Gutten tjenare, som de säger i Tyskland.

Nu hade jag egentligen tänkt börja skriva lite om veckan, men nu hände det en grej. Tyskland har jag ju skrivit där uppe, och så tänkte jag att man skulle klicka på Tyskland och få upp en kul bild som helst skulle håna nazister. När jag letade efter en sån bild hamnade jag plötsligt på en riktig amerikansk nazistsida "National Socialist Movement Oregon", och då var det inte roligt längre. Mina fördomar om att amerikaner är dumma i huvudet har ännu en gång visat sig stämma, men jag trodde faktiskt inte att det fanns så seriösa nazister i världen. Inte ens i USA. Fy faan. Äckligt är det.

Den här sidan hittade jag ockå, och den var mycket bättre: http://www.web.apc.org/~ara/Art/postrart.htm

Vad jag egentligen skulle skriva om var det här lovet. Det känns liksom inte som ett höjdarlov.
Grejen med ett lov är att man ska slappa, ta det lugnt, göra vad man vill och ha kul. Att göra vad man vill innebär visserligen inte att man måste slappa, men det vill jag ibland. Umgås med kompisar är också en av de saker man borde göra på lov. Läste nyss en kommentar på förra blogginlägget där Nina skriver att vi borde träffas. I övermorgon är lovet slut och jag borde ha träffat Nina. Och Lisette skulle jag träffa. Jag kanske tillochmed hade lovat att ringa henne. Helvete! Sara fyllde 18 i onsdags! Vilken idiot jag är! Hur kunde jag glömma det? Aaah... Jag som har gått och oroat mig för att jag och Sara glider ifrån varandra (Sara går i min klass, och vi har varit väldigt, väldigt bra kompisar sedan vi började gymnasiet) och så glömmer jag bort hennes 18-årsdag! Jag har iallfall tänkt på present till henne och jag mindes iallfall att hennes födelsedagsfest inte var idag, utan att den är flyttad till nästa helg. Jävla pucko! Hur kunde jag... Jag kan ju inte direkt ringa nu och bara... Nä, fy faan. Jag får prata med henne på måndag. Eller... Nä, jag ringer imorgon. Men jag vill ju helst prata med henne "på riktigt". GAAAH! Jaja... Det ordnar sig, som Tibuktu sa.

Iallafall känns det som att jag har blivit snuvad på en del av lovet.
I söndags stack Cissi, Alexandra, Katarina och jag till Stockholm och stod på en mässa från måndagen till i onsdags. Vi skulle representera Angeredsgymnasiet, som i sin tur representerade SMUL-projektet. SMUL-projektet är det projekt som finansierade Nicaraguaresan. Iallfall fick vi en liten monter mot väggen. Från montern såg man tydligt ingången till mässan, men från ingången såg man inte montern. Den var väldigt dumt placerad och det kom kanske max sex intresserade personer varje dag. Vi var ju fyra personer, och dessutom delade vi monter med CIU, som hade två representanter på plats. De var väldigt trevliga och vi hjälpte dem med att passa montern, och de hjälpte oss när vi sprang iväg. Jag och Alexandra upptäckte en ny hobby. Vi plockade gratisgrejor. På alla mässor finns det utställare som har skålar med godis som man får ta. Det har jag alltid gillat, men på den här mässan gick vi verkligen in för att ta godis, och framför allt: Pennor! Vi tog minst 40 stycken var under de tre dagarna. Olika färger och former. Gratis var det, så vi gjorde ju inte direkt något olagligt. Jag fick dessutom kanske tre t-shirtar, fyra nyckelband, två reklam-DVD:er, en CD-singel (med Pantamera-låten) och en talbok på CD. Det var nog det bästa med resan. För övrigt var resan trist.
Vi gick runt i Stockholm en av dagarna. Cissi och Alex tittade på kläder och jag gick med. Det fanns inte så mycket att göra. Det fanns inte heller så mycket tid att göra nått. Vi skulle vara på mässan och en gång om dagen skulle vi upp på en liten scen inne på mässan och berätta vad SMUL-projektet var för något, och det var i genomsnitt två personer som lyssnade varje gång.
Nej, ingen höjdarresa. Av någon anledning gnällde Cissi på mig hela tiden. Vet inte varför. Kanske var jag på dåligt humör av den tråkiga resan och var grinig mot henne. Vet inte. Iallfall känns det, som sagt, som att jag har blivit snuvad på en del av lovet, de fyra dagarna vi var i Stockholm. Dagen efter vi kom hem satt jag bara vid datorn och degade. Jag slösade bort massa tid på att skriva på Wikipedia. Rätt meningslöst. Jag skrev jättemycket om Slagsmålsklubben och deras skivor, om Galenskaparna & After Shave, 50hertz och en massa annat. Bortkastad tid. Jag gick inte utanför dörren på hela dagen.

