero var faktiskt inne på Svenska Mässan.
Det regnade och det var en väldans massa folk som stod i en ganska välorganiserad kö i väntan på insläppet. Det var två köer tror jag. De delade sig lite konstigt, men det var iallfall imponerande organiserat. Pappa gick till bankomaten och plötsligt när jag stod i kön upplöstes kön på tre sekunder och blev en stor klump framme vid dörrarna.
Varför vet jag inte. De hade inte släppt in iallafall.
Insläppet skulle vara 18:30, men det blev ca 18:45. Det regnade utav bara tjosanhejsan, men jag blev mest blöt av det vatten som rann från paraplyn ner som små floder rakt på mig. Bakom stod "ett äldre par", som man brukar säga, och råkade stöta till mig lite lätt med sitt paraply. Förlåt, sa de och vi började prata lite. Pappa och jag fick snylta på deras paraply lite och vi stod stilla länge i väntan på att få komma in.
Mamma fick fyra gratisbiljetter till genrepet av "Christmas Spectacular With Magic" genom GP. Senare orkade mamma inte följa med och Emil ville inte heller och efter att ha ringt runt till några kompisar som inte hade tid (jag ringde ca en och en halv timma innan insläppet) såblev det bara pappa och jag.
Men vi var ju inte direkt ensamma. Showen, med Robert Wells och Joe Labero var faktiskt inne på Svenska Mässan.
Det regnade och det var en väldans massa folk som stod i en ganska välorganiserad kö i väntan på insläppet. Det var två köer tror jag. De delade sig lite konstigt, men det var iallfall imponerande organiserat. Pappa gick till bankomaten och plötsligt när jag stod i kön upplöstes kön på tre sekunder och blev en stor klump framme vid dörrarna.
Varför vet jag inte. De hade inte släppt in iallafall.
Insläppet skulle vara 18:30, men det blev ca 18:45. Det regnade utav bara tjosanhejsan, men jag blev mest blöt av det vatten som rann från paraplyn ner som små floder rakt på mig. Bakom stod "ett äldre par", som man brukar säga, och råkade stöta till mig lite lätt med sitt paraply. Förlåt, sa de och vi började prata lite. Pappa och jag fick snylta på deras paraply lite och vi stod stilla länge i väntan på att få komma in.
Väl inne hängde vi av oss jackorna, gick i en lång korridor och hittade två platser. Det var verkligen fullsatt. Men det var ju gratisbiljetter. Showen började tio minuter för sent och Mark Levengood inledde med att hälsa välkomna och prata lite. Sedan gick han av senen och kom inte tillbaka under hela kvällen.
Robert och Joe kom upp på scenen och mitt på scenen stod en motorcykel. Den startade Joe, varvade motorn lite och tutade en gång. Sedan puttrade den lite på tomgång när Joe drog för ett draperi längs bakre väggen av scenen. Sedan drogs det undan och där var orkestern. Det var lite snyggt. Sedan satte han sig på motorcykeln och åkte av scenen. Motorcykeln syntes inte till mer och fyllde ingen funktion alls. Det är Joe laberos stil. Dyra prylar som bara är med för syns skull. Själv tycker han att han är jävligt cool och det märks. han är otroligt självgod och puffar ofta på kubanska cigarrer, bara för att han vill att det ska se coolt ut.
Det var mycket sångnummer i showen så klart. Lite tråkiga. Jag vet inte vad det var, men det var inget ös. De på scenen verkade ha hur kul som helst, men publiken var rätt uttråkad. Väldigt lama applåder efter numren och vi klappade bara takten när de sa åt oss att göra det. Det var inte så kul alls. Joe körde ett trick jag sett förut som var rätt häftigt. Han sa att han skulle få ett bord att lyfta, men misslyckades. Istället lyftes Robert upp tillsammans med pianot och pallen. Det är snyggt men han är inte bra på att prata. Det låter bara löjligt när han tjatar på bordet att det ska lyfta sig. Idén var ju OK, men allt beror på hur man säger det.
Senare kör han ett trick med ett rep. Ett trick jag sett hundratals gånger med olika trollkarlar. Bland annat med Carl Einar Häckner. Det blev inte bättre för att Labero gjorde det. Det var bara trist. Samma sak igen. Men det är så klart roligare när Häckner gör det. Labero gjorde precis samma sak med repen som Häckner gjorde. Enda skillnaden var att Labero drog upp en tjej från publiken som skulle hjälpa honom och sedan ber han två gubbar i publiken att ställa sig upp för att hålla i var sinn ände av ett rep. Den ena missuppfattade en del av vad Labero sa och då skojade Labero om det, men på ett lite väl hånfullt sätt. Publiken småskrattade lite, men man märkte att Labero själv tyckte att hans skämt var väldigt kul. Det hände flera gånger att hans skämt åtföljdes av tystnad från publiken.
