"Spanien alltså..." säger jag när jag kommer ut ur badrummet.
Jag har precis borstat tänderna, och när jag gör det brukar jag tänka och fundera väldigt mycket.

Hur är Spanien?
Jag har ingen aning! Det är Europa, och de har euro, och det ligger inte så fasligt långt borta. Och de pratar spanska, och jag tror att det är ganska varmt. Jag ska till Alicante nånstans.
Jag var ju i Nicaragua för lite drygt fem år sedan, och det var olidligt varmt, väldigt fattigt på sina håll, och en helt annan kultur. Jag har ju ingenting att referera till när jag ska föreställa mig Spanien, så därför har jag liksom, lite undermedvetet, tänkt att i Nicaragua pratar de spanska och i Spanien pratar de spanska, så därförär det typ samma sak. Det är klart att det är två helt olika länder i två helt olika världsdelar, så det är nog inte mycket likheter, men som sagt har jag liksom tänkt "Nicargua" när jag tänkt på Spanien.
Nu framstår jag nog som väldigt korkad, men jag vet att det är två olika länder. Jag har bara ingen aning om hur Spanien är!
Spanien är väl som alla andr länder, att olika dear av landet ser helt olika ut. Vi ska till värsta "Vilda Västern"-miljön där filmen För en handfull dollar spelades in i mitten av 1960-talet.
Vi får se hur det blir.

Om några timmar flyger jag till Stockholm, bor en natt på ett slags vandrarhem, och sedan flyger jag till Spanien tidigt på söndag morgon. Shit, vad spännande!

För övrigt firade vi Josies födelsedag igår, trots att hon fyller år nästa vecka (men då är jag ju bortrest). Jag överraskade henne på morgonen med en presentjakt. Den kan ni läsa om, och titta på här (i Josies blogg).
Eller, så kan du se klippet här:



Over and out!

Läget är nu så här:

Josie och jag har idag bott i den nya lägenheten i två veckor. Det känns på ett sätt ganska länge, och på ett annat sätt jättekort. Vår plan har ungefär varit att köpa en soffa, och nästa månad ett matbord, och månaden därefter en snygg TV-bänk med tillhörande skåp. Alltså att köpa en sak i taget.
Istället för att göra så köpte vi en soffa och fyra stolar till ett bord vi fått av mina föräldrar, samt tre bokhyllor. Några dagar senare köpte vi en liten TV-bänk, en kökspall, ytterligare en bokhylla, en stor hallspegel, en skohylla, med mera. Och sen gick det bara några få dagar till, så köpte vi delar för att bygga ut TV-bänken med skåp, och dörrar till skåpen.
Jag var en sväng på IKEA igår och köpte två dörrar till.
Och på tre dagar handlade jag på Clas Ohlson för ca 2000 kronor.

Så vi har nästan möblerat klart. Vi kanske ska köpa en extra garderob och sätta i sovrummet. Men inte riktigt än. Det känns kort och gott som att vi har lyckats komma iordning riktigt bra. En av de första dagarna promenerade vi iväg till återvinningen med en rejäl bunt kartongbitar från IKEA-möbler. Jag borde förresten ta en sväng idag igen, eftersom halva köket är fullt av ännu fler kartongbitar.


Så här fint ser köket ut just nu.

Det har varit riksdagsval i Sverige, vilket nog ingen kan ha missat. Vilken cirkus! Allt snack om Sverigedemokraterna har gjort att de har fått massvis med uppmärksamhet och publicitet, och nu har de alltså kommit in i riksdagen. Vissa säger att SD inte alls är rasister, medan många medier säger att det är ett "uttalat rasistiskt parti". Själv har jag läst SD:s partiprogram och kan tveklöst säga att det är ett främlingsfientligt parti. Mycket sminkat dock. Det var inte svårt att läsa mellan raderna. Men i vilket fall som helst har de kommit in i riksdagen.
Innan valet stoppades många av Sverigedemokraternas tal i många delar av landet. Olika organistationer och privatpersoner uppmanades att - utan våld - störa talen genom att väsnas. Visst, det var en kul idé,men jag tycker att det var fel. SD är ett parti som har rätt att föra fram sina åsikter. Om de råkar försäga sig och råkar visa för tydligt vad de står för, ja då har de ingen laglig rätt att säga vadsomhelst, men i en demokrati måste de få hålla tal på samma villkor som alla andra partier.
Protesterna visade å ena sidan att det finns ett kraftigt motstånd mot SD, men å andra sidan att SD inte behandlas demokratiskt.

Protesterna har skapat ännu mer publicitet för SD, vilket bara gynnar dem, och de kan fortsätta köra på sitt "Oj ,vad det är synd om lilla oss som bara vill väl, men som ingen vill lyssna på."

Nu är de inne i riksdagen, och jag har väntat på att de ska börja göra bort sig. Jag behövde inte vänta länge. Sverigedemokraten Marie-Louise Enderleit såg folk protestera mot SD och skrev då följande på Facebook: "Ställ upp invandrarna här på filmen o sätt en kula mitt mellan ögonen, lägg dom sen i en påse o sätt frimärke o skicka dom dit där dom hör hemma".
Sverigedemokraterna har också en del förslag när det gäller kultur. Dagens Nyheter skriver:
"Partiet vill också avveckla det statliga stödet till kultur som syftar till att chockera, uppröra eller provocera". Det var ju inte heller så vettigt. Visserligen är det många Sverigedemokrater som anser att kultur ska vara folkdans. För en Sverigedemokrat kan ju en trumma vara provocerande, då trummor används flitigt i stammar i Afrika.

