Hejs igen!

Jag har inte bloggat på länge nu. Förlåt.
För ett tag sedan var jag arg och upprörd och tänkte blogga, men när jag kom hem orkade jag inte. Några dagar senare fick jag tillbaka blogglusten, men först var jag tvungen att läsa en massa mail och när jag satte mig ner för att blogga hade jag tappat lusten igen. Men nu försöker jag på nytt.
Jag har något att skriva om och jag har inspiration.

Det hela började med att jag blev medlem i Facebook-gruppen Fläskeboterminalen. Jag jobbar ju som bekant på Postens paketterminal i Fläskebo. Någon eller några där har startat denna Facebook-grupp. Från början stod det i gruppens beskrivning att det var en grupp "För oss som jobbar eller har jobbat på paketterminalen i Härryda." och sedan något i stil med att man där kunde spy galla på cheferna. Detta ändrades sedan till "spy galla på någon", men nu är det sista stycket helt bortplockat.

Efter att jag varit medlem i tre dagar får jag ett mail där det står att en av gruppens medlemmar named you "Dag/Kväll/Natt" in the group "Fläskeboterminalen" on Facebook. Jag jobbade ju treskift då. Allt var i sin ordning, och för några månader sedan togs treskiftet bort och jag började jobba dag/kväll. Efter några veckor fick jag ett mail att någon annan i gruppen placerat mig som "Kväll/Natt". Jag jobbade ju som sagt dag/kväll, så jag skrev följande på gruppens "wall":



Det där med lagledarna och de sovande kollegorna skrev jag lite som en parentes. Alla gnäller på lagledanrna och det pratas mycket, men ingen vågar säga något högt. Jag tänkte att jag inte skulle skriva något för allvarligt, eftersom någon kanske skulle ta illa upp. Men jag skrev bara det som står här ovan.

De enda kommentarer jag fick var:
1. "haha"
och
2. "hrm....undrar vem det var som sov....får suga på den karamellen"
Sedan skrev medlemmarna bara om vilka fina kort någon hade laddat upp.

Sedan fick jag ett mail som sa att (en av gruppmedlemmarna) named you "Offer" in the group "Fläskeboterminalen" on Facebook.
Fyndigt värre.

För några veckor sedan när jag satt och jobbade kom en lagledare fram till mig och sa att han ville prata lite. De som satt runtom såg lika förvånade ut som jag. Vi gick in på hans kontor och han bad mig stänga dörren. Det lät allvarligt.
Han visade mig ett utskrivet mail han hade fått. Han hade vikt pappret på mitten, så jag fick bara se ett litet, litet stycke i slutet av ett till synes ganska långt mail. Stycket var mitt inlägg på Facebook-gruppen Fläskeboterminalens "wall". Jahapp, tänkte jag. Vad ska han säga om det här?
Efteråt har jag fått höra att jag borde bett om att få ta med en facklig representant, men då visste jag inte vad det handlade om och tänkte att samtalet skulle gå snabbt och smärtfritt.

Han sade iallafall att det var onödigt, och så hade han en liten föreläsning om att allt som skrivs på Internet lagras. Jag förkalarade att jag var mycket väl medveten om det och att jag är mycket aktiv på nätet med att blogga och ladda upp bilder och att jag tänker noga på vad jag skriver och laddar upp.
Sedan sade han att ingen hade tagit illa upp, men att jag får tänka på vad jag skriver.
Han sa också att det jag skrev inte är sant. Han förklarade ungefär att man som lagledare har ont om raster och om man får en liten lucka kan man ju passa på att surfa lite.

Efter samtalet återgick jag till arbetet och kollegorna frågade naturligtvis om vad som hade sagts. I mina ögon var inte samtalet något hemligt så jag berättade lite vad samtalet gick ut på. Jag tänker inte tystas! Kollegorna skrattade och tyckte det hela var väldigt löjligt. Vid ett flertal tillfällen, både den dagen och några veckor framåt pratades det om mitt samtal med lagledaren. Det lite roliga är att alla jag pratat med säger att det jag skrev är sant. Trots att lagledaren var noga med att poängtera att det inte är sant. Vad är sant och vad är lögn?
Ja, jag har ju inte ljugit. Hittat på detta för egen vinnings skull. Vad skulle jag vinna på att hitta på något sånt?