Senare körde han det klassiska tricket med de kinesiska ringarna som inte går att få ihop, och sedan går de ihop. Även det är gammalt och uttjatat. Han gjorde precis samma sak med ringarna som Häckner, men Häckner gjorde lite fler saker av ringarna och så klart mycket roligare. Häckner kan verkligen få publiken att skratta. Det är Labero inte något vidare bra på. Det blir mest några småskratt ibland.
Några trick han gjorde var rätt OK, men lite tråkiga ändå. Publiken blev inte så imponerad. När Wells säger att det bara är en låt kvar ber han alla ställa sig upp. Folk ställer sig lite motvilligt och pappa frågar om vi ska gå. Vi väntar lite, men säkert en femtedel av publiken börjar ge sig av. Efter det blir det applåder, och under extranumret är ungefär hälften av publiken kvar. Ingen vidare bra föreställning.
En besvikelse.
Bortkastad tid.
Tur att det var gratis. Vill man se det någon annan gång kostar det ca 550 kronor per person. Det är illa.
Nyss läste jag på nätet om att Wells och Labero inte alls är så bra kompisar utan att det har varit lite problem att jobba ihop, men det var visserligen på Aftonbladets hemsida och nu för tiden är det ju ungefär samma klass på Aftonbladet som "Se och Hör".
Det här inlägget innehöll inga roliga länkar, men det blev jag på för dåligt humör för att fixa. Sorry!
Godnatt!
Luciaspecial, projektarbete, ny dator, m.m.
Hello!
Hur är det nu då?
Jodå, det är bra. Rätt softish, som det heter.
Just nu sitter jag och flyttar filer från den "gamla datorn" (som är tre år gammal) till den nya datorn (som vi köpte i helgen). Den gamla datorn hyrde mamma genom jobbet, och de otäcka människorna som bestämmer har bestämt att hon ska betala många tusenlappar för att få behålla den.
Det bestämde vi i familjen att sånt trams vill vi inte vara med på, så vi köpte en ny dator och så kommer några tomtenissar och hämtar den gamla. Därför flyttar vi över det vi vill spara, och tar bort sånt vi inte vill ha. T.ex. en mapp med musik med det fruktansvärt överkattade bandet "Broder Daniel". Vad den mappen gjorde bland vår musik undrar jag verkligen.
I söndags fick vi äntligen nya datorn. Det var en svinkall dag och det var rätt otäckt att bära datorn ner för den pyttelilla backen (som mellan trappan från parkeringen och vårt hus) eftersom den var glashal. Jag stod rakt upp och gled ner för backen, ja nästan surfade. Det är iofs en tre meters bit och den lutar inte så jättemycket, men jag ville inte halka med en stor dator i famnen. Sedan gick jag där fram och tillbaka med en stor skrivare och ett högtalarpaket.
Skrivaren var en allt-i-ett-skrivare, så vi kan skriva ut, scanna och kopiera. I måndags kom mina skolfoton. Praktiskt! Jag kopierade dem och snart ska jag skicka tillbaka dem.
***
Så! Nu har det gått en dag. Skrev det där uppe igår. Nu har jag kommit hem från en julshow med Robert Wells och Joe Labero. Ingen höjdare alls (Läs i nästa blogginlägg).
Denna och nästa vecka har vi i projektarbetsveckor i min klass. Det innebär att tvåorna utsätts för något konstigt arbete i projektform under två veckor, och därför har inte lärarna tid med oss. Därför får vi använda dessa två veckor till att arbeta med våra projektarbeten. Vi får jobba var vi vill, när vi vill, hur mycket vi vill. Tanken är att vi ska bli klara några månader in på nästa termin, så om man vill kan man bara sova de här veckorna och jobba senare.
Jag ska jobba med projektarbetet nästa vecka. Jag gör mitt projektarbete tillsammans med Alexandra i textiltrean, och de har inte projektarbetsvecka, så det har varit lite svårt. De har APU (Alltså praktik) och det har gjort det extra svårt att få tag på henne. Men idag träffade jag henne i skolan och vi snackade lite om hur vi skulle lägga upp arbetet. Den här veckan har jag faktiskt inte latat mig. I måndags var jag hemma och lekte med nya datorn och skrev ett manus. Jag och Art har valt en i-valskurs där man får filma grejer som sänds i Öppna kanalen (en lokal-TV-station i Göteborg). Nu har vi i kursen fått i uppgift att filma grejer till en luciaspecial den 14:e december (Angeredsgymnasiet sänder bara i Öppna kanalen på onsdagar).
Art och jag har länge haft planer på ett eget program, och nu har vi dragit igång genom att göra en luciaspecial av vårt TV-program. Allra första avsnittet av The Simpsons var ju en julspecial, så vi kommer nog få en lika lysande karriär.
