Ja, nu bloggar jag igen.

Nu kanske ni tror att inte jag har bloggat sedan bröllopet, men det är lite fel.
Jag bloggade i måndags eller nått, men det gick inte så bra. Jag råkade nämnligen trycka på "bakåt" i min webbläsare, så allt jag hade skrivit försvann. Jag brukar säkerhetskopiera det jag skriver, men just i måndags tyckte jag inte att det behövdes. Gänget skulle ut och bada och jag skulle hänga med, men jag blev på så djävulskt dåligt humör av detta nederlag att jag stannade hemma och var sur.

Vad jag då skulle skriva var att jag hade börjat skolan lite mer på riktigt. Det var måndag och jag hade faktiskt börjat i fredags. Konstigt men sant. Det var upprop, men utan handuppräckning. Och så fick vi en massa papper. Scheman, almanackor, busskort och sånt. Eller inte scheman. Schemata har jag hört att schema heter i plural. Men det är det inte många som säger, och språket måste utvecklas.

I måndags hade vi bara en lektion. Bettan var där (Varför jag nämner Bettan kommer jag till snart). Och Sara. Efter uppropet stack jag och Sara till stan. Det var ju en stor dag. Nya Claes Ohlsonkatalogen kom. Både datorkatalogen och huvudkatalogen var nya. Jag tog två av varje. En gång frågade jag hur många som trycks, och de trycker tydligen 1½ miljon kataloger varje år! Det ni!
På stan träffade vi Bettan igen. Hon promenerade omkring med Penus. En annan klasskompis, som jag förresten träffade i Arvika. Senare skulle jag åka hem.

Vem träffade jag på bussen, om inte: Bettan! Igen! Hon jobbar på Triumfglass. Det ligger nära där jag bor. Men hon skulle börja 15:00 och klockan var 13:30 så jag trodde inte att jag kunde hälsa på henne.
Vilken tur att hon inte hade något att göra och stack till jobbet mycket tidigare. Då fick hon ju träffa mig!
Hon föreslog att vi skulle ta en glass tillsammans, och jag skojade och föreslog att det skulle vara gratis för mig. Det sa hon att det kunde bli. När jag förklarade vad jag ville ha, föreslog hon att jag iallafall kunde betala en tia. Det tyckte jag var OK.

När vi kom dit fick jag gå backstage och äta i personalrummet. Värsta V.I.P.! Jag hälsade på Bettans kollegor och jag kände igen dem allihop. En av dem hade jobbat på min låg- och mellanstadieskola och hennes pappa jobbade där fortfarande. "Jo, min brorsa hade honom" sa jag. "Jo, jag vet" sa hon, och jag sa att det var värst vad hon hade koll. "Din brorsa var förresten här nyss och köpte en bägare med fyra kulor och noisettesås". Då blev jag lite rädd. Hon hade tydligen mer koll än jag trodde.
Det var gott med glass. En halvliter åt jag. Sedan hade de glass med kort datum. Den var billig, men eftersom datumet redan hade gått ut fick jag gratis. Jag tog fyra halvliter med sån glass. Youghurtchokladglass.
Två dagar senare smet jag in igen och köpte fyra till. Ja, köpte. Tio spänn för fyra. Det är ett bra pris.
Nu tänkte jag se på The Incredibles på DVD, eftersom jag fick den på posten nu. Jag hyr film på nätet. Det är en lång historia. Jag ska iallafall se filmen och äta youghurtchokladglass.

Hejdå!
Kommentera gärna! (Klicka på "Kommentarer" här nedanför).