Pantamera
Det där med att blogga varje dag failade ju direkt. Jag hann inte med att blogga i går. Men jag hann med annat.
Jag jobbade på Bokia från 9:45 till 19:00. Det börjar bli lite stressigt, och det blir hela tiden mer och mer nu i jul. Ute i lunchrummet har vi en tunna där vi slänger pantburkar och -flaskor. Det är ju många av kollegorna som köper dricka till rasterna, så det blir ju en del burkar och flaskor. Lite då och då går någon och pantar alttihop och köper fikabröd eller något annat gott till lunchrummet. Det var väldigt, väldigt längesedan någon gjorde det sist, så tunnan har varit överfull länge, och bredvid tunnan stod en papperskasse som var helt full, och ovanpå den en plastkasse som också var nästan full.
Jag jobbade på Bokia från 9:45 till 19:00. Det börjar bli lite stressigt, och det blir hela tiden mer och mer nu i jul. Ute i lunchrummet har vi en tunna där vi slänger pantburkar och -flaskor. Det är ju många av kollegorna som köper dricka till rasterna, så det blir ju en del burkar och flaskor. Lite då och då går någon och pantar alttihop och köper fikabröd eller något annat gott till lunchrummet. Det var väldigt, väldigt längesedan någon gjorde det sist, så tunnan har varit överfull länge, och bredvid tunnan stod en papperskasse som var helt full, och ovanpå den en plastkasse som också var nästan full.
Härom dagen bestämde jag och kollegan Sabina att vi skulle gå och panta alltihop på fredagen (igår). Sabina var lite osäker, och berättade att hon aldrig pantat burkar och flaskor förut. På riktigt! Hon är ju faktiskt snart trettio. Först hittade hon på ursäkter om att hon skulle vara sjuk på fredagen, men på fredagsmorgonen bestämde att vi båda skulle ha rast klockan två. Hon såg inte fram emot att gå och panta. Hon tyckte det verkade äckligt, och en annan kollega hade skrämt upp henne genom att säga att burkarna i botten av tunnan säkert var håriga vid det här laget.
Vi tog iallafall en soppåse och hällde i alla burkar i den. I botten av tunnan låg en gammal köttbulle, en chokladbit och lite bröd. Sedan traskade vi bort till Hemköp, och Sabina sa, på fullaste allvar, att hon inte trodde att hon skulle nå upp till hålet där man stoppade in burkarna. Mend et visade sig inte vara några problem. Jag fick börja, men efter en stund såg hon att det inte var så svårt. Hon tog några småpåsar som handskar på händerna och började lasta in burkar i maskinen. Jag fick påminna henne flera gånger om "Botten först" och att man bara fick stoppa in en burk i taget.
Det tog en bra stund, och efter 118 burkar och flaskor fick vi ett kvitto på 117 kronor.
Katching!
Det var en rejäl summa. För det köpte vi två burkar pepparkakor, en kanellängd och en flaska julmust. Så nu har kollegorna, och vi, mycket gott att smaska på i helgen.
Efter jobbet fick jag och min fru besök av Stefán och Maddis. Det var trevligt. Vi såg på På spåret, pratade, och spelade. Det var jättekul, men för att det inte skulle vara för vuxet parmiddagaktigt beställde vi onlinepizza.
Nu måste jag snart gå till jobbet. Idag och imorgon är Josie inte bara min fru, utan även min kollega. Det är alltid lite kul. Och idag kommer dessutom Camilla Läckberg, Martin Melin och Pernilla Wahlgren och hälsar på och signerar böcker.
Over and out!
Vi tog iallafall en soppåse och hällde i alla burkar i den. I botten av tunnan låg en gammal köttbulle, en chokladbit och lite bröd. Sedan traskade vi bort till Hemköp, och Sabina sa, på fullaste allvar, att hon inte trodde att hon skulle nå upp till hålet där man stoppade in burkarna. Mend et visade sig inte vara några problem. Jag fick börja, men efter en stund såg hon att det inte var så svårt. Hon tog några småpåsar som handskar på händerna och började lasta in burkar i maskinen. Jag fick påminna henne flera gånger om "Botten först" och att man bara fick stoppa in en burk i taget.
Det tog en bra stund, och efter 118 burkar och flaskor fick vi ett kvitto på 117 kronor.
Katching!
Det var en rejäl summa. För det köpte vi två burkar pepparkakor, en kanellängd och en flaska julmust. Så nu har kollegorna, och vi, mycket gott att smaska på i helgen.
Efter jobbet fick jag och min fru besök av Stefán och Maddis. Det var trevligt. Vi såg på På spåret, pratade, och spelade. Det var jättekul, men för att det inte skulle vara för vuxet parmiddagaktigt beställde vi onlinepizza.
Nu måste jag snart gå till jobbet. Idag och imorgon är Josie inte bara min fru, utan även min kollega. Det är alltid lite kul. Och idag kommer dessutom Camilla Läckberg, Martin Melin och Pernilla Wahlgren och hälsar på och signerar böcker.
Over and out!
Kommentarer:
Trackback