Min gissning är att vi, fram tills nästa val 2014, får höra mycket fler dumheter och att ännu fler då förstår vad SD faktiskt står för. Här är förresten ett gammalt klipp med Sverigedemokraternas ledande politiker i Filipstad, och här är ett annat klipp med en annan Sverigedemokrat som gör bort sig.

Min plan var att skriva ytterst kortfattat om SD och valet, men det gick inte så bra. Jag kunde inte låta bli att skriva av mig lite.

Jag åker iallafall till Spanien till helgen. På lördag flyger jag till Stockholm och bor en natt på Jumbo Stay Hostel. Det är en jumbojet som byggts om till hotell. Det kommer bli väldans coolt. Kolla in det här klippet:


Jag kommer att få dela rum med någon som jag inte känner, och jag får gå upp tidigt nästa dag eftersom jag 05:40, på söndag morgon, ska med ett plan till Spanien. Jag flyger tillsammans med Fredrik Lycke och Gustav Funck, som spelar Frisören, respektive Farfar i TV-programmet För alla åldrar. Vi ska till Spanien och spela in delar av säsong två, som har premiär i januari 2011.

Jag kommer vara borta i nästan två veckor och missa både Josies födelsedag och firandet av att vi har varit ihop i tre år. Rätt snopet, men ikväll ska vi gå på restaurang (och jag ska ta med en present) och strax efter att jag kommit hem från Spanien ska Josie och jag till Köpenhamn och bo på hotell. Så jag hoppas att hon inte blir alltför arg.



Over and out!

Det känns som att jag har hundratals saker som jag borde fixa, men jag har inte tid!
Jag hinner aldrig blogga. Till skillnad från Josie, som den senaste tiden har bloggat flera gånger om dagen.

Jag hade jättegärna klippt videobloggen från Arvikafestivalen 2010, samtidigt som jag borde klippa videobloggen från Arvikafestivalen 2009 först. Men jag hinner inte klippa någon av dem, eftersom jag först och främst måste klippa en liten reklamfilmsgrej som jag blev inblandad i. Lillebror var också med, och sa att han och jag är bra på att klippa, så då fick vi det ansvaret. Sen berättade han för mig att hans dator är alldeles för slö för att klippa med, så nu är det jag som får klippa.

Men allra först på min prioriteringslista är flytten. Vi har fått nycklarna till lägenheten och har velat fram och tillbaka med hur vi ska göra.

När vi kom in i lägenheten, precis efter att vi fått våra nycklar, så kändes det inte jättefräscht. Lite småskitigt här och var, och tapeterna känns inte bra. Dels är de ganska slitna, och så är det en tråkig grå färg i vardagsrummet, en äcklig grön färg i hallen, och en hemsk blå färg i sovrummet och kontoret.
Jag försökte få tag i kvartersvärden för att han skulle komma och kika på lägenheten med oss. Dels har jag en del frågor om lite småprylar, och så vill jag veta vad han säger om tapeterna.
Antingen säger han att de är risiga, och att vi får nya tapeter. Då fixar de en målare som tapetserar om, och det kan kanske ta två månader, så då kan vi lika gärna flytta in direkt, och flytta undan möblerna när det är omtapetseringsdags.
Eller så säger han att vi kan få nya tapeter, men att vi får göra jobbet själva. Då försöker vi få det fixat så snart som möjligt, och sedan börjar vi flytta när det är klart.
Eller så säger han att tapeterna är jättefina och att vi får fixa egna tapeter om vi vill ha det. Då kommer det antagligen kosta rätt mycket pengar, så då får vi ändå vänta med det tills vi har råd. Så då flyttar vi in direkt och flyttar undan möblerna när det är omtapetserardags.

Vad sa han då?
Jo, jag ringde och fick tala med hans kollega som sa att kvartersvärdens telefon är trasig, men att han skulle be honom ringa oss. Så jag väntade, och väntade. Jag var ledig i torsdags och hade planerat att träffa kvartersvärden då. Men han ringde inte. Så jag ringde igen, och han skulle hälsa honom att han skulle ringa tillbaka till oss. Men han visste inte om det skulle bli snart eller om flera timmar. Eller ens samma dag. Och på fredagen skulle han på semester. Kvartersvärden alltså.
Men han ringde inte på torsdagen, och jag gick hela dagen och väntade. Så vi tänkte att "fuck this shit", och så flyttar vi in!

Josies far och bror ska hjälpa oss att flytta sängen, och Josie bokade in helgen om två veckor. Fick jag veta. Men två veckor? Det är ju jättelångt!
Sen hade vi ett snack, och ändrade till nästa helg. Men sen ändrades det till torsdag. Så på torsdag flyttar vi sängen, vilket innebär att vi från och med torsdag kommer att bo i den nya lägenheten! Wohooo!


Här visar jag graciöst upp en del av vardagsrummet.


Efter att vi fått nyckeln gick vi till lägenheten och åt pizza på golvet.


Josie cyklade till lägenheten med en stor låda (innehållandes en lampa) bak på cykeln.


I förrgår byggde vi en soffa.


Det här var den enda bilden jag hadde på den färdiga soffan.


Insidan av några av våra garderober hade den här äckliga, gröna färgen. Men Josie har börjat måla om dem i den där lila/rosa färgen som man ser i hörnet.


Så här såg det ut när jag cyklade med damsugaren till nya lägenheten. Jag såg ut som en Ghostbuster.

Idag ska jag cykla iväg till nya lägenheten och måla andra strykningen på garderoberna. Och första strykningen på skåpen ovanför garderoberna, eftersom Josie inte kunde måla dem igår, för att hon är för kort.
Och så ska jag kanske packa lite, och kanske koppla lite med sladdar, och kanske klippa lite.

Over and out!