En sann historia om en T-shirt

Hej igen!

Ibland har jag lite detektivabete för mig. Vill jag få reda på något, så ser jag till att få reda på det.

En gång var det en kompis som hade sett en snygg växelspaksknopp i tidningen, och den hade hon tänkt köpa till sin syster i födelsedagspresent, och i tidningen stod det inte varifrån den kom, så jag ringde upp tidningen (Metro), och frågade och då fick jag ett nummer till den lilla nyhetsbyrå som hade knåpat ihop artikeln, och där fick jag numret till den som hade skrivit den. Tyvärr svarade han aldrig i telefon, så det var ett nederlag för mig.

Oftast gäller det musik. Jag hör en bra låt och letar överallt efter den. Reklamfilmer har ibland bra låtar. För några år sedan hade Volvo en reklamfilm där de berättade att de hade varit först med en massa säkerhetsgrejor i bilar i många, många år. I bakgrunden spelades en härlig låt på trummor och någon liten trevlig orgel. Jag hade ingen aning om vad låten hette, så jag ringde till Volvo och där minns jag inte om jag fick en mailadress eller om de skulle prata med någon eller nått... Det var ju några år sedan. Hur det än var fick jag ett mail från Volvos marknadschef som sa att låten hette "Gånglåt från ovanåker" med Merit Hemmingsson. Det låter ju inte så hippt. Dessutom hade den endast varit utgiven på grammofonskiva runt 60-talet, så att jag skulle få tag på den i MP3-format var minimala. Jag sökte iallafall lite då och då i Kazaa, som var programmet som gällde på den tiden, innan man fick veta att det var fullt med Virus, både i programmet och i filerna man laddade ner. Fördelen var att man kunde söka efter filer på alla anslutna personers datorer. Det var flera miljarder filer det. En dag, ca ett havår efter att jag hade fått veta vad låten hette, så hittade jag den! Jag lyckades ladda ner den, och det var rätt låt. Den är fortfarande bra.

För några månader sedan laddade jag ner en låt jag hade hört i en Ariel-reklam och mailat och stått i.

Den här historien skulle ju handla om en T-shirt.
Jag läste Metro i torsdags. På "Pling", Västtrafiks lilla sida där de skriver om en hållplats varje dag, hade turen kommit till Scandinavium eller vad det nu var för hållplats. Det handlade iallfall lite om Valhalla bowlinghall, och där fanns en stor bild på en kille med en väldans rolig T-shirt. Det stod PUDEL med samma typsnitt som PUMA har, och så var det en liten pudel, placerad precis som puman i Pumas logo. Lite löjlig kanske... Vet inte. Då tyckte jag iallafall att den var jättekul.
Under bilden stod det vad killen heter och att han brukade bowla där. På kvällen gick jag in på Eniro och sökte på hans namn. Då hittade jag ett mobilnummer och igår, fredag, var jag i stan och passade på att ringa honom.
- Ja, det är Henrik!
- Hej! Albin heter jag.
- Jaha. Hej!
- Du var med i tidningen igår och då hade du en väldigt rolig tröja på dig och nu undrar jag var du har köpt den.
Han skrattade lite och undrade nog vad jag var för en konstig typ, men han sa var han hade köpt den och jag tackade.

Jag stack iallfall till den affären och provade tröjan. När jag såg på den var den inte så jävla rolig längre. Jag stod ett tag och funderade. Sedan stack jag hem för att tänka på saken, och senare kom jag på att jag kanske ska köpa den ändå.
Just det! Jag måste till Phoenix och kolla om de har någon Punisher-T-shirt.
Iallfall sitter jag nu vid datorn... Ja, nu sitter jag. Nyss låg jag i sängen, men det blev lite för knöligt att skriva då, så nu sitter jag upp. Klockan är tio i ett och jag borde nog göra mig iordning, käka frukost och åka till stan.

Jag återkommer när jag kommer hem.
Klart slut.

***

Nu har jag ätit, borstat tänderna klätt på mig och allt det där. Sedan åkte min far och jag till stan. Jag frågade på Phoenix, men de hade ingen punisher-tröja.
Vilken snygg tröja!

Det hade däremot den här killen, Frank Castle.
Tack ändå, sa jag och gick.
Ha det bra! sa han i kassan, som om vi var homies.
Detsamma, sa jag och tänkte att det var en trevlig prick.

Sedan gick vi till den där affären som Henrik hade på sig i Metro. Jag prövade tröjan igen, eftersom jag inte kom ihåg vilken storlek som passade. L var perfekt. (Som i låten "L är standard men inte du"). Jag funderade en stund och kom på att den fortfarande var rolig (till skillnad från Will Smith).
Så här ser jag ut i tröjan.
 Sprojlans jätteny tröja!
I verkligheten är jag skarpare.
Jag var tvungen att ta bilden med webbkamera, eftersom min bror tog med sig digitalkameran när han åkte till Ludvika.

Imorgon ska jag till Stockholm. Jag tar med datorn, så vi hörs nog.
Bye!

Kommentarer:
möh. skrev:

du har min gameboy >_

2005-11-13 @ 01:59:55
Albin Olsson skrev:

Eh... Jo, Art... Jag vet, men:

1. Det har du nu fått tillbaka.
2. Det har inget med det här blogginlägget att göra.
3. Det här blogginlägget skrev jag 29 oktober. Jag fick ditt gameboy i förrgår, den 12:e november! Varför skriver du det här?

2005-11-14 @ 19:39:16
Phudel skrev:

vart finns pudel-tröjan? ett måste till lilla mamma.

2006-03-11 @ 00:28:19
Diana S skrev:

Hejsan, såg denna t-shirten häromdagen och blev också helfrälst i den, men vart finns den att få tag i? Har du din kvar? Kanske vill bli av med den nu? *nyfiken i en strut* /// Diana

2007-07-21 @ 22:53:16
Albin Olsson skrev:

Svar till Diana:
Det här blogginlägget skrev jag för nästan två år sedan. Jag köpte tröjan på ett ställe som hette Pepper, men jag tror inte de har kvar tröjan. Min säljer jag inte. Sorry.

2007-07-22 @ 01:30:21
Daniel skrev:

Varför skriver du inte vad BUTIKEN HETER där du köpte t-shirten när du ändå ansträngt dig så mycket? ;) Jag vill också ha en sådan. Skicka gärna en länk eller nått: danieldahlstroem@hotmail.com

2009-07-01 @ 11:56:37

Skriv en ny kommentar:

Namn: (Skriv ditt namn, or I will crush you!)
Kom ihåg mig!

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits