Hejs.

Nu har jag fått för mig att jag vet hur det är att vara arbetslös.
Jag är ju officiellt arbetslös sedan två månader eller nått, även om jag försökt hålla det inofficiellt.
Jag ser mig dock inte som arbetslös, eftersom jag redan innan studenten blev erbjuden ett praktikjobb på Angeredsgymnasiet. Nu går jag bara och väntar på att någon ska ringa och säga att jag kan börja. Antingen ringer de från Partille kommun (som står för kalaset, eftersom jag bor i Partille kommun) eller så ringer de från Angeredsgymnasiet. Men när?
Jag funderar på att ringa och fråga hur det går, men jag vill inte ringa och tjata. Jag har visserligen bara ringt en gång förut, men ändå... Vill ju inte verka jobbig.

Först kändes det som ett vanligt lov.
Eller en lång helg. Jag vet inte, men jag var ledig och kunde ta det ganska lugnt. Men sen var det Irland. Skitkul men lite hektiskt. Sen var det lite lugnt och sen var det Arvikafestivalen. Skitkul men lite hektiskt. Sen var det ganska lugnt. En skön relax-period i sommarstugen, och sen hem och bara ta det lugnt. Det är ganska skönt att bara ta det lugnt och spela datorspel, bygga hemsida eller spela TV-spel en hel dag.
En hel dag.
De få gånger jag har totalslappat (nytt ord?) två dagar i rad har jag känt att det inte är bra och oftast hittat på något vettigt. Ibland blir det så på loven. Bara slappa.
Nu har jag suttit här några dagar. Jag har dock varvat det med att vara ute med polarna, men det känns ändå lite för slappt. Jag bloggar inte så ofta längre, men nu kom jag på att jag har gott om tid att göra det. Bilddagboken har gått varm, och jag har laggt upp bilder varje dag sedan 6:e juli, då jag köpte ny laddare till kameran.

Men det är nu det känns som att jag är arbetslös.
Nu har många gamla klasskompisar börjat jobba. Chrill, Arash och Charbel pluggar på Chalmers. De är inte längre på MSN på dagarna, så att man kan hitta på något. De är ju i skolan.
På bilddagboken tittar jag ibland på kompisarnas bilder, och några gick året under mig på Angered, så nu lägger de upp bilder på hur det är att vara tillbaka på Angeredsgymnasiet.

...Och här sitter jag.
Och bara väntar.
Ser bilderna från Angered och bara längtar. Sån är jag. Vill tillbaka till gymnasiet. Jag trivs väldans bra där.
Och snart ska jag dit. Väntar på att telefonen ringer.

Om en "riktig arbetslös" läser det här kommer han/hon kanske bli förbannad och säga att jag minsann inte har en aning om hur det är att verkligen vara arbetslös.
Nja. Jo, en aning har jag väl. Bara gå runt, eller sitta still, och inte göra någonting. Jag har väl en liten pröva-på-period som arbetslös. Jag har ju ett jobb på gång, liksom och det är ju 99% klart. Men det känns som att jag är arbetslös och utom allt hopp.

Jag har slösat bort en väldans massa timmar på en hemsida. "Mellanösterntrafik" heter den, och fyller inget syfte alls. Jag ville väl bara slå ihjäl lite tid. Det var Chrill som drog nått skämt, och sen utväcklade jag det till en hemsida. Totalt meningslös.
http://mellanosterntrafik.hejs.se
Längst upp på varje sida har jag skrivit ett ordspråk. Alla ordspråk är modifierade lite, så att det handlar om kameler eller olja. Igår natt gick jag nog över gränsen. Jag gjorde om "Ett äpple om dagen håller doktorn borta" till "En bomb runt magen håller doktorn borta".
Snart kommer väl svenska ambasader brinna...

Jaja. Nu ska jag nog ringa till Angered och fråga om de har fått några papper från Lärarfacket. Ja det är mycket byråkrati...