I måndags skrev jag som sagt manus. Fyra sidor. Allt på rim.
I tisdags var jag i skolan för i-valet som började 8:30. 9:30 slutade lektionen, men vi var kvar i skolan hela dagen och filmade. I dag har vi filmat ännu mer och det var riktigt skoj. Låtsasbarnprogram med lussekatter som hänger i snören och allt möjligt knäppt... Vi får se hur det blir.
Imorgon ska jag nog vara hemma och redigera det vi har filmat.
I onsdags köpte jag en extern hårddisk på 250GB, så nu har jag tankat in allt vi har filmat från en dator i skolan till min hårddisk, så att jag kan redigera det hemma. Så praktiskt!
Nu ska jag skriva om julshowen jag såg i dag.
Det kommer i nästa blogginlägg!
Vi ses. ...Typ.
Hur är det nu då?
Jodå, det är bra. Rätt softish, som det heter.
Just nu sitter jag och flyttar filer från den "gamla datorn" (som är tre år gammal) till den nya datorn (som vi köpte i helgen). Den gamla datorn hyrde mamma genom jobbet, och de otäcka människorna som bestämmer har bestämt att hon ska betala många tusenlappar för att få behålla den.
Det bestämde vi i familjen att sånt trams vill vi inte vara med på, så vi köpte en ny dator och så kommer några tomtenissar och hämtar den gamla. Därför flyttar vi över det vi vill spara, och tar bort sånt vi inte vill ha. T.ex. en mapp med musik med det fruktansvärt överkattade bandet "Broder Daniel". Vad den mappen gjorde bland vår musik undrar jag verkligen.
I söndags fick vi äntligen nya datorn. Det var en svinkall dag och det var rätt otäckt att bära datorn ner för den pyttelilla backen (som mellan trappan från parkeringen och vårt hus) eftersom den var glashal. Jag stod rakt upp och gled ner för backen, ja nästan surfade. Det är iofs en tre meters bit och den lutar inte så jättemycket, men jag ville inte halka med en stor dator i famnen. Sedan gick jag där fram och tillbaka med en stor skrivare och ett högtalarpaket.
Skrivaren var en allt-i-ett-skrivare, så vi kan skriva ut, scanna och kopiera. I måndags kom mina skolfoton. Praktiskt! Jag kopierade dem och snart ska jag skicka tillbaka dem.
***
Så! Nu har det gått en dag. Skrev det där uppe igår. Nu har jag kommit hem från en julshow med Robert Wells och Joe Labero. Ingen höjdare alls (Läs i nästa blogginlägg).
Denna och nästa vecka har vi i projektarbetsveckor i min klass. Det innebär att tvåorna utsätts för något konstigt arbete i projektform under två veckor, och därför har inte lärarna tid med oss. Därför får vi använda dessa två veckor till att arbeta med våra projektarbeten. Vi får jobba var vi vill, när vi vill, hur mycket vi vill. Tanken är att vi ska bli klara några månader in på nästa termin, så om man vill kan man bara sova de här veckorna och jobba senare.
Jag ska jobba med projektarbetet nästa vecka. Jag gör mitt projektarbete tillsammans med Alexandra i textiltrean, och de har inte projektarbetsvecka, så det har varit lite svårt. De har APU (Alltså praktik) och det har gjort det extra svårt att få tag på henne. Men idag träffade jag henne i skolan och vi snackade lite om hur vi skulle lägga upp arbetet. Den här veckan har jag faktiskt inte latat mig. I måndags var jag hemma och lekte med nya datorn och skrev ett manus. Jag och Art har valt en i-valskurs där man får filma grejer som sänds i Öppna kanalen (en lokal-TV-station i Göteborg). Nu har vi i kursen fått i uppgift att filma grejer till en luciaspecial den 14:e december (Angeredsgymnasiet sänder bara i Öppna kanalen på onsdagar).
Art och jag har länge haft planer på ett eget program, och nu har vi dragit igång genom att göra en luciaspecial av vårt TV-program. Allra första avsnittet av The Simpsons var ju en julspecial, så vi kommer nog få en lika lysande karriär.
I måndags skrev jag som sagt manus. Fyra sidor. Allt på rim.
I tisdags var jag i skolan för i-valet som började 8:30. 9:30 slutade lektionen, men vi var kvar i skolan hela dagen och filmade. I dag har vi filmat ännu mer och det var riktigt skoj. Låtsasbarnprogram med lussekatter som hänger i snören och allt möjligt knäppt... Vi får se hur det blir.
Imorgon ska jag nog vara hemma och redigera det vi har filmat.
I onsdags köpte jag en extern hårddisk på 250GB, så nu har jag tankat in allt vi har filmat från en dator i skolan till min hårddisk, så att jag kan redigera det hemma. Så praktiskt!
