Tjenare.

Känner mig lite småbitter. Min musikvideo gick inte vidare. Jag är inte så bra på att skryta om att jag är bra, men ska jag vara helt ärlig är jag väldigt nöjd med min video. De flesta av de 65(!) bidragen som kom in var faktiskt riktigt dåliga. Istället för att välja ut tre bidrag valde Kent ut fem stycken, och det var faktiskt några riktigt bra videor.

Tydligen är sångaren i Kent, till skillnad från väldigt många artister, mycket kritisk till nedladdning av musik och någon kommenterade att jag har en pirattröja i ett av klippen i videon. Dessutom håller jag upp en massa Kent-skivor i ett klipp och det skulle föreställa att det var vinster. Efter att jag hållit upp alla skivor säger jag "Nej, du får bara välja en". Men det hörs inte så bra, och det framstår mest som att jag försöker fjäska för Kent, eller skryta med hur många Kent-skivor jag har. Men ingen av skivorna är mina. Det är Josies allihop.

På tal om Josie så såg hon och jag Sex and the City-filmen i söndags. Faktiskt riktigt bra. Dagen efter premiären. Min coola mamma såg den redan i början av juni. Den hade nämnligen premiär i Norge långt innan Sverigepremiären. Förresten heter TV-serien Sex og Singelliv i Norge. Mamsen har inte ens sett TV-serien men såg filmen på en biograf uppe i Norge och tyckte att filmen var jättebra.
Efter att Josie och jag sett filmen promenerade vi till bussen och precis innan bussen kom frågade jag Josie om hon ville gifta sig med mig.

"Kanske det!" svarade hon.
Mycket romantiskt. Jag svarade att det inte riktigt var den reaktionen jag hade väntat mig, och då insåg hon att jag inte skojade. Så då sa hon ja.



I smyg skickade jag in en annons till GP och på Facebook ändrade jag status från "In a relationship with Josie Larsson" till "Engaged to Josie Larsson". Facebook-ändringen uppmärksammades bara av kusin Camilla som gratulerade på Facebook. Tidningsnotisen ledde till att Lisa Gröön och Malin på Angereds Teater gratulerade via Facebook och att telefonen ringde hela tiden i går. Josies farmor sa att jag borde förvarnat henne. "En gammal farmor kan ju få en chock!".
Idag gratulerade Sofia Blomgren via Facebook. Henne har jag inte pratat med många gånger i mitt liv. hon har gått i min pararellklass i många år och har laggt till mig på Facebook. Men hon är trevlig vad jag minns.

Imorgon åker jag till Arvika och vi får se hur det går. På torsdag nästa vecka börjar festivalen, men först ska jag vara i sommarstugan med Josie, mamma och pappa. Syster Lisa och barnen är där också och till helgen kommer broder Daniel med sonen Caspian och sambon Jessica. Det blir nog trevligt. Sedan ger jag mig av för att jobba på festivalen. Tanken är att jag ska filma under festivalen samtidigt som jag, i år igen, är ensam nyckelfunk fö entrén. Där ska det egentligen vara två nyckelfunktionärer men Maurits kunde inte i år igen. Vi får se om jag kolapsar.

Innan jag säger hejdå ska jag presentera min Kent-video igen, efersom jag tycker att den är rätt bra.
Här kommer alltså en inofficiell video till Kents låt Vy från ett luftslott:


Over and out!

Hejs!

Jag är så glad. Jag har fått så fina brev.
Dels från diverse folk som vill göra mig rik, och så från min vän Erik Olsson. Postens VD.

Idag fick jag ytterligare ett brev från Erik Olsson. Jag får det ibland. Jag har väl inte direkt sagt att "hördu du, Erik, din gamle skojare! Ska vi ta och bli brevvänner?", men det är okej att få brev av honom ändå. Jag har inte direkt gett honom min adress, men liksom... Det är ju han som är Posten! Han har alla adresser.

