På julafton var det mycket folk här, inkusive två hundar.
Jag vet inte om det var hundarnas fel, men Josie fick lite svårt att andas. Hon satte sig nere i TV-rummet istället och tittade lite på TV.

När det var läggdags hade Josie lite ont i magen, men mest var det svårt med andningen. Hon åt och inhalerade olika mediciner, men ingenting hjälpte. Jag, däremot, var riktigt trött. Josie stod i telefonkö till Sjukvårdsrådgivningen. När hon till slut kom fram sa de att hon borde åka till akuten i Mölndal. Josies mamma Lena bestämde sig för att köra Josie, och jag som brukar följa med frågade lite sömnigt om jag fick stanna hemma och sova. Det fick jag.

Jag vaknade någon gång runt 08:00 och då hade Josie kommit hem. Vanligtvis brukar hon säga till peronalen i entrén till akuten att hon har svårt att andas, och då tar de in henne på ett rum och gör några tester direkt. Den här natten fick hon sitta och vänta i väntrummet i 45 minuter på att få komma in, och när hon väl kom in blev läkaren jätteförvånad över att sköterskorna inte tagit in henne direkt och testat syresättning och blodtryck på henne. Läkaren var iallafall tysk och snäll. Josie hade fått lite medicin, och vid tretiden på natten hade hon fått åka hem.

Jag pratade med henne och det var mycket bättre med andningen, men det hade börjat göra mer och mer ont i magen. Jag hjälpte till med att värma vetekudden och till sist la vi oss i gästsängen. Josie ville inte lägga sig i vår säng eftersom hon var rädd att hon skulle ligga och vrida och vända sig så att hon skulle väcka mig. Jag kröp ner med henne i gästsängen och höll om henne, och till slut somnade hon.
Efter en stund smög jag upp och la mig i vår säng, men när jag smög upp vaknade Josie och kunde inte somna om.

Jag vaknade någon timme senare av att Josie kom in i rummet. Hon var fullt påklädd och berättade att hon skulle till akuten igen. Nu hade hon rejält ont i magen och hade legat och "slingrat sig som en mask" enligt Lena. Klockan var ungefär halv tio när hon och pappa Börje åkte till akuten. Eftersom det var magen det gjorde ont i bar det av till Sahlgrenska den här gången. Där hade hon fått vänta i några timmar.

Eftersom natten var väldigt rörig sov jag lite till, och när jag väl gick upp hade de inte kommit tillbaka. Min pappa ringde och frågade om han skulle komma och hämta oss, eftersom Josie och jag skulle hem till mina föräldrar på juldagen. jag förklarade att Josie var på akuten och att jag inte visste om hon skulle följa med. Jag ville iallafall prata med henne innan jag åkte. När jag till slut fick tag på Börje skulle Josie precis undersökas, och en stund senare ringde Josie och sa att de var på väg hem. Väl hemma mådde hon bättre, men var väldigt hungrig. Hon hade inte ätit på tjugofyra timmar. Hon fick nyponsoppa och sedan skulle hon sova. Jag åkte hem till mina föräldrar utan Josie.
På annandagen skrev Josie blogginlägget Dumma jul. Hon tycker nämnligen inte om att vara sjuk.

Over, out, Mölnlycke, Mölndal, Mölnlycke and Sahlgrenska.