Nu ska jag skriva om julshowen jag såg i dag.
Det kommer i nästa blogginlägg!
Vi ses. ...Typ.
Inget vidare bra dag.
Hej igen.
Den här dagen slutade inget vidare bra.
Hela dagen var liksom en lång väntan på att åka och köpa dator. Nu snackar jag inte julafton, utan nu snackar jag en dag där i stort sett ingenting händer. Man bara går och väntar och förbereder och har ganska tråkigt, och så åker vi till Computer City och där finns en dator inne på lagret som väntar på oss. Innan dess var jag hemma och bloggade (förra blogginlägget) och plockade undan den "gamla" datorn från skrivbordet. Den ska hämtas snart, så därför köper vi en ny och jag flyttade på den för att vi skulle få plats med den nya. Jag drog ur alla miljontals sladdar som hängde på baksidan och sorterade sladdarna och flyttade datorn och kopplade ihop nästan allt igen, men på ett mindre bord. Nu var allt klart. Jag åkte till stan med buss och hade halsduken på mig. Så kallt! Jag hade halva ansiktet invirat i den varma halsduken och såg ut som någon Al-Qaida-medlem. "Al-Qaida" är en grupp gubbar som ser ut att vara perfekt klädda för den svenska vintern, men de lever i öknen.
Iallafall åkte jag till stan, köpte vantar till Emil, och sedan promenerade jag till pappas jobb (tog spårvagnen en liten bit och den höll på att köra på en pappa med barnvagn, så att vagnen tvärnitade och alla ombord åkte omkring). Vi kom till Computer City, tittade lite på skrivare, högtalare och router. Vi var där länge och funderade på vilken skrivare vi skulle köpa. Och vilka högtalare skulle vi välja?
Till slut hade vi bestämt oss och vi kunde betala och bege oss hemåt.
Då sket det sig.
Det var en jättebra säljare som hjälpte oss, men det var en annan säljare som hade fixat datorn till oss. Datorn stod inne på lagret, med ett nymonterat ljudkort, men han som hade hjälpt oss med den hade gått hem för dagen och tydligen var det bara han som hade rätt att få ut den från lagret. Det hade tydligen med provision att göra. Det bästa var om vi hämtade den imorgon, men då har vi inte tid, så vi får hämta den på söndag. Faan.
Jag har varit på Computer City tre gånger den här veckan och vi har fortfarande inte fått någon dator. Det känns jättesurt och jag hade ju väntat hela veckan! Det har ju blivit uppskjutet två gånger nu! Dessutom fick jag jätteont i huvudet, så när vi kom hem lade jag mig och sov ovanpå sängen. Vi beställde hem pizza som jag åt och sedan gick jag och la mig på ängen och sov igen.
Senare väckte mamma mig, jag gjorde mig iordning, och sedan ringde jag Nina. Hon svarade inte så jag pratade in ett konstigt osammanhängande och oplanerat meddelande på hennes mobilsvar och i slutet av meddelandet fick jag ett SMS från Nina där det stod "Ring igen!". Då sade jag hejdå på mobilsvararen och ringde upp henne igen. Jag gratulerade, pratade en stund och sedan sa vi hejdå och nu bloggar jag. Nu ska jag sova.
Godnatt!
Bajsdag.
Den här dagen slutade inget vidare bra.
Hela dagen var liksom en lång väntan på att åka och köpa dator. Nu snackar jag inte julafton, utan nu snackar jag en dag där i stort sett ingenting händer. Man bara går och väntar och förbereder och har ganska tråkigt, och så åker vi till Computer City och där finns en dator inne på lagret som väntar på oss. Innan dess var jag hemma och bloggade (förra blogginlägget) och plockade undan den "gamla" datorn från skrivbordet. Den ska hämtas snart, så därför köper vi en ny och jag flyttade på den för att vi skulle få plats med den nya. Jag drog ur alla miljontals sladdar som hängde på baksidan och sorterade sladdarna och flyttade datorn och kopplade ihop nästan allt igen, men på ett mindre bord. Nu var allt klart. Jag åkte till stan med buss och hade halsduken på mig. Så kallt! Jag hade halva ansiktet invirat i den varma halsduken och såg ut som någon Al-Qaida-medlem. "Al-Qaida" är en grupp gubbar som ser ut att vara perfekt klädda för den svenska vintern, men de lever i öknen.
Iallafall åkte jag till stan, köpte vantar till Emil, och sedan promenerade jag till pappas jobb (tog spårvagnen en liten bit och den höll på att köra på en pappa med barnvagn, så att vagnen tvärnitade och alla ombord åkte omkring). Vi kom till Computer City, tittade lite på skrivare, högtalare och router. Vi var där länge och funderade på vilken skrivare vi skulle köpa. Och vilka högtalare skulle vi välja?