Han skriver så fint och personligt till mig. Som en riktig vän. Jag har visserligen aldrig träffat honom, men han verkar gilla mig ändå.
"Snart är sommaren här! Och visst ska det bli skönt att koppla bort jobbet under några veckor och ägna oss åt välförtjänt avkoppling. Du kanske kommer att påta i trädgården, koppla av med en bok eller resa bort någonstans. Oavsett vad du gör så vill jag önska dig en riktigt skön sommar." Ja, jisses. Den där Erik verkar vara en trevlig pajsare. Han spånar lite fritt på vad jag ska göra i sommar. Jag har ju inte svarat på något av hans brev. Jag känner mig riktigt oartig. Jag borde skicka ett svar till honom. Ja, det måste jag göra. Han kanske blir ledsen. Han har faktiskt skickat en del brev till mig, och jag har inte svarat på ett enda. Han har ju faktiskt skrivit sin adress i slutet på brevet. Klart att han vill ha svar. Urs, vad jag känner mig oartig nu.

Han skriver iallafall att vi lämnar en framgångs- och händelserik första del av 2008. "Vårt resultat talar sitt eget språk...", "Vi kan också stoltsera med att vi fortsatt har en kvalité i världsklass och att sjukfrånvaron minskar." Ja, den där Erik är stolt över sitt företag och jag känner mig som om jag vore hans partner. Men hjälp! Tänk om det är det han vill? Att jag blir hans affärspartner! Det är därför han skriver så fint till mig och berättar så mycket om företaget.

"Den 1 april 2008 var en mycket speciell dag i Postens historia. Då kunde vi offentliggöra avsiktsförklaringen om samgåendet mellan Posten och Post Danmark. Nu följer ett antal processer, bland annat ska samgåendet prövas av EU:s konkurrensmyndigheter innan det hela formelt är klart. Jag kommer att återkomma till dig kring vad som pågår och vad som kommer att hända i de fortsatta stegen."
Shit! Han vill ha mig som affärspartner! Det här är ju skitcoolt!

"Tack för alla dina insatser hittills under 2008, ta hand om dig i sommar och välkommen tillbaka till en händelserik höst i Posten!" Aaaw! Han är för gullig den där Erik. Smicker funkar på mig.
Om jag nu skulle bli Erik Olssons affärspartner... Erik och Albin Olsson. Eller kanske Albin och Erik Olsson. Då skulle jag ju inte göra det för pengarna. Nej, nej, nej. Jag har stora grejer på gång...

Jag får nu dagligen mail från trevliga människor, som verkligen litar på mig. Jag brukar aldrig prata om min ekonomi, men jag är beredd att göra ett undantag. Förr fick jag aldrig de här mailen, men nu har jag fått flera stycken. Ryktet om den fine, ärlige och pålitlige Albin Olsson har kanske spridits över världen?

Min nye vän Mohammad Mofazzal skriver:
"Hello Dear,
I`m sorry for embarrassing you with my mail.I just gone through your
profile and concluded that we can work together in good harmony,for
betterment of our future,in a shortest period of time, if only we can work
together."

Den här fine mannen har tagit hand om "Mr Christian"s pengar. Den här Mr Christian var tydligen "the
President of carmaker BMW`s museum". Han och hans familj dog i en tragisk flygolycka 2000. Den här Mohammad Mofazzal har förgäves försökt hitta några arvingar till Mr Christian, och pengarna kommer tydligen att försvinna på något konstigt sätt. Hur mycket pengar rör sig det här om då?
Min vän Mohammad skriver om Mr Christian att "he had a fixed time deposit of 1,700,000.00 ( one
million and seven hundred pounds sterling )with a finance house in Malaysia
and stocks worth 1,257,000.00 (with unclaimed dividends) being managed by
his stockbrokers."
KATSCHING, BABY! Jag kommer bli rik. Han vill att jag tar hand om pengarna! Kanske för att min flickväns farfar jobbade på BMW i många år?

Men den lyckliga sagan slutar inte där!

Jag fick också mail från Mr.Mou Xinsheng från Kina. han vill att jag tar hand om pengar åt honom!

Samtidigt har jag fått mail från NEWLY HEINEKEN INTERNATIONAL ONLINE EMAIL LOTTERY som jag inte ens visste att jag anmält mig till! Och jag har vunnit $950,000.00 USD (Nine Hundred And Fifty Thousand US Dollars).
Helt sjukt!

Men inte nog med det! Jag har fått mail från FedEx och de skriver att de har ett paket till mig som jag inte hämtat ut. med paketet följer ett kuvert med en check på $800,000.00 (Eight Hundred Thousand US Dollars).

BMW fortsätter att sprida glädje genom att utse mig till "the STAR PRIZE WINNER of this year!"
De skriver att "This makes you the proud owner of a brand new BMW 5 Series 550i Sport
Saloon car and a cash prize of £45,000.00 (Fourty Five thousand Pounds
Sterling's Only)."

Till sist fick jag ett mail från Madam Felicia Hines som skriver något om att när hennes nu döde man levde "he deposited the sum of 10 Million (Ten Million) Great Britain Pounds Sterling", men jag orkar inte läsa allt. Jag behöver inte mer pengar! Ja, jävlar!

Nu ska jag kika på några fina villor som jag ska renovera. Sen blir det fest, och ni är bjudna!
Och så borde jag svara på Erik Olssons brev.

Over and out!

Hejs!

Förra helgen åkte jag och Josie till Stockholm. Efter drygt en timme skulle Josies kusin Cajsa dyka upp, men det blev något krux med hennes tåg, så hon fick åka buss och dök upp efter två timmar istället.
Resan gick ungefär ut på att Josie och Cajsa skulle shoppa. Jag åkte med för att jag tänkte att jag kanske skulle ha lite kul och så tog jag med kameran så att jag skulle kunna videoblogga.

Videobloggen skulle handla om Stockholmsresan, men det blev mer tvärtom. För min del handlade Stockholmsrean om videobloggen. Eftersom tjejerna drog runt mig till olika klädaffärer så filmade jag och det var mest det jag sysselsatte mig med. I helhet får resan två poäng av fem.
Det blev cirka en och en halv timmes fim, och det har jag nu lyckats klippa ihop till 10 minuter och 58 sekunder (exakt). Jag har lyckats få med klipp ur elva olika låtar och jag är faktiskt riktigt nöjd med hur filmen blev. Inte 100 procent nöjd men 98, kanske.

Så... Här är den:
Albin videoblogg - Stockholmsresan


Josie har förresten också bloggat om Stockholmsresan.
Over and out!

Hej hopp.

I mitt förra inlägg berättade jag om en bloggare som heter Albin Olsson.
Jag känner några stycken som heter Albin. En av dem är en mcket god vän till mig, en annan är mytoman. Dock känner jag ingen annan Albin Olsson än mig själv och tyckte därför att det var lite kul att hitta en namne, som dessutom också bloggar.

I början brydde jag mig inte så mycket. Någon bekant till Josie undrade om det var jag som bloggade på 1000 apor. Men när någon snubbe ringde och ville intervjua mig "om min blogg på 1000apor" insåg jag att folk faktiskt blandade ihop mig och den där andre snubben.

Den andre Albin Olsson bloggade om att hans bror hade blivit förlamad. Sedan hade brorsan kommit hem och plötsligt rest sig upp, ropat "Det är ett mirakel!" och alltså lurat Albin Olsson. Jag kommenterade detta inlägg. Ganska tråkig kommentar, måste jag erkänna, men jag skrev ändå "Det var ett elakt skämt, må jag säga. Men vad som är ännu elakare är att sno andras namn! Det är jag som är Albin Olsson. Det är jag som är 21 år! http://albinolsson.com! Nu har jag bloggat om dig!"
Jag tänkte att han antingen skulle tycka att det var lite kul eller så skulle han inte bry sig alls.