Igår började dagen segt. Jag såg Spiderman 2 (vilket jag inte gjorde på tåget, trots att jag skrev i bloggen att jag skulle göra det) och på MSN pratade Pab och Goblin om att bowla. När vi till slut ringde och bokade var det fullt. Det fanns bara plats klockan 19, men då kunde inte Goblin vara med och Pab och jag ville inte bowla ensamma, så vi sket i det. Mamma och pappa köpte hem pizza och även den dagen verkade bli seg.
Gick in på MSN efter maten och allt verkade bli bajs. Då kom Pab på den smarta idén att ha takfest. Vi stack ut och hade det roligt, Pab och jag och på kvällen gick jag hem till mig och Pab hem till sig och så såg vi på FCZ. det blev en rätt OK dag till slut.

Idag har jag varit på teater. Först åkte vi till en grekrestaurang och åt mat som var lite god. Mitt ena grillspett smakade lite för bränt och det andra, ett kycklingspett, var gummiaktigt. Billig kyckling. Inte bra. Bara fett.
Sedan gick jag och mamma till Folkteatern och såg Processen. Den var bra. Lite knepigt att fatta vissa delar, men det mesta fattade jag. Det var bra musik och de sjöng bra. Sedan väntade vi på att pappa skulle komma och hämta oss. När vi väntade kom jag att tänka på att jag har så mycket att göra. Dels vill jag ju få bra betyg på mitt projektarbete, och så vill jag att Arts och mitt TV-program som vi gör i skolan ska bli bra, och helst av allt vill jag ju att vår slutproduktion blir bra nu i trean. Det blir en allvarlig pjäs. Det ska bli kul, men mycket att göra. Hur jag kommer hinna allt vetifan, men Det löser sig, som Timbuktu sjunger. I en annan bra låt sjunger Timbuktu och Simone Moreno "Vi drar till Malmö", och det ska jag nog också göra. Jag ska nämnligen skicka in ansökningsblanketter till scenskolan i Malmö och det är bråttom. Dessutom ska jag välja en av åtta pjäser att spela upp en scen ifrån, plus att jag ska välja en scen ifrån valfri pjäs. Jag ska inte visa det förrän i februari eller nått, men jag ska ha valt om mindre än två veckor, ungefär! Ojojoj, vad stressigt! Och så ska jag göra ett fördjupningsarbete i Kulturhistorian. Och någon dag ska man hinna träffa Nina och en annan dag ska man hinna träffa Lisette och så ska man försöka att inte glida ifrån Sara, som är en jättejättejättebra kompis och så ska man vara snäll mot alla männsikor, men enligt rykten har jag behandlat en del kompisar illa utan att veta om det. Urs. Jag är stressad! Och så är det två tjejer som verkar intresserade av mig, men jag tror inte att jag har tid att ha någon flickvän. Ja, där gick jag nog händelserna i förväg. Jaja...
Andas... *phuuuuu*

Efter att vi stått där och väntat (och pratat om scenskolan, TV-programmet och projektarbetet) kom pappa och hämtade oss. Vi åkte till Kvastekulla kyrkogård och såg på alla gravljus och tittade till farmors grav och så var vi i minneslunden där de har gömt farfar. Det kändes lite konstigt, men det var vad farfar ville.

Imorgon kommer min syster Lisa, hennes Jimmy, deras Leon och... Kusin Louse som jag inte sett på flera år. Det ska bli kul. Jag har för mig att hon såg ut ungefär så här. (När jag såg Jalla! Jalla! första gången för några år sedan tyckte jag att hon som spelade huvudpersonens utvalda fru var lik min kusin Louise Tegebäck. Härom dagen fick jag veta att det var Laleh som spelade henne).

Nu ska jag snart sova. Godnatt!

Detta inlägg, liksom alla andra i den här trevliga bloggen, går att kommentera. Vill du skriva en liten rad så klickar du på "Komentarer" här nedanför.