Till slut hade vi bestämt oss och vi kunde betala och bege oss hemåt.
Då sket det sig.
Det var en jättebra säljare som hjälpte oss, men det var en annan säljare som hade fixat datorn till oss. Datorn stod inne på lagret, med ett nymonterat ljudkort, men han som hade hjälpt oss med den hade gått hem för dagen och tydligen var det bara han som hade rätt att få ut den från lagret. Det hade tydligen med provision att göra. Det bästa var om vi hämtade den imorgon, men då har vi inte tid, så vi får hämta den på söndag. Faan.
Jag har varit på Computer City tre gånger den här veckan och vi har fortfarande inte fått någon dator. Det känns jättesurt och jag hade ju väntat hela veckan! Det har ju blivit uppskjutet två gånger nu! Dessutom fick jag jätteont i huvudet, så när vi kom hem lade jag mig och sov ovanpå sängen. Vi beställde hem pizza som jag åt och sedan gick jag och la mig på ängen och sov igen.
Senare väckte mamma mig, jag gjorde mig iordning, och sedan ringde jag Nina. Hon svarade inte så jag pratade in ett konstigt osammanhängande och oplanerat meddelande på hennes mobilsvar och i slutet av meddelandet fick jag ett SMS från Nina där det stod "Ring igen!". Då sade jag hejdå på mobilsvararen och ringde upp henne igen. Jag gratulerade, pratade en stund och sedan sa vi hejdå och nu bloggar jag. Nu ska jag sova.
Godnatt!
Bajsdag.
Grattis på 18-årsdagen, Nina!
Hej igen!
Sist skrev jag att vi skulle köpa dator på onsdagen. Idag är det fredag och så vitt jag vet finns det ingen ny stationär dator i vårt hus. Idag däremot... Wohoo! IDAG ska vi köpa datorn. Ny, fin och bra. Men först ska jag skriva att...
NINA FYLLER ÅR!
Min kära väninna, Nina, fyller 18 år idag och då får hon av mig den stora äran att bli speciellt omnämnd i min blogg. Det är ju inte illa! Jag kanske tillochmed ringer för att vara riktigt snäll. Det var ett tag sedan vi sågs... Eller, nej, vi har ju sets på bussen och så men vi har liksom inte bestämt att "den där dagen ses vi och hittar på något". Det ska vi göra någon gång och nu har jag dessutom tid. De följande veckorna är ju softa. Grattis igen, Nina, förresten.
Jo, det är som så att lärarna ska hålla på med något projektgrejs med tvåorna. Eller om det var ettorna... Ja, iallafall är det inte vi treor de ska bry sig om, så vi får två veckor till våra projektarbeten! Ingen har väl riktigt gett oss instruktioner på hur mycket man ska göra, utan man ska jobba så mycket som möjligt så att man hinner klart med projektarbetet innan man går ut trean. Vi ska visserligen gå på våra i-val (två lektioner i veckan) och så ville Claes att vi skulle gå på en lektion på en onsdag, men annars får man planera hur man vill. Jag kan t.ex. stanna hemma i två veckor. Det tänkte jag visserligen inte göra. Jag ska kontakta Alexandra (som är på praktik) och fråga hur vi ska göra med vårt projektarbete. Det kommer förhoppningsvis bli två väldigt lugna veckor.
Datorn, ja. Den ska vi hämta snart, så jag ska ta bussen till pappas jobb och åka med honom till Backaplan där vi träffar resten av familjen. Trevligt när familjen kan göra saker tillsammans.
Innan jag promenerar till pappas jobb ska jag köpa vantar. Det var nämligen så att min fluffige vän, Art, hade ett par jättecoola vantar. Jag frågade var han hade köpt dem, och redan samma dag (igår) hade jag köpt dem!
Jag med nya vantar.
Nu är det som så att de är så coola att min mor tyckte att Emil (min lillebror) också skulle ha ett par, så jag ska köpa ett par till honom också. Det är ju så himla kallt. Idag hade jag halsduk. Det var längesedan jag hade halsduk. jag kan inte påminna mig om att jag har använt halsduk i hela mitt liv, men det har jag nog. Mössa hade jag också idag för första gången det här halvåret. I morse tvättade jag håret så att det var riktigt fräscht, men när jag tog av mig mössan i skolan var det "Stig Helmer Returns". Jättesnygg frilla hade jag verkligen. Inte.
Jag lyckades snygga till skallen med vatten.
Idag har jag slutat tidigt men kom ändå hem sent. Jag har ätit i bamba, letat efter lite olika människor, glömt en bok (kom jag på nu), följt med Art till banken (och skrivit på ett papper och intygat att det är Art som är Art, eftersom han hade glömt sitt leg.), blivit uppehållen för att jag var tvungen att snacka med en viss tjej och sedan åkte jag hem. Nu måste jag sticka!
