AVbA09 = Albins videoblogg från Arvikafestivalen 2009
...en bra förkortning som underlättar otroligt mycket i alla sammanhang.
Det var användaren JMCof82 på YouTube som skrev förkortningen AVBA i ett meddelande till mig. Det är en mycket bra och praktisk förkortning, men jag har ändrat den en aning.

Nu har jag alltså laddat upp del 5 av videobloggen. Äntligen.
Jag har varit en sväng i Stockholm och filmat på Pride-invigningen. Det var helt galet. Bloggar nog om det senare. Det tog ju upp lite tid, men när jag kom hem gjorde jag klart det sista på del 5, och laddade upp den.

Som vanligt var jag inte riktigt nöjd med den heller. Del fyra var jag riktigt nöjd med, mn femman kändes inte jättebra. Det var nog för att jag har klippt den lite i omgångar och inte själv fått någon bra helhetsbild av den, men nu när jag har tittat en gång till med Josie så känns det bättre. Och alla kommentarer! Aaaah!
Mer om kommentarerna nedanför klippet.

Mina damer och herrar:

Albins videoblogg från Arvikafestivalen 09 - Del 5: "Sudoku kan leda till sexuella trakasserier"


Kommentarerna är som en drog för mig! Jag var ju inte nöjd med de första delarna, men när jag läser kommentarerna på Facebook, och framförallt YouTube, så blir jag nöjdare. Det känns som att det ändå var okej, och uppskattat av er tittare. Och det är ju det som är mitt mål.
Kommentarer som "Tummen upp" är kul att få, men det finns även en del som citerar mig rakt av, som "VK är förresten förkortning för dyslektiker förbundet. Haha. Fett bra Albin!" och "'hoppar över stock å sten... mä mina manliga ben' hahaha epic ^^". Sånt gör mig glad och jäkligt stolt!

Jag har dock fått en underlig kommentar: "Väldigt intressant :) Men vad är Arvikafestivalen för nåt egentligen?"

Hej alla barn!

Delfem av videobloggen dröjer lite till. Det är nästan klart, men det är några smågrejer som ska klippas klart, och så väntar jag på några bilder som Hanna ska maila till mig.

Frej hörde av sig till mig igår. Maskinen ska släppa en ny skiva och vill promota den med hjälp av några klipp på YouTube. Reda imorgon ska de spela på Pride-festivalen i Stockholm, och vill att jag filmar. Frej ska höra av sig om hur det blir med tåg- eller flygbiljetter, men allt lutar åt att jag åker till Stokholm imorgon och sover över hos Frej.

På honom låter det som att han är för lat för att fixa fram en extramadrass till mig, så jag får kanske sova i hans dubbelsäng. Det blir nog spännande. De ska spela i kvinnokläder (som i Pengar-videon) och vem vet... Han kanske sover bredvid mig med kvinnokläderna på?

Oj, förlåt! Jag glömde!

Jag laddade upp del fyra av videobloggen, men glömde skriva om det här. My bad!
En hel vecka efter del tre kom del fyra. Jag har sysslat med annat, men också lagt ner väldans mycket tid på det här avsnittet. Det börjar med att jag säger att jag är missnöjd med de tidigare tre delarna. Men klippet där jag säger det filmades innan jag klippte om del tre till 3.1, och den är jag lite mer nöjd med.

Men del fyra... Den är jag faktiskt stolt över! Jag slet länge, och blev färdig vid tvåtiden på natten. Renderingen och uppladdningen skulle ta lång tid, så jag väntade tills morgonen därpå. Men istället för att rendera gjorde jag fler ändringar. Några småändringar som ändå gjorde stor skillnad. Jag är nöjd, och de låtar jag lagt på är Röyksopp-låtar allihopa, och alla är från olika album.

Jag är äntligen nöjd. Och stolt.

Albins videoblogg från Arvikafestivalen 09 - Del 4: "Idag öppnar vi klockan tolv, för det har vi bestämt"
Klicka gärna på HQ-knappen om det kommer en sån. Det blir mycket bättre bild och ljud då.


Over and out!

9:e april 2009 var det datum jag offciellt slutade på BLA Stockholm efter två månader.
Den tionde var det långfredag, och på måndagen var det annandag påsk. Tisdagen den fjortonde var därför dagen jag gick till Arbetsförmedingen och meddelade att jag var arbetslös. Det är två månader och en dag sedan. Hade jag kommit på onsdagen eller torsdagen hade de halshuggit mig, eftersom man MÅSTE infinna sig samma dag man blir arbetslös. Den informationen får man när man kommer dit.
Kommer man för sent, får man först då veta att man skulle kommit tidigare. Och så är de arga.
Det är en sån där grej som man ska veta. Men inte får höra nånstans.

Jag har tidigare berättat om alla papper jag skickade in och att jag för ett tag sedan blev ombedd att skicka in ännu fler papper. Jag slutade det inlägget med:
"Igår skickade jag iväg alla papper.
Så nu får jag vänta ännu längre på pengar.
Eller... Jag har inte ens fått veta om jag får några pengar!
Det återstår att se..."
Sedan dess har det hänt ännu mer. Samtidigt som det inte har hänt någonting.

Jag har alltså varit arbetslös i drygt två månader, och har ännu inte fått några pengar från A-kassan. Jag har dock fått betala in en hel del pengar till A-kassan. Mer om detta senare.

När jag var i Arvika pratade jag en del i telefon med Josie. Hon sa att det hade kommit ett brev från A-kassan.
Där stod det att jag skulle fylla i ett bifogat papper där jag försäkrar att jag inte ska läsa upp de där resterande sex universitetspoängen jag inte klarat i kursen jag läste.
Om jag skulle råka komma på tanken att läsa upp dem är jag ju inte tillgänglig för arbetsmarknaden, och kan därför inte få någon A-kassa.

För det första fanns det ingen bifogad blankett. Kuvertet innehöll bara en lapp där det stod att jag skulle fylla i bifogad blankett.
För det andra är jag rätt rejält säker på att jag skickade med den blanketten i senaste pappersbunten, så jag ringde upp A-kassan och sa det. Då sa de att de gjorde en anteckning om det. Jag vet inte vad det innebar. Men det lät bra.

Sen ringde Arbetsförmedlingen upp mig när jag var i Arvika. De sa att det fanns ett jobb som kunde passa mig. Ett företag här i Mölnlycke. Rätt bra betalt. Jag skulle börja i Augusti. Jag sa att det lät bra.
-Då ringer de upp dig under dagen, och så är det intervju imorgon, förklarade arbetsförmedlaren.
Ajdå.
-Jag är i sommarstugan nu, förklarade jag.
Då förklarade hon att jag inte var tillgänglig för arbetsmarknaden och så skrev hon ur mig. Ingen noggrannare förklaring om var det innebar fick jag.
-Får jag inte åka upp till sommarstugan?" frågade jag.
-Nej, svarade hon.

Detta hade jag ingen aning om.
Ingen jag pratat med, som inte jobbar på Arbetsförmdlingen, hade någon aning om detta! Mamma och pappa tyckte att det lät helt galet.
Jag får inte göra något annat än att sitta hemma i Mölnlycke och söka jobb. Det är en annan sån där grej som man enligt Arbetsförmedlingen måste veta. Annars blir det pisk.

När Arvikafestivalen var över och var det ju fortfarande lite jobb kvar. Jag sov en natt i sommarstugan för att vila upp mig, och på morgonen ringde jag till Arbetsförmedlingen för att få lite klarhet i vad som hade hänt. Arbetsförmedlaren jag pratade med sa att jag inte längre var inskriven som arbetssökande. Hur går det då med min jävla A-kassa?
När pappa skulle köra mig tillbaka till festivalområdet tog vi en omväg och stannade vid Arbetsförmedlingen i Arvika. Där tog jag en kölapp och fick vänta i ca 40-50 minuter på min tur, samtidigt som Viktoria och våra funktionärer jobbade och bar grejer.
Jag sa att jag ville skriva in mig som arbetssökande. Jag söker ju fortfarande jobb, och skulle ju kunna söka jobb på macken i Glava eller i butiker i Arvika. Hon jag fick prata med förstod min situation, men när hennes kollega kom in blev det andra bullar. Hon försod inte alls varför jag var bekymrad. Jag var ju inte hemma i Mölnlycke, och var därför inte tillgänglig för arbetmarknaden! Jag fick iallafall telefonnumret till arbetsförmedlaren i Mölnlycke som hade ringt mig och sedan skrivit att jag inte var arbetssökande.

När jag ringde henne förklarade hon att de skriver in mig som arbetssökande när jag kommit hem igen. Jag förklarade att jag skulle komma hem på tisdgen eller onsdagen och hon räknade lite och sa med en ond, syrlig ton att "det blir en dyr semester". Very funny.

Väl hemma gick jag in till Arbetsförmedlingen och skrev in mig igen. Det gick ganska bra, men den gamla damen som knappade in på datorn hade ingen medkänsla hon heller.
Jag förklarade att det är konstigt att man inte ens får åka till sommarstugan, och att de jag pratat med blivit lika chockade allihop. Hon tyckte inte det var märkligt och tänkte nog att alla människor jag pratat med är idioter allihop.
Jag förklarade att jag varit i Arvika och blivit uppringd och hon sa något om att jag hade otur som "åkte fast". Och att jag gjort fel.
Jag förklarade ännu en gång att jag inte hade någon aning om att man inte ens fick åka upp till sommarstugan och umgås med familjen.
Då sa hon att det är sammasak som att köra i 140 på en 90-väg. Det kan man göra, men nån gång åker man dit.
Jag förklarade ÄNNU EN GÅNG att jag inte hade någon aning om att man inte kunde åka upp till sommarstugan. Jag sa också att jag naturligtvis vet att man inte får köra i 140 på en 90-väg, men att jag INTE HADE NÅGON ANING OM ATT MAN INTE FÅR ÅKA UPP TILL SOMMARSTUGAN när man är arbetslös.
Men hon lyssnade nog inte.

Igår fick jag brev från SEKO. Det är mitt fackförbund. De vill ha mer pengar.
Jag måste betala till SEKO för att vara medlem i A-kassan. Tyvärr är det lite svårt att betala in pengar till SEKO, eftersom jag inte har någon inkomst.
Jag har nämnligen inte fått någon A-kassa.
I all min missär ser jag ironin i detta moment 22. Det gör ingen som jobbar på SEKO eller A-kassan.
Säger man detta, att jag inte har några pengar att betala till A-kassan eftersom jag är arbetslös och inte har fått någon A-kassa, så förstår de inte vart jag vill komma. Då förklarar jag att det är lite tokigt. Eller ironiskt.
Då ryter de åt en och säger att det inte alls är konstigt. "Du måste ju betala in till A-kassan! Annars får du ju ingen A-kassa!"

Igår kom iallafall papper om att SEKO vill ha pengar för månad 07, och massvis med pngar för månad "06 eller tidigare". Jag ha redan betalat för månad 06 och 05. Det var senaste gången jag betalade till dem. Jag ringde därför och frågade. Först sa de att "det är många som ringer. Försök igen senare". Har de aldrig hört talas om telefonkö. Sedan ringde jag igen och hon jag fick prata med sa att det saknades pengar. Men att jag betalat in för mycket pengar.
Det var rörigt. Hon sa att pengar har kommit in så "sporadiskt" att hon inte riktit ser hur mycket jag sa betala.
-Har ni inget datorprogram som kan se det? frågade jag.
Jo, det hade dem. Ett program som ser alla inbetalningar och utbetalningar. Men trots detta kunde hon inte svara på mina frågor.
Senaste gången fick jag två inbetalningskort på 130 kronor styck. Då ringde jag och frågade och fick vet att jag skulle betala 130 kronor, och sedan betala 130 kronor till.
Nu sa hon att jag bara betalat 130 kronor för förra månaden, men att det ska vara 158 kronor!
Vad fan håller de på med?

Hon tog mitt telefonnummer, och så skulle hon ringa upp mig! Hon ska alltså gå igenom mina inbetalningar manuellt och sitta och räkna och sedan ringa upp mig. Vad faan är det för metod? Har de inga datorer? Kastar de tärning om hur mycket folk ska betla, och sedan skriver en annan summa på de papper de skickar ut?
JÄVLA AMATÖRER!
Nu är jag arg.

Innan dess ringde jag A-kassan och de har fått alla papper jag skickade utom ett. Det låg ju i samma kuvert!
Alltsåska jag skicka in ett papper, som jag är rätt säker på att jag redan skickat, igen. Det "bifogade" pappret som inte följde med. Jag får skriva ut det och skicka.

Vad händer när jag skickat in pappret?
Jo, då kan de börja handläggningen av mitt ärende.
Efter två månader.

Fan i helvetet.
Klart slut.

Jag har inte varit helt nöjd med årets videoblogg från Arvikafestivalen.
Jag hade höga förväntningar eftersom jag lärt mig en del sedan förra året, men de första dagarna filmade jag inte så mycket. Det blev mer mot slutet av festivalen, och jag är väldigt sugen på att klippa en grej där jag och Chris, som var nyckelfunktionär för Sommarcafét, satt och sjöng en improviserad grej. Men det var sista dagen, så det dröjer.

Del ett av videobloggen blev inte jättebra. Det ar inte så mycket som hnde. Del två var rätt seg, och del tre var bara rörig. Trean var ändå den jag la ner mest tid på, tror jag. Men det känns ändå som att den bara är ihopslängd på några minuter. Jag var så missnöjd att jag tog bort del tre från nätet, klippte om den lite och lade upp den igen som "del 3.1".
Det kanske inte märks så mycket skillnad, men den är tiosekunder längre, och innehåller några fler textremsor och någon extra "namnskylt". Min tanke var att det skulle vara lite mindre rörigt. Det var några klipp som var lite för snabba innan.

Ja, vi får se. Det här är iallafall del tre punkt ett:

Albins videoblogg från Arvikafestivalen 09 - Del 3.1: "En helt ovanlig måndag"


Over and out!

Hej igen!

Del tre av videobloggen från Arvikafestivalen 2009 heter "En helt ovanlig måndag" och handlar om måndagen den 29 juni. Jag var nästan färdig tidigare idag, men i en scen där Viktoria visar bilder har jag lagt in stillbilderna, och det var lite pilligt. Först var jag tvungen att vänta på att Viktoria skulle maila över bilderna, och eftersom hon befinner sig i sommarstugan och inte har någon Internetuppkoppling, fick jag vänta tills hon var hemma hos en släkting som hade det.

När jag väl fick bilderna var de i så hög upplösning att mitt videoredigeringsprogram inte riktigt orkade läsa dem. Datorn har stått på rätt länge, så RAM-minnet är nog lite fullt. Jag lyckade still slut lösa det, så nu finns del 3 uppe på nätet, och på en DVD som jag ska ta med mig till Josies sommarstuga. Vi åker dit imorgon.

Just nu läser jag att del ett av videobloggen setts 261 gånger! Den har ju bara legat uppe i drygt ett dygn! Det är ju helt sjukt! Del två har setts 110 gånger. Det är väldigt mycket med tanke på den korta tid de klippen har legat uppe.
Jisses!

*** UPPDATERING ***
Här fanns förut klippet "Albins videoblogg från Arvikafestivalen 09 - Del 3", men det är nu borttaget.
Klippet kommer inom kort att bytas ut mot "Albins videoblogg från Arvikafestivalen 09 - Del 3.1". Läs mer om det i nästa blogginlägg.

Så vart man plötsligt hemma och minns knappt någonting av vad som hände i Värmlandsskogarna.
Videokameran var ju med, så jag har börjat titta på klippen och kommit ihåg. "Ja, just det! Det var det vi gjorde den dagen!"

Jag kom hem redag i tisdags, och på onsdagen gick jag till Arbetsförmedlingen för att meddela att jag inte längre är på semester, och så har jag suttit och redigerat del ett av videobloggen. Det har tagit ett bra tag, men jag är ganska nöjd.
Just nu håller klippet på att laddas upp. Det är strax över 500 MB, och Internetuppkopplingen är inte den bästa. Det kommer nog ta ett tag. Men det är på väg iallafall.

Klart slut!