Innan jag skulle gå till jobbet igår snubblade jag in på den där Albin Olssons blogg igen.
Då hade han bloggat om mig. Det tyckte jag var lite roligt.

Hans inlägg började så här:

"Jaha nu kommer det fram att det finns en kille som heter Albin Olsson. Han bloggar. Jag är ganska säker på att han tycker att han är mer bloggare än vad jag är. Albin Olsson har nämligen bloggat mycket längre än jag. Om detta vill jag bara säga att jag håller med, du är en bloggare Albin, det är anledning ett till att jag hatar dig."

Det börjar ju bra. Han hatar mig för att jag är bloggare. Jag kan förstå honom lite. Det finns en jäkla massa bloggar som inte handlar om någonting. Bara skräp.

"En annan anledning för min avsky är att Albin Olsson aldrig har kommit sig för att skriva någonting roligt, om man inte anser inlägg om teknikstrul vara roligt. Det enda som var lite roligt var ett inlägg där Albin Olsson sitter i en ambulans... nej detta är inte riktigt sant. Det är roligt att Albin verkar veta allt om schlager och tror att det finns någon annan som finner detta intressant."

Okej. Han har iallafall tittat på min blogg. Kanske tittat på bilderna. Hade han läst mitt inlägg om honom (och mig) hade han ju sett att jag faktiskt erkänner att bloggen har varit tråkig den senaste tiden. Och det där med Melodifestivalen kanske jag också kan hålla med om. Men att säga att ingen annan tycker att schlager är intressant? Det är ju det TV-program som har överlägset flest tittare, och alla tidningar skriver ju hur mycket som helst om det.
Jag har själv klurat på det där med melodifestivalens bögstämpel, men i stort sett alla tittar ju på Melodifestivalen. Och alla är inte bögar.
Men å andra sidan... Jag skrev faktiskt om honom att "Det verkar som att han skriver tråkiga inlägg om hur han ringer någon kompis och att hon/han är full. Väldigt meningsfullt. Och av någon anledning verkar han få pengar för att blogga på sajten 1000apor.se. Hur gick det till?", men ursäktar mig själv genom att skriva det tidigare nämnda att min egen blogg inte är så himla intressant för tillfället.

"Einar" skriver ett inlägg med rubriken Promota inte den nollan:
"Du spelar ju honom rätt i händerna. Han vill ju inget hellre än att du skriver om honom. Han kommer ju få besök på sin sida som för ovanlighetens skull inte är från hans mamma eller pojkvän."

Det var faktiskt roligt, även om det inte är helt sant. Visserligen kollar mamma, pappa och flickvännen min blogg. Men jag har ibland fått över 100 besökare om dagen (innan bloggflytten som pajade alla länkar) och som vi alla vet får min blogg även besök av folk från Arbetsförmedlingen, en kille på Wendelsberg (som jag aldrig hört talas om innan), folk i Arvikafestivalens ledning och en massa andra människor.

Dessutom har den andre Albin Olsson inte länkat till min blogg, eller ens lämnat någon liten ledtråd om var min blogg finns. Han kanske glömde...

Namn: Albin Olsson
Ålder: 21
Bor: Lycke
Familj: Mamma
Yrke: Lagerarbetare

Det där är inte jag. Jag lovar!
Det började med att flickvän Josie chattade med nån kompis till hennes storebror. ...Har jag för mig.
Hon berättade om sin nye pojkvän (jag) och att jag heter Albin Olsson. Kompisen svarade någonting i stil med "Åh, är det den Albin Olsson som bloggar på den där Schulman-bloggen?". Josie begrep inte alls vad han menade, och när hon berättade detta för mig blev jag ytterst konfunderad? Jag googlade och hittade en blogg som skrivs av en kille som heter Albin Olsson. Han är dessutom 21 år och bor utanför Göteborg.