Adjö!
Som vanligt går inlägget att kommentera!
Sist skrev jag att vi skulle köpa dator på onsdagen. Idag är det fredag och så vitt jag vet finns det ingen ny stationär dator i vårt hus. Idag däremot... Wohoo! IDAG ska vi köpa datorn. Ny, fin och bra. Men först ska jag skriva att...
NINA FYLLER ÅR!
Min kära väninna, Nina, fyller 18 år idag och då får hon av mig den stora äran att bli speciellt omnämnd i min blogg. Det är ju inte illa! Jag kanske tillochmed ringer för att vara riktigt snäll. Det var ett tag sedan vi sågs... Eller, nej, vi har ju sets på bussen och så men vi har liksom inte bestämt att "den där dagen ses vi och hittar på något". Det ska vi göra någon gång och nu har jag dessutom tid. De följande veckorna är ju softa. Grattis igen, Nina, förresten.
Jo, det är som så att lärarna ska hålla på med något projektgrejs med tvåorna. Eller om det var ettorna... Ja, iallafall är det inte vi treor de ska bry sig om, så vi får två veckor till våra projektarbeten! Ingen har väl riktigt gett oss instruktioner på hur mycket man ska göra, utan man ska jobba så mycket som möjligt så att man hinner klart med projektarbetet innan man går ut trean. Vi ska visserligen gå på våra i-val (två lektioner i veckan) och så ville Claes att vi skulle gå på en lektion på en onsdag, men annars får man planera hur man vill. Jag kan t.ex. stanna hemma i två veckor. Det tänkte jag visserligen inte göra. Jag ska kontakta Alexandra (som är på praktik) och fråga hur vi ska göra med vårt projektarbete. Det kommer förhoppningsvis bli två väldigt lugna veckor.
Datorn, ja. Den ska vi hämta snart, så jag ska ta bussen till pappas jobb och åka med honom till Backaplan där vi träffar resten av familjen. Trevligt när familjen kan göra saker tillsammans.
Innan jag promenerar till pappas jobb ska jag köpa vantar. Det var nämligen så att min fluffige vän, Art, hade ett par jättecoola vantar. Jag frågade var han hade köpt dem, och redan samma dag (igår) hade jag köpt dem!
Jag med nya vantar.
Nu är det som så att de är så coola att min mor tyckte att Emil (min lillebror) också skulle ha ett par, så jag ska köpa ett par till honom också. Det är ju så himla kallt. Idag hade jag halsduk. Det var längesedan jag hade halsduk. jag kan inte påminna mig om att jag har använt halsduk i hela mitt liv, men det har jag nog. Mössa hade jag också idag för första gången det här halvåret. I morse tvättade jag håret så att det var riktigt fräscht, men när jag tog av mig mössan i skolan var det "Stig Helmer Returns". Jättesnygg frilla hade jag verkligen. Inte.
Jag lyckades snygga till skallen med vatten.
Idag har jag slutat tidigt men kom ändå hem sent. Jag har ätit i bamba, letat efter lite olika människor, glömt en bok (kom jag på nu), följt med Art till banken (och skrivit på ett papper och intygat att det är Art som är Art, eftersom han hade glömt sitt leg.), blivit uppehållen för att jag var tvungen att snacka med en viss tjej och sedan åkte jag hem. Nu måste jag sticka!
Adjö!
Som vanligt går inlägget att kommentera!
Bättre och bättre dag för dag
Hejsan hoppsan!
Chattade med Nina härom dagen och hon undrade hur jag mådde.
Sist jag skrev var det inte så jättebra precis, men det är bättre. Hon sa att det var lite oroväckande det jag skrev, och jag kom på att det kanske vore bra att skriva hur jag mår nu, så ingen går och tror att jag har dött eller ligger på sjukhus. Eller både och...
Nu känns det riktigt bra.
Bättre och bättre dag för dag.
Jag har skickat alla papper till Malmø. Man skulle skicka med passfoto, och det var stressigt värre, Jag hittade inget. Jag hade givit bort alla mina till kompisar och nicaraguaner. Jag letade flera gånger i mina skrivbordslådor och i plånboken. Jag har en hög med gamla passfoton i en låda, men alla var jättegamla.
Jag har mitt senaste inscannat på datorn, men det fanns ingen färg i skrivaren.
Till slut ringde jag Art. Ja, det var lite pinsamt. Jag frågade om han hade fått något passfoto av mig. Jajemän. Han hade det i sin plånbok tillsammans med en massa bilder på andra kompisar.
"Skulle jag... kunna... liksom... öh... ...få tillbaks det?"
Det var en rätt knäpp fråga men jag förklarade situationen och han sa att det var OK. Han skulle få ett nytt av mig...
