Hejsan hoppsan!

Chattade med Nina härom dagen och hon undrade hur jag mådde.
Sist jag skrev var det inte så jättebra precis, men det är bättre. Hon sa att det var lite oroväckande det jag skrev, och jag kom på att det kanske vore bra att skriva hur jag mår nu, så ingen går och tror att jag har dött eller ligger på sjukhus. Eller både och...

Nu känns det riktigt bra.
Bättre och bättre dag för dag.
Jag har skickat alla papper till Malmø. Man skulle skicka med passfoto, och det var stressigt värre, Jag hittade inget. Jag hade givit bort alla mina till kompisar och nicaraguaner. Jag letade flera gånger i mina skrivbordslådor och i plånboken. Jag har en hög med gamla passfoton i en låda, men alla var jättegamla.
Jag har mitt senaste inscannat på datorn, men det fanns ingen färg i skrivaren.
Till slut ringde jag Art. Ja, det var lite pinsamt. Jag frågade om han hade fått något passfoto av mig. Jajemän. Han hade det i sin plånbok tillsammans med en massa bilder på andra kompisar.
"Skulle jag... kunna... liksom... öh... ...få tillbaks det?"
Det var en rätt knäpp fråga men jag förklarade situationen och han sa att det var OK. Han skulle få ett nytt av mig...
Nästa dag skulle familjen åka iväg och titta på en dator. Då hade jag tänkt att vi kunde ta vägen om Art för att hämta kortet, och dessutom hade jag hans "Gameboy Advance" efter att han bett mig ta hand om det när han någon dag tidigare hade lagt ifrån sig sin jacka.
Jag visade pappa de svart-vita fotona jag hade skrivit ut. Jag tyckte de var alldeles för suddiga, men pappa tyckte det var OK. Jag klippte ut bilderna (jag skrev ut sex stycken) och skulle precis lägga fem av dem i en hög bland de andra passbilderna...
Då ligger ett kort överst i högen...
Mitt senaste passfoto...
I färg!

Rackarns! Typiskt. Men det var ju bra. Mitt brev var komplett med personbevis, foto, betyg, blanketter och hela kitet. Jag och pappa lade allt i ett kuvert, skrev adressen och åkte iväg. Först lade vi det på brevlådan, och sedan åkte vi på jakt efter en fin ny dator. Mamma ville inte följa med och Emil låg och sov.
Vi kikade på Power, Elgiganten, Siba och Computer City. Computer City hade en finfin dator till ett finfint pris, så den ska vi köpa. Imorgon. Oh yeah!

Dessutom kommer Allrams höjdarpaket på DVD imorgon! Den ska jag köpa. (Går man in på Google och söker på "Allrams Höjadarpaket" så föreslår den "Alarms Fjäderpaket")

Alla papper är som sagt skickade till Malmö, så nu kan jag andas ut. Sara fick sina presenter och jag tror hon blev glad. Tyvärr har vi inte snackat så mycket sedan festen, men jag ska försöka umgås med henne lite mer på rasterna. Nu har vi hamnat i var sinn grupp i teatern igen, så vi har lite olika raster, men det löser sig, som Timbuktu sa när han sket i poolen.

Nu hade jag skrivit en massa här om hur glad jag är och hur bra jag mår och att jag har lagt in skivan "Tyska Schlagerhits" på datorn, men så skulle jag spara det här och så loggades ut, så att jag fick skriva om mer än hälften, så nu är jag inte alls glad längre.

Jag försöker ändå.

Jag har haft nationellt prov idag. Efter det var det inga lektioner, men jag gick till media och klippte klart reportaget som jag och Art gjorde på Gymnasiemässan. Nu är det färdigklippt.
Det var egentligen klart förra veckan, men då glömde jag spara, och så försvann mer än hälften. Precis som med det här blogginlägget!

När jag var klar med reportaget åkte jag hem och lade in "Tyska Schlagerhits" på datorn. Det är musik som man inte lyssnar på för att det är bra, utan för att det är kul.

Igår fick jag förresten ett paket! Jag var nyfiken på vad det kunde vara. Först tänkte jag att det kanske var min MP3-spelare som jag har lämnat på lagning för ca en månad sedan. När jag öppnade var det... En moskéklocka!
När jag var på mässan i Stockholm på lovet fanns det lite olika utlottningar. På ett ställe skulle man para ihop olika religiösa föremål med olika symboler på ett papper och dessutom para ihop symbolerna med sju eller sex religioner. Efter det drog de sex vinnare, och tydligen var jag en av dem! Yeah!

Så här ser den ut:

Jag hade ställt in den på ringning och imorse fick jag en kulturchock, så att säga. Klockan låter som böneutroparna gör i moskéer. De brukar använda risiga högtalare, och det ljudet hade de lyckats fånga perfekt och lagom brusigt. Det väckte mig, och jag flög upp ur sängen. Det var effektivt, för jag gick upp ur sängen direkt.

Jaja. Nu ska jag på utvecklingssamtal.
Mamma och pappa har varit på utvecklingssamtal med Emil och nu är de på väg hem för att lämna Emil här hemma och plocka upp mig. Så käckt!

Jag skrev förut att jag skulle försöka hinna spela PSTwo (Play Station 2, den smala snygga versionen), men det sket sig som Timbuktu sa när han... Eller... Hur var det nu?

Jaja. nu måste jag springa iväg!

Adjeu!

Ja, men självklart kan du kommentera det här inlogget också!