Samma dag som det här samtalet ägde rum kom jag hem efter jobbet och gick in på Facebook. Jag tänkte dels titta om någon mer kommenterat det jag skrev, men också skriva någon form av försvar, eller berätta om att jag blev inkallad på förhör efter mitt inlägg. När jag kikade i listan med mina grupper fanns inte Fläskeboterminalen med. Jag letade igen, och sedan sökte på Facebook. Det enda jag hittade var några ungdomar som verkar ha snott Fläskebo-skylten och startat en grupp med beskrivningen "Vi dricker mäsk!".
Jag tänkte först att samtalet jag blev inkallad på var ett steg i en liten internutredning som nu hade stängt ner hela Facebook-gruppen. Men jag grävde sedan fram de mail som talade om att jag blivit placerad som "Kväll/natt" och "Offer" och allt vad det var. Där fanns ju en länk i varje mail:
To see the group, follow the link below:
http://www.facebook.com/group.php?gid=7589105063

Då lyckades jag bryta mig in igen! De var då jag såg att de hade ändrat gruppens beskrivning från "spy galla på cheferna" till "spy galla på någon". Jag kikade på gruppens "wall" men det fanns ingen knapp för att skriva något. Jag var tydligen inte medlem längre. Det stod att det var en öppen gruppen där vem som helst kan bli medlem, men det fanns ingen "bli medlem"-knapp. Jag var alltså blockerad. En god vän och "insider" skickade iväg en inbjudan till gruppen, men den kom aldrig fram till mig.

Det blev mycket prat bland kollegorna. Några som inte hade Facebook sa ungefär att "Jag ska fan bli medlem på Facebook bara för att gå med i den gruppen och skriva ''Albin har ju rätt'". Det var skönt att få stöd, men några som hade Facebook sade helt ärligt att de inte vågade kommentera det jag skrivit. Vad fan är det här? tänkte jag. Det är väl klart att de inte måste försvara mig, men att de inte vågar? Är Fläskeboterminalen det nya Kina? Är vi arbetskraft som bara ska jobba och inte prata, ifrågasätta eller använda internet?

Till slut var det en upprörd kollega som inte ville sitta tyst och skrev:
at 11:22am on April 17th, 2008
"Varför är Albin blockad? Det han skriver är ju faktiskt sant..."

Svaren på detta blev:

at 8:47pm on April 21st, 2008
"eru 100 procent säker på det han skriver e sant?? skriv till mig i 30000 ord varför vi ska ta bort blocken"

och

at 8:01am on April 22nd, 2008
"Gillar inte finnar i röven....."

Det senare skrevs av en av gruppens "ledare" som enligt hemlig källa själv blivit illa behandlad av nattens lagledare. Mycket mystiskt.

Andra kommentarer jag har fått är att det som sker i den Facebook-gruppen sker på vår fritid och att våra chefer inte ska lägga sig i detta.

När jag berättade för min mor om vad jag skrivit var jag beredd på att få höra att jag är klantig och att jag ska vara lojal mot min arbetsgivare, eller något annat. Hon sa bara att hon var stolt och att det var bra att jag står för vad jag tycker. Det värmde och kändes jättebra. Min kära flickvän har väl varit lite orolig att jag ska göra något dumt, emn har också sagt att hon är stolt över att jag står för min åsikt. Sådant stärker och värmer.

Jag har valt att inte nämna några namn i här, eftersom ingen ännu vet att jag skriver det här blogginlägget, och jag vill inte att någon  ska råka illa ut. Jag vill att mina kollegor ska våga säga ifrån. Det pratas massor om allt möjligt som är fel, men ingen vågar säga något högt. Det vill jag ändra på.
Det här med Facebook är en liten skitsak, men jag ser det också som en principsak. Jag ska inte tystas för att jag säger vad jag tycker. Och om det blir ett sånt raballder över en sån liten skitsak... Hur ska någon av mina kollegor då våga säga ifrån? Om det gäller något större, vad händer då?

Men en glad nyhet är att jag när jag skulle börja blogga upptäckte att jag kan komma in på gruppen Fläskeboterminalen igen, och jag klickade på "bli medlem", så nu är jag frisläppt igen. Och jag började genast med följande inlägg:



Vi får se vad som händer efter detta.

Hejs igen!
Jag måste verkligen be om ursäkt för megaförseningen. Sorry!
Nu var det jättejättelängesen finalen av Melodifestivalens final, och jag har inte ens bloggat om "Andra chansen". Men nu kör vi en liten sammanfattning.


I "Andra chansen" åkte Carola ut, och det var nog det viktigaste.

Finalen började med att artisterna kom in iklädda rockar, likt boxare. Den lille sångaren i B&W (eller BWO) hade naturligtvis sin rock uppknäppt, och ingen tröja under. En sån liten sliskpojke.