Nästa dag skulle familjen åka iväg och titta på en dator. Då hade jag tänkt att vi kunde ta vägen om Art för att hämta kortet, och dessutom hade jag hans "Gameboy Advance" efter att han bett mig ta hand om det när han någon dag tidigare hade lagt ifrån sig sin jacka.
Jag visade pappa de svart-vita fotona jag hade skrivit ut. Jag tyckte de var alldeles för suddiga, men pappa tyckte det var OK. Jag klippte ut bilderna (jag skrev ut sex stycken) och skulle precis lägga fem av dem i en hög bland de andra passbilderna...
Då ligger ett kort överst i högen...
Mitt senaste passfoto...
I färg!
Rackarns! Typiskt. Men det var ju bra. Mitt brev var komplett med personbevis, foto, betyg, blanketter och hela kitet. Jag och pappa lade allt i ett kuvert, skrev adressen och åkte iväg. Först lade vi det på brevlådan, och sedan åkte vi på jakt efter en fin ny dator. Mamma ville inte följa med och Emil låg och sov.
Vi kikade på Power, Elgiganten, Siba och Computer City. Computer City hade en finfin dator till ett finfint pris, så den ska vi köpa. Imorgon. Oh yeah!
Dessutom kommer Allrams höjdarpaket på DVD imorgon! Den ska jag köpa. (Går man in på Google och söker på "Allrams Höjadarpaket" så föreslår den "Alarms Fjäderpaket")
Alla papper är som sagt skickade till Malmö, så nu kan jag andas ut. Sara fick sina presenter och jag tror hon blev glad. Tyvärr har vi inte snackat så mycket sedan festen, men jag ska försöka umgås med henne lite mer på rasterna. Nu har vi hamnat i var sinn grupp i teatern igen, så vi har lite olika raster, men det löser sig, som Timbuktu sa när han sket i poolen.
Nu hade jag skrivit en massa här om hur glad jag är och hur bra jag mår och att jag har lagt in skivan "Tyska Schlagerhits" på datorn, men så skulle jag spara det här och så loggades ut, så att jag fick skriva om mer än hälften, så nu är jag inte alls glad längre.
Jag försöker ändå.
Jag har haft nationellt prov idag. Efter det var det inga lektioner, men jag gick till media och klippte klart reportaget som jag och Art gjorde på Gymnasiemässan. Nu är det färdigklippt.
Det var egentligen klart förra veckan, men då glömde jag spara, och så försvann mer än hälften. Precis som med det här blogginlägget!
När jag var klar med reportaget åkte jag hem och lade in "Tyska Schlagerhits" på datorn. Det är musik som man inte lyssnar på för att det är bra, utan för att det är kul.
Igår fick jag förresten ett paket! Jag var nyfiken på vad det kunde vara. Först tänkte jag att det kanske var min MP3-spelare som jag har lämnat på lagning för ca en månad sedan. När jag öppnade var det... En moskéklocka!
När jag var på mässan i Stockholm på lovet fanns det lite olika utlottningar. På ett ställe skulle man para ihop olika religiösa föremål med olika symboler på ett papper och dessutom para ihop symbolerna med sju eller sex religioner. Efter det drog de sex vinnare, och tydligen var jag en av dem! Yeah!
Så här ser den ut:
Jag hade ställt in den på ringning och imorse fick jag en kulturchock, så att säga. Klockan låter som böneutroparna gör i moskéer. De brukar använda risiga högtalare, och det ljudet hade de lyckats fånga perfekt och lagom brusigt. Det väckte mig, och jag flög upp ur sängen. Det var effektivt, för jag gick upp ur sängen direkt.
Jaja. Nu ska jag på utvecklingssamtal.
Mamma och pappa har varit på utvecklingssamtal med Emil och nu är de på väg hem för att lämna Emil här hemma och plocka upp mig. Så käckt!
Jag skrev förut att jag skulle försöka hinna spela PSTwo (Play Station 2, den smala snygga versionen), men det sket sig som Timbuktu sa när han... Eller... Hur var det nu?
Jaja. nu måste jag springa iväg!
Adjeu!
Ja, men självklart kan du kommentera det här inlogget också!
Chattade med Nina härom dagen och hon undrade hur jag mådde.
Sist jag skrev var det inte så jättebra precis, men det är bättre. Hon sa att det var lite oroväckande det jag skrev, och jag kom på att det kanske vore bra att skriva hur jag mår nu, så ingen går och tror att jag har dött eller ligger på sjukhus. Eller både och...
Nu känns det riktigt bra.
Bättre och bättre dag för dag.
Jag har skickat alla papper till Malmø. Man skulle skicka med passfoto, och det var stressigt värre, Jag hittade inget. Jag hade givit bort alla mina till kompisar och nicaraguaner. Jag letade flera gånger i mina skrivbordslådor och i plånboken. Jag har en hög med gamla passfoton i en låda, men alla var jättegamla.