Jahapp.
Vem är han? Inte vet jag.
Det verkar som att han skriver tråkiga inlägg om hur han ringer någon kompis och att hon/han är full. Väldigt meningsfullt. Och av någon anledning verkar han få pengar för att blogga på sajten 1000apor.se. Hur gick det till? Och ännu en gång: Vem är han?

1000apor.se har jag inte så stor koll på. Men bröderna Schulman har tydligen dragit igång någon sajt. Jag vet knappt vilka de är. Har bara sett bilder på dem och ryggat tillbaka och undrar varför de inte går till tandläkaren. Läste på Wiki att de är kända för att de är adliga eller nånting. Jaja. Har man pengar kommer man in varsomhelst trotts att man inte är snygg.

Nu ska jag vara lite objektiv. Att klanka ner på att den där andre Albins blogg är tråkig kanske inte är så bra tajmat, eftersom min egen blogg är lite trist för tillfället. Mitt eget liv är för tillfället inte jättespännande. Innan har jag kunnat blogga om lite intressanta saker som när jag faktiskt jobbade på en teater och var med i en föreställning, eller när jag var med i P3 som Dialektmannen och senare blev ombedd att vara med fler gånger i både P3 och P4. Ja, mitt liv har varit händelserikt trots att jag bara är 21. Men nu jobbar jag fortfarande på Posten och får fler och fler fysiska problem.

Namn: Albin Olsson
Ålder: 21
Bor: Mölnlycke
Familj: Mamma, pappa, tre syskon. Bor dock med flickvännen och svärföräldrarna.
Yrke: Terminalarbetare

Det där är jag. Inga större skillnader mellan min lista och den där andre Albins lista. Lite kusligt.
Samma namn. Samma ålder. Han bor i Lycke, nordväst om Göteborg. Jag bor i Mölnlycke, sydost om Göteborg.
Andra familjeförhållanden. Hans yrke är lagerarbetare. Jag är anställd som terminalarbetare.

Efter att min blogg krånglade i och med den där systemuppdateringsgrejen så har jag förlorat google-träffar. För hittade man min blogg oavsett vad man sökte på, och sökte man på Albin Olsson kom jag oftast överst. I skrivande stund hamnar jag bara på tionde plats av 176 000. Dåligt.
Detta beror dels på krånglet, men också på den där andre Albin Olsson. Han norpar hela sex av de nio översta placeringarna. Nu upptäckte jag dock att min egen Hejs.se ligger etta. Det känns lite bra. Jag får uppdatera den igen. Den är så ful! Jag har säkert haft tio helt olika versioner av den. Men nu har jag en ny idé.

Anyways...
Härom dagen var måttet rågat när jag fick ett telefonsamtal. Det var en snubbe som pluggade journalistik på GU. Sa han. Jag funderade på att söka den utbildningen, men det var för sent. För en kort sekund tänkte jag att han kanske ville be mig börja iallafall. Men sedan frågade han om jag var Albin Olsson som bloggade. Jajemän. Det var jag.
"Okej. Vad bra. Jag skulle vilja intervjua dig!" "Oj, varför då?" Han berättade att han skrev om media eller kultur eller någonting och att han hade läst på 1000apor och att jag skriver väldigt... "Vä-vä-vänta lite här nu..." avbröt jag. Det är inte jag. Jag heter visserligen Albin Olsson och har en ganska välbesökt blogg, men jag bloggar inte på 1000apor. Det är någon annan. Jag bor i Mölnlycke. Han bor i Lycke. "Jaha! Jag trodde Lycke var någon form av slang för Mölnlycke..."
Jag sade att tyvärr. Det var inte jag.
Han bad om ursäkt och jag sade att det inte gjorde någonting.
"Nu har jag ju något att blogga om!"

P.S. I mitt googlande hittade jag dessutom en kille som är helt säker på att den andre Albin Olsson är påhittad! D.S.