Idag är en slags klämdag för mig.
Igår var det inträdesprov på Wendelsberg, coh imorgon också. Men inte idag.
En väldigt bra förklaring, skulle jag vilja säga.

Jag vaknade upp många gånger imorse. Lite svettig och kände mig allmänt jävlig. Jag somnade några gånger också. Sen vaknade jag upp på "rätt tid" till slut och då duschade jag, åt lite och gav mig av. Bussen är alltid minst tre minuter sen. Ofta fem. Idag kom den dock precis på sekunden rätt klockslag, men det gjorde inte jag.
Jag var en halv minut sen och såg bussen susa iväg. Ett dåligt tecken, men jag väntade en kvart på bussen åt andra hållet (!), och åkte till Allum där jag tog Blå Express och susade in mot stan. När jag klev av vid Svingelns busshålplats och promenerade till spårvagnshållplatsen kom en ny spårvagn, med numero åtta. Ett bra tecken.
Jag åkte med den hela vägen till Angered där jag köpte en stor festflaska cider och en påse kexchoklad.
Sen gick jag till Åhléns och fick en kartong. Sen gick jag till en klänningsbutik och bad om en kartong där också, men den skulle hon ha fem kronor för, och det fick hon också.

Sen gick jag till Andra stället för att vänta på Lisa Gröön. Sen kom hon och låste upp och så började vi repa på Blom-scenen (jag spelare en man som heter herr Blom). Vi repade i en timma och 40 minuter, sen tog vi en dricka-vatten-och-äta-kexchoklad-paus i tjugo minuter.
Sen jobbade vi effektivt i en timma till och nu känns det väldigt bra. Jag har nog goda chanser imorgon.

Sen åkte jag hemåt och kände mig nöjd. Solen sken och jag tänkte på ordet lycklig. Efter ett tag tog jag upp min MP3-spelare och på P3 spelades en låt där Veronica Maggio sjöng något i stil med "Är det såhär det känns att vara lycklig?". Sen var låten slut och radiopraterskan berättade att det var Veronica Maggio, Petter och Snook som hade gjort låten tillsammans. Det var Sanna Bråding som satt i studion, så därför stängde jag snabbt av radion och lyssnade på MP3 istället.
Sanna Bråding har en väldigt, väldigt jobbig röst och det yrke som nog passar henne sämst i hela världen kan mycket väl vara radiopratare, vilket hon är. Tyvärr.
Sen fick jag ett Mika-sug och lyssnade på Mikas Lollipop. Då blev jag ännu lyckligare. Sen blev jag hungrig och köpte en pizza som jag bar hem i värmen.

Nu har jag suttit framför TV:n och tagit det lugnt ett bra tag. Jag har även sovit en halvtimme, och sedan tittat lite mer på TV. I TV4 plus visades Hej Baberiba. Jag har länge haft svårt för det, men tänkte ändå ge det en chans...
Men det är inte bra. Jag drog inte på munnen en enda gång. Visst fattar man poängerna på skämten men jag orkar inte skratta. Det är i klass med roliga timmen på mellanstadiet. Någon tar på sig en ful peruk och gör en ful grimas och säger "Hej, jag är kungen!". Och Christine ska vi inte prata om... Nä. Tacka vet jag Jörgen Mörbäck!
När det blev reklampaus stängde jag av skiten.
Nu ska jag nog gå igenom min scen en gång till så ska jag köra hårt imorgon.

Over and out!