Sen sade Kristian Luuk att "Vi är lite extra glada här inne idag... Det stod om Melodifestivalen i tidningen imorse!". Det tyckte iallafall jag var roligt.

Låtarna (i startordningen):
Charlotte Perrelli - Hero
En riktigt bra låt, faktiskt.
Sibel - That is Where I'll Go
Nä. Rätt trist.
Rongedal - Just a Minute
Min favorit. Bästa låten.
Linda Bengtzing - Hur svårt kan det va?
Nja. Den var rätt okej, men i någon tidning var det någon som skrev att Linda har gjort samma låt igen.
Ingen (förutom jag) verkar ha uppmärksammat att alla hennes Melodifestivallåttitlar (gött ord) rimmar. "Alla flickor (utom jag)", "Jag ljuger så bra" och "Hur svårt kan det va?".
Christer Sjögren - I Love Europe
Nej nej nej nej! Den här fick inte vinna, och som tur var gjorde den inte det. Näst sist var nästan godkänt. Den hade gärna fått komma sist. Helst hade den inte gått vidare från den första deltävlingen. Eller ens varit med i Melodifestivalen. Eller ens skrivits.
Amy Diamond - Thank You
Efter några lyssningar måste jag nog säga att den är okej. Eller är den det? Jag vet inte... Jag är nog mer neutral till den här låten. Men jag har fått den på hjärnan några tillfällen. Det var lite plågsamt.
Sanna Nielsen - Empty Room
Tråkig.
Den påminner jättemycket om låten Everything med Anna Vissi som tävlade för Grekland i Eurovision Song Contest 2006. Men det verkar ingen annan ha noterat. Den låten har jag laggt in som ett YouTube-klipp lite längre ner.
Nordman - I lågornas sken
Nordman består av Håkan Hemlin och Mats Wester. Kristian Luuk kunde inte låta bli att kalla dem för Hamster.
Jag tycker att de kunde bränna Carola på scen.
Frida feat. Headline - Upp o hoppa
Rätt fånig. Men inte så jättejättefånig.
Josie sa "Hellre Christer Sjögren än den här", men då sa jag "Be careful what you wish for, punk".
BWO - Lay Your Love on Me
Nja. Eller... Den fastnar lätt på hjärnan, och efter några lyssningar är den rätt bra.

Det har varit en ganska spännande Melodifestival i år. Björn Gustafsson tog megakliv i karriären och den där "Nur" som stod bakom scenen och intervjuade artisterna var bara pinsam och tråkig. Det enda roliga hon gjorde var när hon gav Amy ett falskleg i present till Amy Diamond.

Pausunderhållningen bestod bland annat av att Maia Hirasawa sjöng "Worrying Kind" (förra årets vinnare, om någon minns det...) och det var väldans vackert. För tillfället är Maia Hirasawas version Josies ringsignal (jag fixade det).
Maia Hirasawa - Worrying Kind:


Ola Salo dök upp i programmet också. Det lilla palindromet hade skaffat skägg och såg faktiskt ut som Ebbot i bandet "Soundtrack of Our Lives".

När rösterna skulle delas ut så har de av någon anledning jurygrupper. Det är underligt. Olika representanter från olika svenska städer meddelade poängen, men man såg att alla befann sig i Globen. Det såg man om man tittade noga, så jag misstänkte att det skulle bli "en kul grej" att alla var där, men det kommenterades inte alls.
Efter att jurygrupperna delat ut sina poäng nollställde Kristian Luuk poängen, precis som i delfinalerna när de går över till nästa röstningsomgång. Men jag tänkte att det var väldigt underligt att han nollställde poängen efter jurypoängen, och så sa han faktiskt att "Oj. Det där var ju lite dumt." och så rättade han till det. Det tyckte iallafall jag var roligt.

Jaja. Här kommer låten Everything med Anna Vissi. Den tävlade för Grekland 2006 och låter väldigt mycket som Sanna Nielsens bdrag.


Och här kommer Sanna Nielsens bidrag Empty Room:


Jaja. Det var det. Nu var det över. Eller, ja. Det var ju över för några veckor sedan. Men jag säger som Kristian Luuk. Det finns ett liv efter Melodifestivalen. Och det heter Eurovision Song Contest.

P.S. Visste ni att det på Wikipedia pågår en jättelång diskussion (uppdelad i tre arkivsidor) om huruvida artikeln om Eurovision Song Contest ska heta Eurovision Song Contest eller Eurovisionsschlagerfestivalen? D.S.