Min plan är att blogga varje dag fram till julafton, men vi får se hur det går.

I lördags åkte Josie och jag till stan när Josie slutat jobba.
Vi kikade lite på julklappar, och när vi kommit in i Akademibokhandeln kikade hon som vanligt på hyllan med seriealbum. Hon har önskat sig några Rockyalbum eftersom hon har alla utom tre. Rocky är en självbiografisk serie skriven av Martin Kellerman. Den handlar om hunden Rocky som skriver en serie som heter Rocky. Josie har iallafall önskat sig tre av albumen i säkert tre års tid, men inte fått dem varken i födelsedagspresent eller julklapp.

Hon stod iallafall där i bokhandeln och tittade på dem och till slut tog hon ner en av dem från hyllan och sa att hon nog skulle köpa den. "Men du har ju skrivit upp den på din önskelista!" sa jag, och upptäckte att mina skådespelartalanger hjälpte mig hålla masken eftersom hon svarade "Jag har önskat mig den här i tre år och inte fått den. Jag kommer inte få den i år heller!". Hon tog albumet och sa "Jag får se..." och så fortsatte vi gå runt i butiken.
När vi exempelvis är på Movieline brukar hon ta några filmer och gå runt med dem i handen när hon kikar efter andra bra filmer, och innan hon ska gå till kassan tittar hon igenom sin hög med filmer och tänker en stund på vilka av filmer hon verkligen vill köpa.
Jag hoppades att hon skulle ångra sig och ställa tillbaka Rocky-albumet i hyllan, men när vi gått runt  i affären och jag tittat på det jag skulle titta på ställde hon sig i kön till kassan. "Det är väl onödigt att köpa den? Du har ju skrivit  upp den på önskelistan!" försökte jag igen.
"Jag har inte fått den på tre år! Jag vill ha den här!" svarade hon och kön till kassan blev snabbt kortare. Jag började nästan svettas lite. Pulsen ökade nog iallafall...
"Men...!" försökte jag, och kom ännu en gång att tänka på vad Josies mamma Lena hade sagt dagen innan om att man aldrig ska köpa någonting till sig själv innan jul. Men Josie brydde sig inte, utan verkade väldigt intresserad av sannolikhetsteori eftersom hon höll fast vid att hon inte kommer få den boken i år.

Till sist blev det Josefins tur och jag försökte febrilt komma på vad jag skulle göra.
Josefin hälsade på kassörskan, lade fram boken på disken och kassörskan läste av streckkoden.
"Jag har redan köpt den till dig!" sa jag uppgivet, precis efter streckkodsläsarens pip.
Kassörskan tittade väldigt frågande på oss. Josie tittade på mig och skämdes nästan lite. Jag minns inte om vi sa nånting till kassörskan eller om vi bara gick.
På vägen ut ur affären pratade hon om att köpa någon annan av de där Rocky-albumen, men jag sa att det var bäst att  låta bli. Jag har ju lite koll på vad folk har köpt...

När vi kom hem fick hon sitt Rocky-album. Det kändes bara fånigt att vänta till julafton. Men jag kanske har köpt något mer...
Förhoppningsvis får hon inte för sig att köpa fler grejer till sig själv.
På lördagskvällen läste hon Rocky tills hon somnade.