Nu var det ju snart en vecka sedan, men jag skriver ändå idag om premiären. Eller seriestarten. Eller vad det heter.

Redan på måndagen innan seriestarten stod det om min kära mormor i Västgötabladet. Det är en lokaltidning för Tidaholm, och mormor hade blivit intervjuad och jag hade mailat över en av mina bilder från inspelningen. Nu tror jag dock att just den scenen som är med på bilden klipptes bort, men mormor medverkar i programmet iallafall. Här är artikeln:


Västgötabladet måndagen den 28 september.

På onsdagen var det dags för seriestart i Barnkanalen klockan 18:30, men redan vid lunchtid ringde mamma från Norge och berättade att mormor hade blivit intervjuad i lokalradio. Jag tänkte att små lokalradiostationer inte har någon form av lyssningsarkiv på deras hemsidor, men det visade sig att det var P4 Skaraborg som hade intervjuat henne.
På deras hemsida lyckades jag hitta det här lilla textstycket:



Och om man klickade på länken "då kanske vi kan be mormor" så kunde man höra intervjun. Och den intervjun har jag så klart spelat in så att man kan höra den här:


När det närmade sig premiären uppdaterade jag min Facebook-status flitigt, och det såg jag att andra i teamet gjorde också. Det var några som skickade vännerförfrågningar samma dag, eller dagen innan. Fredrik, som spelar frisören och Anna-Lisa från dockmakeriet, t.ex. Och alla uppdaterade vi då och då våra statusar. "Bara en timme kvar" skrev jag "KOLLA IN BARNKANALEN 18:30" skrev Malini.
Jag skrev vid något tillfälle att "det här är större än nyår!", och det var det. Jag tog på mig finskjorta, Josie tog på sig finkläder och vi drack cider ur champagneglas. Svärmor Lena fick lite mousserande vin.


Skål!

Sen började programmet. Och det kändes bra. Jag var nöjd. Men det kommer elva avsnitt till! Ända fram till 23:e december håller serien på, och det kommer ju bli en vana att kika på Barnkanalen varje onsdag klockan 18:30.

Efter programmet loggade jag in på Facebook och hade fått 18 nya "notifications". Folk hade kommenterat och skrivit att det var roligt och bra. Efter en stund loggade jag in igen, och då var det 16 nya kommentarer. Det var några stackare som missade programmet, och SVT Play ville inte fungera. Det fanns länkar till För alla åldrar på SVT Play, men på den sidan var det tomt. Jag ringde till SVT och frågade. Min pappa ringde också till SVT och frågade (fick jag veta senare), men kvällen gick utan att programmet kom upp.
På morgonen fanns det inte heller, men vid lunchtid fungerade det plötsligt och jag basunerade ut det på Facebook. Och min kompis Lisette länkade på sin Facebook och skrev att hennes kompis (jag) var med i programmet.

Sen kommenterade ännu fler och sa att "Hurra! Nu kan vi se det!".
Ja, det var verkligen trevligt och roligt. Min nationella TV-debut (jag har ju varit med lite i Lokal-TV innan).


Jag som finsk hamnarbetare i SVT Play.

Lillebror hade ju hört min Lilltjejen-röst innan, men morbror Staffan och hans fru Britt-Marie hade inte förstått att det var jag. Det är ju en rätt udda röst.

Men jag är jättestolt över min insats, och mina snälla syskon har sagt att det var bra, och både storasyster Lisa och storebror Daniel skrev i sina Facebook-statusar att de var stolta över mig. Tack!

Redan imorgon kommer ju nästa avsnitt. Då handlar det om kärlek, och mormor ska vara med igen. Pyttelite. Nästa vecka handlar det om pengar, och då kommer Allram Eest på besök. Det blir också kul. Jag ska försöka få in nåt avsnitt i bloggen, men vi får se.

Ha det bra!
Adjö!