Tredje dagen på BLA var rätt trevlig.

Det började med att jag fick några småuppdrag. Koppla in och installera en scanner, och en skrivare. Dessutom skulle några skåpsluckor fixas. Gångärnen var trasiga, så det kunde jag inte göra så mycket åt.
Scannern var trasig, men jag skruvade upp den och monterade fast ett litet hjul och en metallbit och så funkade den! Hittade drivrutiner också så scannern verkar funka felfritt. Skrivaren var det inga problem med heller.

Jag har fått vara lite budkille också. Jag skulle lämna och hämta lite saker på olika ställen i stan. ett bra sätt att lära känna stan lite bättre. Petter bestämde dessutom att BLA skulle betala ett månadskort åt mig. Jättesnällt!

En kamera skulle till en snubbe på Söder. Jag fick skjuts dit av fotografen. Sen åkte jag tunnelbana till St Eriksplan för att lämna en hårddisk. Jag trodde jag skulle hämta den också, men hon som skulle ha den var inte där. Jag lämnad den till en i receptionen, och så skulle jag komma tillbaka lite senare. Jag frågade då om han i receptionen kunde rekomendera nåt bra lunch-ställe och han tipsade om nån thairestaurang längre bort. Den hittade jag inte, men jag hittade en kinaresaturang med god buffé.
Sen gick jag tillbaka till stället med hårddisken och fick vetaatt den skulle bli klar imorgon. Det var nåt som skulle tankas in på den.

Sen åkte ja till Slussen. Det var rätt bra att åka runt sådär. Då fick jag lära mig lite om tunnelbanesystemet och så lärde jag känna Stockholm lite bättre. När jag gick på en av perrongerna kände jag verkligen att nu är jag i Stockholm. Det känns lite konstigt. Helt plötsligt snurrade allt till och så hamnade jag här. Jag har ju jobbat rätt mycket, så jag har inte hunnit se så mycket, eller hunnit fatta att jag är här.

Vid slussen gick jag upp för en låååång trappa och hamnade utanför Södra teatern och Mosebacke torg. En bit därifrån bode nån fotograf som jg skulle hämta ett stativ hos. Sedan åkte jag tunnelbana och buss till kontoret och både Petter och Malini var imponerade över att jag klarat mina små uppdrag så bra.

När jag kom hem pratade jag lite med Josie på Skype. Sen kopplade hon in sin gamla webbcam också. Då fick jag se henne! Jag har ju inte sett henne på några dar, och så satt hon där helt plötsligt. På en rörlig bild och med sina stora, fina ögon. Jisses vad jag saknar henne!


Josie och jag ser varandra via datorn.

Teknikens under!
Förresten köpte jag ett 30-dagarskort. Det jobbiga är att man måste dra ett kort varje gång man ska till tunnelbanan. Jag hade ju händerna fulla med grejer, och så hade jag vantar och min stora jacka på mig. Och så skulle man fiska upp plånboken och ur den sitt kort. Varje gång jag skulle in genom en spärr.
Det visade sig senare att SL kommit med nått nytt kort som man håller över en läsare, så får man gå igenom. Nytt och fräckt. Precis sånt vi har haft i Göteborg i några år. Stockholm är lite efter.

Tyvärr går det inte att byta mitt kort mot ett sånt där high-tech-kort. Jag får vänta på att det går ut, och köpa ett sånt där bra kort om 30 dagar. Det kostar lika mycket. Och så kan man ha kvar kortet i plånboken och bar hålla den över kortläsaren. som på alla bussar och spårvagnar i Göteborg.

Jaja. Nu måste jag verkligen lägga mig och sova. Ännu en gång har Emil hållit sig vaken med ett oändligt långt telefonsamtal om allt och ingenting. Mest ingenting.

Over and out!