Jag har mitt senaste inscannat på datorn, men det fanns ingen färg i skrivaren.
Till slut ringde jag Art. Ja, det var lite pinsamt. Jag frågade om han hade fått något passfoto av mig. Jajemän. Han hade det i sin plånbok tillsammans med en massa bilder på andra kompisar.
"Skulle jag... kunna... liksom... öh... ...få tillbaks det?"
Det var en rätt knäpp fråga men jag förklarade situationen och han sa att det var OK. Han skulle få ett nytt av mig...
Nästa dag skulle familjen åka iväg och titta på en dator. Då hade jag tänkt att vi kunde ta vägen om Art för att hämta kortet, och dessutom hade jag hans "Gameboy Advance" efter att han bett mig ta hand om det när han någon dag tidigare hade lagt ifrån sig sin jacka.
Jag visade pappa de svart-vita fotona jag hade skrivit ut. Jag tyckte de var alldeles för suddiga, men pappa tyckte det var OK. Jag klippte ut bilderna (jag skrev ut sex stycken) och skulle precis lägga fem av dem i en hög bland de andra passbilderna...
Då ligger ett kort överst i högen...
Mitt senaste passfoto...
I färg!
Rackarns! Typiskt. Men det var ju bra. Mitt brev var komplett med personbevis, foto, betyg, blanketter och hela kitet. Jag och pappa lade allt i ett kuvert, skrev adressen och åkte iväg. Först lade vi det på brevlådan, och sedan åkte vi på jakt efter en fin ny dator. Mamma ville inte följa med och Emil låg och sov.
Vi kikade på Power, Elgiganten, Siba och Computer City. Computer City hade en finfin dator till ett finfint pris, så den ska vi köpa. Imorgon. Oh yeah!
Dessutom kommer Allrams höjdarpaket på DVD imorgon! Den ska jag köpa. (Går man in på Google och söker på "Allrams Höjadarpaket" så föreslår den "Alarms Fjäderpaket")
Alla papper är som sagt skickade till Malmö, så nu kan jag andas ut. Sara fick sina presenter och jag tror hon blev glad. Tyvärr har vi inte snackat så mycket sedan festen, men jag ska försöka umgås med henne lite mer på rasterna. Nu har vi hamnat i var sinn grupp i teatern igen, så vi har lite olika raster, men det löser sig, som Timbuktu sa när han sket i poolen.
Nu hade jag skrivit en massa här om hur glad jag är och hur bra jag mår och att jag har lagt in skivan "Tyska Schlagerhits" på datorn, men så skulle jag spara det här och så loggades ut, så att jag fick skriva om mer än hälften, så nu är jag inte alls glad längre.
Jag försöker ändå.
Jag har haft nationellt prov idag. Efter det var det inga lektioner, men jag gick till media och klippte klart reportaget som jag och Art gjorde på Gymnasiemässan. Nu är det färdigklippt.
Det var egentligen klart förra veckan, men då glömde jag spara, och så försvann mer än hälften. Precis som med det här blogginlägget!
När jag var klar med reportaget åkte jag hem och lade in "Tyska Schlagerhits" på datorn. Det är musik som man inte lyssnar på för att det är bra, utan för att det är kul.
Igår fick jag förresten ett paket! Jag var nyfiken på vad det kunde vara. Först tänkte jag att det kanske var min MP3-spelare som jag har lämnat på lagning för ca en månad sedan. När jag öppnade var det... En moskéklocka!
När jag var på mässan i Stockholm på lovet fanns det lite olika utlottningar. På ett ställe skulle man para ihop olika religiösa föremål med olika symboler på ett papper och dessutom para ihop symbolerna med sju eller sex religioner. Efter det drog de sex vinnare, och tydligen var jag en av dem! Yeah!
Så här ser den ut:
Jag hade ställt in den på ringning och imorse fick jag en kulturchock, så att säga. Klockan låter som böneutroparna gör i moskéer. De brukar använda risiga högtalare, och det ljudet hade de lyckats fånga perfekt och lagom brusigt. Det väckte mig, och jag flög upp ur sängen. Det var effektivt, för jag gick upp ur sängen direkt.
Jaja. Nu ska jag på utvecklingssamtal.
Mamma och pappa har varit på utvecklingssamtal med Emil och nu är de på väg hem för att lämna Emil här hemma och plocka upp mig. Så käckt!
Jag skrev förut att jag skulle försöka hinna spela PSTwo (Play Station 2, den smala snygga versionen), men det sket sig som Timbuktu sa när han... Eller... Hur var det nu?
Jaja. nu måste jag springa iväg!
Adjeu!
Ja, men självklart kan du kommentera det här inlogget också!
