Nicaraguanerna har landat.
Dessutom kändes det lite dumt att vis stod med ett plakat och en flagga och viftade. ...i inrikeshallen. Ja, de mellanlandade i Stockholm, så de kom ju med ett plan därifrån.
Iallafall har Leonardo nu gått och lagt sig. Imorgon börjar jag skolan 8:25 och han ska vara där 12:30! Vi ska då lämna honom ensam här hemma! Sedan kommer pappa hem en sväng och kör honom till skolan. Det känns lite knäppt om man skulle skicka iväg honom ensam med buss och spårvagn första dagen. Visserligen kan han engelska, men ändå...
Det är ganska bra. Han är engelskalärare och kan därför engelska. Logiskt nog. Han är den enda av nicaraguanerna som pratar engelska. Han är riktigt trevlig och det är tur att man kan kommunicera med honom. Han ska bo här i två veckor, och sedan ska Nelly bo här. Hon kan bara spanska, så jag är rätt nervös för hur det ska gå att ha henne här. Jag kan bara pyttelite spanska, men Leonardo har sagt att han kan hjälpa mig lite att lära mig mer.
Vi får se hur det går imorgon. Nu vet jag inte om jag ska se lite på "Sandor slash Ida" (som jag köpte på DVD på vägen hem från flygplatsen) eller om jag ska gå och lägga mig direkt...
Jaja.
Buenas noches!
Du är galen.
ser att du gjort verk av den fina home alone bilden!:D KEPP UPP THE GOOD WORK FFS!:@
Jag läste några av dina texter om snälla människor från Nicaragua 2005. Det var mycket intressant och det kändes toppen att få läsa information som handlar om mig. Jag skrattade otroligt mycket om det som du skrev, huvudsaklingen "(det kan var på grund av han inte kan lära ut") du skrev så om varför de evriga inte kunde engelska. Jag skulle vilja förklara för de som kommer att läsa din blogg, orsaken var att jag arbetade för mycket i Nicaragua och vi inte hade tid för att förbereda oss att åka till Sverige. Nicaragua är mycket annorlunda av Sverige. Y sinnerhet vill jag bekräfta att jag kan lära ut när jag hinner att göra så. Att undervisa är så viktigt som att lära sig! Min vän. Jag lämnade ditt hus för att det var tid för mig att bo hos Johanna. Att bo hos dig och din underbara familj var det bästa har någonsin hänt till mig i mitt liv, tack för det! Din vän Leonardo Agustín Romero Zeas, från Ciudad Sandino, Managua, Nicaragua. Men idag bor jag i Göteborgs, staden som jag verkligen tycker mycket om, dessutom är jag gift med en svensk man. Det hände den femte september 2009, det vill säga i år!
